V0836 Cas, klassisk cepheid

[Hans Bengtsson]

Den klassiska cepheiden V0836 Cas hade jag aldrig hört talas om innan jag i SVO såg en mycket fin och enormt lång tidsserie. Den utfördes i B och V av Tomas Wikander, med start 15 december 15:55:43 UT och slut 16 december 06:14:49 UT.

Observationerna har sedan följts upp av Lars Hermansson, med en tidsserie kvällen 1 januari, från 18:29:22 UT till 20:55:23 UT.

Jag blir bara så väldigt nyfiken på bakgrunden till serierna, så snälla berätta.

I fasdiagrammet nedan har Lasses serie markerats med gul färg.

 

• Denna tråd redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2A733A38-AFC6-4374-9424-B5E51A1FFB0D.png
   

[Tomas Wikander]

Vi använder UAA, Uppsala AmatörAstronomers T41-teleskop för att hjälpa en gymnasieelev med ett gymnasiearbete. Vi valde en cepheidvariabel i Cassiopeia som mål för arbetet. Avsikten är att fotografera och analysera denna stjärna med avseende på period och magnitud, sedan använda Luminositet-periodrelationen för att försöka fastställa stjärnans avstånd. Det ska bli intressant att jämföra med Gaia-parallaxen.

Vädret har ju varit minst sagt dåligt under hösten, det är först nu vi kommit igång och fotograferat. Förhoppningsvis ska vi få ihop några nätter så att vi har lite data att jonglera med.

Med vänlig hälsning,
Tomas W

[davhei]

Ett fint gymnasieprojekt. Roligt att ni bistår!

Minns att det ibland dykt upp funderingar kring gymnasieprojekt om variabler på gamla astronet men man får aldrig höra om de blivit slutförda, vilket jag i och för sig förstår, men det vore roligt att höra om de blev lyckade.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[LasseH]

Med nattens observationer tillagda tror jag det är tydligt att V0836 Cas är en klassisk delta Cepheid.

Det ser också ut som att den katalogiserade perioden på 1.65368 dygn verkar stämma. Målet är att dock att bekräfta/analysera perioden med lämpligt program när vi har tillräckligt med data.

Nedan fasdiagram. Klicka för att se hela.

• Det här svaret redigerades för 4 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av LasseH.

Attachments:

1. 

   V0836-Cas_gymnasiearbete.png
   

[Hans Bengtsson]

Spännande!

De element som ges i GCVS (och SVO) är kanske relativt OK (det vet vi inte) men de element som ges i VSX är helt fel. Där är utgångsmaximet hämtat från GCVS men perioden ändrad.

Med VSX-elementen blir fasdiagrammet enligt nedan, dvs ungefär i antifas! Analys av ASASSN-data behövs för att fastställa korrekt period.

 

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   A5E753C2-CC1A-4EED-8B1C-BADE31C48FE2.png
   

[LasseH]

Hans, kan du förklara lite tydligare vad du menar med antifas?

Mvh,

Lasse.

[Hans Bengtsson]

Med antifas menar jag att minimum inträffar när maximum enligt elementen borde inträffa. Och det är fallet med V0836 Cas om man använder VSX-elementen. Vi får ett minimum kring fas 0.0, inte ett maximum som det borde bli.

Detta gör saken än mera intressant. VSX är sedan länge den katalog ”som gäller” när det handlar om variabeldata. Endast en liten liten bråkdel av alla data i VSX finns med i GCVS.

I det här fallet KAN det vara så att elementen i GCVS (och SVO) är ganska (men inte helt) korrekta. Men det kan också vara en ren slump att max enligt er obsserie hamnar i närheten av fas 0.0 när man utgår från dessa element.

Elementen i VSX ger samma utgångsmaximum som GCVS, men en radikalt annorlunda period. Och där vet vi nu tack vare era obsar att antingen utgångsmax eller period (eller båda) är fel.

Nya korrigerade element bör bygga på utgångsmax från era obsserier och period som bygger på era obsar samt ASASSN-data (för att få hyggligt lång baslinje).

 

 

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

[LasseH]

Tack för bra förklaring. Jag konsulterar med Tomas W om hur vi går vidare. Uppdatering följer.

[Hans Bengtsson]

Vad gäller avståndsbestämning (PL-relationen) har det ju ingen betydelse vilken av de två publicerade perioderna ni väljer. Men det är ju en rolig bonuseffekt att ni med hjälp av obsarna har kunnat visa att den största variabelkatalogen VSX är ute och cyklar. Och det finns mängder av felaktiga data i variabelkataloger, mycket som borde korrigeras men ingen som hinner med att kolla allt.

[Hans Bengtsson]

Det finns en mängd olika funktioner i SVO. En av dessa är att rita färgindexdiagram.

 

Nedan ser vi ett fasdiagram för V0836 Cas baserat på GCVS-elementen. Det visar hur färgindexet B-V förändras med fasen. Som väntat är stjärnan rödast vid minimum.

 

Den minimala spridningen visar att fotometrin varit förstklassig.

 

• Det här svaret redigerades för 4 månader av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   55EDE912-C371-4FD4-9926-F8F9D913B52B.png
   

[LasseH]

Tack för tipset. Mycket intressant.

När du sa att den blir rödare i minimum “som väntat” var jag tvungen att slå upp det för att förstå vad som händer. Gängse förklaringsmodell hittades i Wikipedia, se citat nedan. Ändå inte lätt att följa resonemanget tycker jag. Någon som har en enklare förklaringsmodell?

Citat:

“När stjärnan expanderar kyls dess yttre lager. När temperaturen avtar minskar också joniseringsgraden. Den gör stjärngaserna mer genomsläppliga vilket gör att strålningen från stjärnan ökar. Det medför att stjärnan dras samman igen. När stjärngasen drar ihop sig upphettas den åter och joniseringsgraden ökar. Det gör stjärngasen mer ogenomsläpplig och strålningen kvarhålls. Detta hettar upp stjärngasen ytterligare, varför den åter expanderar. På detta sätt vidmakthålls de cykliska pulserna.

Pulserandet hos cepheider drivs av förändringarna av joniseringen hos helium, från He++ till He+ och tillbaka till He++ igen.[47]”

[47] George W. Collins (2003). ”Stellar Pulsation and Oscillation” (på engelska). Läst 30 augusti 2019.

[Thomas Karlsson]

Här är en bild från Peranso. Översta 2 diagrammen är periodberäkning med enbart ASAS-SN data och de 2 nedre är ASAS-SN + Lasse och Tomas data. Startepok för båda är JD 2433536.28, den i både VSX och GCVS/SVO.

Perioden som är mest rätt verkar vara den i GCVS. Med enbart ASAS-SN blev den nästan exakt samma. Konstigt nog blev det en lite annan period för de kombinerade obsarna och fasen hamnade en halv cykel fel igen.

Perioden i VSX verkar komma från OGLE-data och diffar med 6 faser jämfört med GCVS för tiden från startepoken (1950) och nu.

Attachments:

1. 

   V836Cas.jpg
   

[Hans Bengtsson]

Lasse:

Att jag skrev ”som väntat” när det gäller förgindexet baserar jag bara på att prototypen Delta Cep har (B-V) ca 0.4 vid maximum och ca 0.9 vid minimum. Några studier av V0836 Cas i detta avseende har nog aldrig tidigare gjorts.

 

 

Attachments:

1. 

   3116F31D-DFEC-4926-8C04-5979B4AFBE36.png
   

[Tomas Wikander]

Intressant att även mäta denna i U, R och I således. Kanske inte för gymnasiearbetet, men mest för att det är kul att kolla.

För övrigt ska vi nog se till att konvertera till HJD och lägga in dessa tider. Kanske inte blir några större fel med vanlig JD, givet att stjärnan är hyfsat nära norra himmelspolen och att periodtiden inte är jättekort?

Tomas W

[Thomas Karlsson]

Angående HJD är det bästa att INTE konvertera tiden INNAN man lägger in den i SVO. Eftersom det bara finns ett tidsystem i SVO ställer det till mer röra att använda JD och HJD blandat. Bättre är att alla tiderna i databasen är JD (UT) och sen konverterar man dem när man plockar ut data för vidare analys. T.ex. om man exporterar obsar från SVO får man dem med både JD och HJD, men för att det ska bli rätt förutsätter det att det är JD från början.

Jag tror AAVSO också i första hand vill ha JD. Där finns det dock en flagga man kan sätta för vilken tid man använt. Men har för mig att detta har varit uppe till diskussion och alla deras funktioner inte tar hänsyn till tidssystem eller gör rätt konverteringar.

[Hans Bengtsson]

Thomas:

Jag tycker det är jättebra att data som läggs in i SVO är JD, inte HJD. Det gör att allting blir konsekvent och tydligt. Det är först vid analys som tiderna vid behov kan omvandlas till HJD.

[Författare]

Inlägg