[Hans Bengtsson]

Roligt att du obsat CH UMa! När den är ljusstark utgör den ”det saknade hörnet” i en spektakulär femhörning.

Lite kuriosa:

– När upptäckten publicerades 1972 innebar det en smärre sensation i den variabla världen. Hur kunde en så ljusstark nordlig UG-stjärna ha undgått upptäckt så länge?

– Genom en felaktig translitteration från ryskan kom stjärnan i början att kallas Transkij’s objekt alternativt Tanskij’s objekt. Det skulle ha varit Goranskij’s objekt.

– Med en hemmatillverkad reflektor kunde Sören Eriksson från Floda observera stjärnan även vid minimum flera gånger år 1973. Den är då av magnitud ca 15.0 eller ibland 14.5 så det var säkerligen korrekt. Obsarna finns förstås i SVO.

– År 1975 publicerade BAA en artikel om stjärnan. De svenska observationerna kom med, jag hade skickat dem per brev till Howarth i BAA.

– Det var officiellt inte Goranskij som upptäckte stjärnan, utan den berömde Kukarkin, generalkatalogens redaktör. Hmmm. Goranskij var vid den tiden ung (född 1949) och ännu ingen särskilt etablerad astronom. Känns faktiskt inte omöjligt att Goranskij’s objekt i realiteten och rent praktiskt upptäcktes av just Goranskij?

– Att hitta fel i Astronomical Almanac är ungefär som att hitta stavfel i SAOL. Men 1987 upptäckte jag att CH UMa hade tilldelats en deklination som var en hel grad för nordlig! Bildbevis bifogas. Minns att jag faktiskt skrev dit och påpekade saken. Men om detta ledde till någon rättning har jag inte följt upp, förutom att felet kvarstod i 1988 års almanacka.

 

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_5133.jpeg
   

2. 

   IMG_5134.jpeg
   

3. 

   IMG_5135.jpeg
   

4. 

   IMG_5136.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Mycket fin mätserie!

Som du skriver är det svårt att se några utvecklade superpucklar där. Inte heller i tidigare serier från andra observatörer kan jag se några. Vilket i sig är intresssnt, eftersom just superpucklar brukar vara ett kännetecken för denna typ av dvärgnovor med stor amplitud.

[Hans Bengtsson]

AAVSO-sekvens finns nu tillgänglig.

 

Attachments:

1. 

   IMG_5088.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Fantastiskt!

Vilken utrustning använde du? Var det medhavda teleskop eller hyrde du på platsen (om det går)?

[Hans Bengtsson]

Nu är CH UMa åter i utbrott. Visuell magnitud ca 11.8 natten 2-3 maj 2025.

[Hans Bengtsson]

En stor aktiv region på solen.

I skrivande stund, 3 maj, finns bara två aktiva regioner att beskåda på solen. Den ena av dem, med namnet AR4079, är dock rejält stor och närmar sig nu solskivans centrala delar.

Än så länge har regionen mest varit en papperstiger, inte en flodhäst (behemot), och ganska inaktiv. Den magnetiska klassen är beta-gamma, man kan säga att den är måttligt komplex i det avseendet. Vilket inte behöver betyda att den fortsätter vara en smula tillbakadragen, det återstår att se.

Förmodligen är regionen identisk med AR4055 som i så fall har överlevt passagen över den icke jordvända solskivan.

Bildkälla: SWL, morgonen 3 maj.

Attachments:

1. 

   IMG_5083.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

April 2025 är slut, och vi kan konstatera att månadens internationella solfläckstal blev 140.6. Värdet liknar mycket hur det sett ut ett bra tag.

Det långsiktiga talet över 13 månader har nu nått oktober 2024, då en fortsatt stigning till 160.8 noterades. Det är det högsta värdet sedan juli 2002, när förrförra maximet befann sig i avtagande.

När innevarande cykel kommer att maxa, om det inte redan har skett, är för tidigt att säga. Det blir först när en stadig och definitiv nedgång syns som vi kan veta detta.

Diagrammet från SILSO visar månadsvärden i blått och 13-månaders-värden i rött.

Attachments:

1. 

   IMG_5076.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Olle:

Variabla stjärnor kan observeras från södra Sverige året runt … även om det förstås kan vara svårt några veckor mitt i sommaren. Men maj och augusti brukar vara två fina månader.

Först behöver du en signatur och lösenord. Kontakta:

thomas.karlsson

(snabel-alfa)

saaf.se

Att registrera en obs är en enkel procedur. Se bifogade lilla hjälpreda. Det behövs fler observatörer!

Startsidan för SVO finns här:

https://var.saaf.se

 

Attachments:

1. 

   IMG_5056.jpeg
   

2. 

   IMG_5054.jpeg
   

3. 

   IMG_5059.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Jag är för egen del inte astrofotograf, och vet inte detaljerna, men tror att det egentligen handlar om en fototeknisk/optisk effekt som ibland uppstår när det gäller starkt röda stjärnor. Färgspridning kanske?

Som jag nämnde, har jag tidigare sett liknande fenomen på bilder, och det har då alltid handlat om röda stjärnor. Därför tänkte jag direkt när jag såg bilden att dina tre stjärnor borde vara röda variabla jättar. Vilket ju också stämde. Variabiliteten som sådan har ingen betydelse för effekten, men röda jättar är alltid variabla, mer eller mindre.

[Hans Bengtsson]

Du tänker nog på titandioxid. Men titanoxid (TiO) har många linjer i området 4900-5200 Å, se klipp, och är ett dominerande inslag hos många röda jättar. Visserligen brukar det mest vara som absorptionslinjer, men det förekommer även som emission.

Ifall det är just TiO det handlar om i detta fall vet jag inte, det var bara en tanke. Den gemensamma faktorn för de tre stjärnorna är ju att de är extremt röda, och redan när jag såg din bild förstod jag att de måste vara röda, eftersom jag tidigare sett liknande effekter på just röda stjärnor. Men kopplingen till OIII-emission förstår jag inte riktigt. Det finns flera här i forumet som säkert är mera hemma på detta ämne än jag.

 

 

 

Attachments:

1. 

   IMG_5052.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Titanoxid (TiO) är något som man kan förvänta sig i riklig mängd i just denna typ av stjärnor. Finns massor av sådana linjer, kanske är det TiO som slår igenom i OIII-filtret?

[Hans Bengtsson]

Igår kväll (27 april) kom ytterligare info om transienten, se klipp nedan. Spektra bekräftar att det är en dvärgnova.

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_5036.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Här känns det som att nästa ofrånkomliga steg blir att tilldela Olle en SVO-signatur (tre bokstäver) och ett lösenord. Det är Thomas Karlsson som har hand om detta, hans mejladress kan hittas via SVO:s startsida:

https://var.saaf.se

Variabelträsket är djupt och kan vara svårt att ta sig upp från när man väl hamnat där.

En sak att tänka på för nya observatörer är att datum och klockslag som rapporteras avser UTC (vilket i praktiken är samma som UT). När vi har svensk normaltid subtraherar man 1 timme från den tid klockan visar. När vi har svensk sommartid (som nu) subtraherar man 2 timmar.

 

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Röda stjärnor råkar ofta ut för diverse lustiga effekter på färgbilder, med halo osv.

De tre aktuella stjärnorna är alla röda halvregelbundna variabler. Se bifogade kartor.

Länk till AAVSO:s kartmaskin VSP (observera att det alltid är decimalpunkt och inte decimalkomma som gäller) :

https://apps.aavso.org/vsp/

Denna stjärna har period ca 47 dygn och färgindex B-V = 2.016:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2223455

Denna stjärna har period cs 35 dygn och färgindex B-V = 2.281:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=766798

Denna stjärna har period ca 118 dygn och färgindex B-V = 1.988:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=604139

För att få data från i princip alla existerande kataloger kan man gå till VizieR (se länk i tidigare inlägg) och där fylla i stjärnans koordinater enligt bifogat klipp. Man väljer radie förslagsvis 0.01 bågminuter och trycker GO!

En annan standardsida är DSS Plate Finder:

https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_plate_finder

Man fyller i koordinater, utsnittets storlek, och bildformat (jag väljer alltid In-line GIF) och effektuerar med Find plates och Extract image. I detta fall dyker upp 15 olika bilder i olika våglängder. Man ser direkt att IR-bilderna visar de tre stjärnorna mycket ljusare än vad blåbilderna gör. Den bifogade bilden är första IR-bilden i listan man får upp.

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_5028.jpeg
   

2. 

   IMG_5029.jpeg
   

3. 

   IMG_5030.jpeg
   

4. 

   IMG_5032.jpeg
   

5. 

   IMG_5034.jpeg
   

6. 

   IMG_5035.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

OK. Jag trodde det var just dessa stjärnor, men var inte säker. Kan kolla upp dem i morgon.

PS:

Vad jag direkt ser på POSS-bilderna är att alla tre är starka IR-källor. Återkommer.

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Hans Bengtsson.

[Författare]

Inlägg