Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
En stor aktiv region på solen.
I skrivande stund, 3 maj, finns bara två aktiva regioner att beskåda på solen. Den ena av dem, med namnet AR4079, är dock rejält stor och närmar sig nu solskivans centrala delar.
Än så länge har regionen mest varit en papperstiger, inte en flodhäst (behemot), och ganska inaktiv. Den magnetiska klassen är beta-gamma, man kan säga att den är måttligt komplex i det avseendet. Vilket inte behöver betyda att den fortsätter vara en smula tillbakadragen, det återstår att se.
Förmodligen är regionen identisk med AR4055 som i så fall har överlevt passagen över den icke jordvända solskivan.
Bildkälla: SWL, morgonen 3 maj.
Attachments:
April 2025 är slut, och vi kan konstatera att månadens internationella solfläckstal blev 140.6. Värdet liknar mycket hur det sett ut ett bra tag.
Det långsiktiga talet över 13 månader har nu nått oktober 2024, då en fortsatt stigning till 160.8 noterades. Det är det högsta värdet sedan juli 2002, när förrförra maximet befann sig i avtagande.
När innevarande cykel kommer att maxa, om det inte redan har skett, är för tidigt att säga. Det blir först när en stadig och definitiv nedgång syns som vi kan veta detta.
Diagrammet från SILSO visar månadsvärden i blått och 13-månaders-värden i rött.
Attachments:
29 april, 2025 kl. 16:54 som svar på: Teleskopträff Beddinge (Datum: 26 april, reservdag 27:e) #11961Olle:
Variabla stjärnor kan observeras från södra Sverige året runt … även om det förstås kan vara svårt några veckor mitt i sommaren. Men maj och augusti brukar vara två fina månader.
Först behöver du en signatur och lösenord. Kontakta:
thomas.karlsson
(snabel-alfa)
saaf.se
Att registrera en obs är en enkel procedur. Se bifogade lilla hjälpreda. Det behövs fler observatörer!
Startsidan för SVO finns här:
Attachments:
Jag är för egen del inte astrofotograf, och vet inte detaljerna, men tror att det egentligen handlar om en fototeknisk/optisk effekt som ibland uppstår när det gäller starkt röda stjärnor. Färgspridning kanske?
Som jag nämnde, har jag tidigare sett liknande fenomen på bilder, och det har då alltid handlat om röda stjärnor. Därför tänkte jag direkt när jag såg bilden att dina tre stjärnor borde vara röda variabla jättar. Vilket ju också stämde. Variabiliteten som sådan har ingen betydelse för effekten, men röda jättar är alltid variabla, mer eller mindre.
Du tänker nog på titandioxid. Men titanoxid (TiO) har många linjer i området 4900-5200 Å, se klipp, och är ett dominerande inslag hos många röda jättar. Visserligen brukar det mest vara som absorptionslinjer, men det förekommer även som emission.
Ifall det är just TiO det handlar om i detta fall vet jag inte, det var bara en tanke. Den gemensamma faktorn för de tre stjärnorna är ju att de är extremt röda, och redan när jag såg din bild förstod jag att de måste vara röda, eftersom jag tidigare sett liknande effekter på just röda stjärnor. Men kopplingen till OIII-emission förstår jag inte riktigt. Det finns flera här i forumet som säkert är mera hemma på detta ämne än jag.
Attachments:
Titanoxid (TiO) är något som man kan förvänta sig i riklig mängd i just denna typ av stjärnor. Finns massor av sådana linjer, kanske är det TiO som slår igenom i OIII-filtret?
Igår kväll (27 april) kom ytterligare info om transienten, se klipp nedan. Spektra bekräftar att det är en dvärgnova.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
28 april, 2025 kl. 11:47 som svar på: Teleskopträff Beddinge (Datum: 26 april, reservdag 27:e) #11925Här känns det som att nästa ofrånkomliga steg blir att tilldela Olle en SVO-signatur (tre bokstäver) och ett lösenord. Det är Thomas Karlsson som har hand om detta, hans mejladress kan hittas via SVO:s startsida:
Variabelträsket är djupt och kan vara svårt att ta sig upp från när man väl hamnat där.
En sak att tänka på för nya observatörer är att datum och klockslag som rapporteras avser UTC (vilket i praktiken är samma som UT). När vi har svensk normaltid subtraherar man 1 timme från den tid klockan visar. När vi har svensk sommartid (som nu) subtraherar man 2 timmar.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Röda stjärnor råkar ofta ut för diverse lustiga effekter på färgbilder, med halo osv.
De tre aktuella stjärnorna är alla röda halvregelbundna variabler. Se bifogade kartor.
Länk till AAVSO:s kartmaskin VSP (observera att det alltid är decimalpunkt och inte decimalkomma som gäller) :
Denna stjärna har period ca 47 dygn och färgindex B-V = 2.016:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2223455
Denna stjärna har period cs 35 dygn och färgindex B-V = 2.281:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=766798
Denna stjärna har period ca 118 dygn och färgindex B-V = 1.988:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=604139
För att få data från i princip alla existerande kataloger kan man gå till VizieR (se länk i tidigare inlägg) och där fylla i stjärnans koordinater enligt bifogat klipp. Man väljer radie förslagsvis 0.01 bågminuter och trycker GO!
En annan standardsida är DSS Plate Finder:
https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_plate_finder
Man fyller i koordinater, utsnittets storlek, och bildformat (jag väljer alltid In-line GIF) och effektuerar med Find plates och Extract image. I detta fall dyker upp 15 olika bilder i olika våglängder. Man ser direkt att IR-bilderna visar de tre stjärnorna mycket ljusare än vad blåbilderna gör. Den bifogade bilden är första IR-bilden i listan man får upp.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
OK. Jag trodde det var just dessa stjärnor, men var inte säker. Kan kolla upp dem i morgon.
PS:
Vad jag direkt ser på POSS-bilderna är att alla tre är starka IR-källor. Återkommer.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
27 april, 2025 kl. 11:57 som svar på: Teleskopträff Beddinge (Datum: 26 april, reservdag 27:e) #11887I viss mån avtar synskärpan med åren, men ofta i ganska begränsad grad när man använder glasögon/kikare/teleskop. ”Eagle-eyed Dawes”, han med Dawes-gränsen för upplösning av dubbelstjärnor, var utan glasögon så närsynt att han inte kände igen sin egen hustru när han mötte henne på vägen (eller om det möjligen var medvetet, därom tvista de lärde).
När det gäller att försöka detektera objekt alldeles vid gränsen för det möjliga, då är det bäst att veta objektets exakta läge förutsatt att man vill säkra en negativ obs. Om ögat trots hjärnans kunskap inte ger någon positiv signal så kan man dra slutsatsen att objektet inte kunde ses.
Ifall man däremot vill säkra en positiv obs, då bör man undvika att känna till objektets exakta position. Man rensar i förväg minnet, det går ganska bra med träning. Sedan kollar man i efterhand att objektet låg exakt där det skulle ligga.
Hjärnan är otroligt lätt att manipulera när det gäller synintryck, det som kallas ”bias” är ju inget man medvetet utsätter sig för, men en fälla som är ruskigt lurig. Kanske den sak inom visuell astronomi som tar längst tid att lära sig klara av.
Vilka tre stjärnor på bilderna är det du tänker på?
En viktig källa för info om enskilda objekt är VizieR:
https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR
PGC 32444 har V-magnitud 15.543 enligt APASS, och B-magnitud 16.707. Så det verkar inte omöjligt att du kunde skymta den. Se AAVSO-kartor nedan.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Den B-serien ser ju ut att vara väldigt välkalibrerad och fin. Och B-mätningarna är egentligen det viktigaste när det gäller flarestjärnor eftersom utbrotten syns bäst där.
Svårt att veta varför V-magnituderna blivit så spretiga. Kan närheten till Gamma Leo spela roll?
Aha, tänkte väl att du nog redan upptäckt detta.
Jag har nu kollat en del moderna källor och obs-serier, och kommit fram till att AD Leo i viloläge har B-magnitud ca 10.8 och V-magnitud ca 9.4. Variationen i dessa värden är nog inte mer än plus minus 0.1 magnitud (när det inte är någon flare).
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
NLC från Stockholm i natt
svar av
PeterR
-
3I/ATLAS
svar av
Johan Warell
-
En ovanlig PN, Hu 2
tråd av
amv8vantage
-
Studie av flarestjärnor
svar av
davhei
-
50 Bortglömda Miror
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
SH2-132 Lion Nebula
tråd av
Mårten Frosth
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Gustav Holmberg
-
Sharpstar 76EDPH
tråd av
Stefan Nilsson
-
Sommarsolstånd 2025
tråd av
Miska
-
Mars och Regulus
tråd av
timokarhula
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 48 st
Senaste 7 dagarna: 2776 st
Senaste 30 dagarna: 12260 st