Forumsvar skapade
-
Kul och intressant projekt!
Hittills har det aldrig hänt att en svensk observatör fångat en flare på säkerställt vis. Men det kommer du att göra förr eller senare om du fortsätter följa AD Leo eller EV Lac.
På 60-talet rapporterade Gunnar Darsenius att Eric Alexandersson hade observerat en flare hos AD Leo. Jag ställer mig dock frågande till den rapporten. Stjärnan skulle ha ljusnat några få tiondelar under några minuter. Men jag har vid ett tillfälle för många år sedan övervakat AD Leo under en timme eller så, och vågar påstå att en så liten flare inte går att uppfatta visuellt eftersom stjärnan är röd. Den påstådda variationen föll tveklöst inom felmarginalen. Fotometri behövs.
Alexandersson bodde i Bohus norr om Göteborg, och om jag inte missminner mig så hade Ylva Hagman honom som lärare i skolan, eller i varje fall kände till honom.
Darsenius diagram som visar Alexanderssons obsar bifogas.
Attachments:
Tackar!
Kan komplettera med ett färgindexdiagram (V-R). Vid maximum ligger indexet kring 1.7 och vid minimum kring 3.1.
Attachments:
I bifogade SVO-diagram ser vi hur ljusstyrkan avtog med 0.2 magnituder (CV) från kvällen den 28 februari 2025 till kvällen den 1 mars.
Observatör: Magnus Larsson.
Attachments:
Februari 2025 blev sjätte månaden i rad då det internationella solfläckstalet hamnade i det snäva intervallet 141-167, närmare bestämt blev det 154.6.
Långsiktigt (13-månaders-värden) har vi nu nått fram till augusti 2024, då värdet landade på 156.7. Detta är högsta talet sedan juli 2002 när 161.5 noterades.
En intressant fråga är förstås om aktiviteten kommer att sätta ny fart, det kan vi ännu inte veta. Dubbelmaxima, med två separata Gnevyshev-toppar, har varit ett vanligt mönster under åtskilliga solcykler.
Diagrammet nedan visar månadsvärden i blått och 13-månaders-värden i rött. Källa: SILSO.
Attachments:
Suveränt!
Jag gjorde flera försök i förrgår att lägga in:
TCP J14034008+7947313
… och även nu för några minuter sedan. Funkar inte. Något har uppenbarligen hänt i det avseendet, jag har tidigare lagt in många variabelnamn i SVO utan problem.
Thomas: Kan du fixa detta?
Edit:
Stjärnan finns nu i VSX:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=10006155
Fredrik:
Det låter som en jättebra start!
NGC 2158 ligger mycket riktigt strax intill M35. Jag bifogar en karta 1×1 grader med söder uppåt, dvs med den orientering du har i teleskopet. M35 ligger nere till höger på kartan, och NGC 2158 finns i kartans mitt. Ett foto 10×10 bågminuter bifogas också.
Siffrorna vid en del stjärnor anger visuell magnitud, med decimalpunkten utelämnad.
Av alla olika objekt du kan se med ditt teleskop är det bara ett rätt litet antal (i huvudsak några Messier-objekt) som är så stora att de inte ryms i synfältet vid zoomens lägsta förstoring. Jag har för egen del aldrig känt behov av större synfält, jag använder sökaren 9×50 för det, men jag förstår din tanke. Lägg dock i vågskålen att det kan vara lite bökigt att byta okular i kalla vinternatten.
Attachments:
Det mycket höga färgindexet B-V innebär också att man får en avsevärd skillnad mellan visuella skattningar och V-mätningar. Jag upplevde detta vid min enda skattning av stjärnan, i februari 2014. Den var mycket svagare (mvis 13.2) i 8-tummaren än jag förväntat mig.
Bifogar ett par klipp angående detta.
Attachments:
André Franke har tagit fram bifogade kartor som visar tiderna för ockultationens början och slut.
Attachments:
