Forumsvar skapade
-
Ja, ordet ”natt” kan ha olika innebörd beroende på sammanhang. Ibland indelar vi dygnet i enbart dag och natt, och då går gränsen vid solens upp- och nedgång.
Prins Eugen hämtade sin inspiration huvudsakligen från Stockholms skärgård, det var väl där han målade ”Nattmolnet” liksom ”Sommarnatt” och ”Den ljusa natten”.
Medelmolnigheten (06, 12 och 18 UTC) var i november över 90 % i Götalands inland, Svealands inland och södra Norrlands inland. Mellan 80 och 90 % längs kusterna. Och på en del ställen i norra Norrland 70-80 %.
Den stora molnmängden avspeglas förstås också i temperaturöverskott, inte bara vid jämförelse med den gamla kalla klimatologiska perioden 1961-1990, utan också vid jämförelse med den betydligt varmare nya standardperioden 1991-2020.
Attachments:
Holmberg-galaxernas upptäckare Erik Holmberg kan man lyssna till via länken nedan. Fungerar inte i min mobil, men i datorn har jag återupplevt föredraget några gånger.
(Det går inte att klicka på länken direkt, ser jag nu, men man hittar dit via SAAFs hemsida, där man väljer Multimedia)
Holmberg blev efter sin pensionering ordförande i Göteborgs Astronomiska Klubb, och det var alltid lika fascinerande att lyssna när han berättade om sina möten med andra berömda astronomer. Inte minst Edwin Hubble, som han inte var särskilt förtjust i som person. Man kände liksom historiens vingslag när man talade med Holmberg!
Jag minns att han vid ett tillfälle, med den vanliga lite torra humorn, sa att ”det är nog bara dom där galaxerna jag upptäckte som man kommer att minnas mig för. Och Holmberg-radien och Holmberg-magnituder.” Men egentligen visste han säkert att han skulle bli betraktad som en av 1900-talets stora pionjärer inom astronomin.
galleri.saaf.se:8080/gallery2/v/multimedia/erik2.mp3.html
Maximet omkring 18:01 UT är nästan säkert reellt. Man ser ett tilltagande och ett avtagande, det är ingen slumpvis spridning av mätdata.
Någon form av snabba dvärgnovaoscillationer bör det handla om. SS Cyg varierar ju på en lång rad olika sätt, även med mycket kortvariga pendlingar, vilket inte minst dina många tidsserier vittnar om. Jag tror att du hade ett likartat fenomen vid en tidigare SS Cyg-serie?
Under alla omständigheter är SS Cyg i detta avseende understuderad, trots att den mera långsiktigt är extremt väl dokumenterad. Men tidsserier är en rätt ny metod och öppnar stora möjligheter för amatörastronomer att bidra med signifikanta studier.
En uppförstorad variant av en del av ditt diagram, se nedan.
Attachments:
Den första rapporten tydde på en supernova på uppgång i M33. Men när jag sedan kollade VizieR och på POSS-bilder så visade det sig att det handlar om en röd dvärg som fått en flare, dvs en UV Ceti-stjärna. Identifikationen som ”UV candidate” har alltså inget med UV-strålning att göra, utan syftar på variabelklassen UV = flarestjärna.
De korrekta koordinaterna (J2000.0) är:
01 35 08.86
+30 31 50.4
Utanför utbrott har stjärnan gmag 18.1, rmag 16.7, imag 15.0.
Enligt TESS är avståndet ca 112 pc och Teff ca 3000K.
Nedan ges två bilder från POSS: på IR-bilden är stjärnan ljus, på den blå bilden som väntat ganska svag.
En ASASSN-bild ges också. Stjärnans röda färg syns tydligt.
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Månen – Venus (Peter R)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- M87, M86, M84, NGC4438, mm (Arvid Emtegren)
-
- Solen (Peter R)
-
- Jupiter (Peter R)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
