Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Ja, jag var så helt inställd på att det var jätte-batchen från OGLE som gett alla för mig nya perioddata att jag inte kollade referenserna i VSX ordentligt, i första skedet. Men sedan såg jag att det var ZTF-data publicerade 2020.
När du analyserade ZTF för Bn V04, använde du då också nyare ZTF-data? Jag har aldrig tittat på sådana data så jag har ingen koll på hur det funkar, uppdateras de löpande? Om du hade data efter 2020 skulle det ju förklara varför du fick en period för stjärnan som är OK eftersom tidslinjen blev längre.
Precis! Jag blev rejält konfunderad över att OGLE-perioderna för så många av stjärnorna är totalt olika beroende på om det är gula eller röda data som analyserats. Visar på någon brist i analysen. Även den för miror lätt bisarra ”noggrannheten” med 7 decimaler väcker frågetecken, det blir ju en massa siffror utan någon som helst signifikans.
Edit:
Jag kan nu konstatera att det är ZTF-data och inte OGLE-data som ges i VSX för Bn V-stjärnorna. Kort tidslinje och därmed osäkra perioder för miror.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
Utomordentligt snyggt!
Den bilden borde också komma i tryck i Telescopium. Tycker jag.
Man kan faktiskt undra varför bimånar är så sällsynta. Har inte grävt i frågan, men spontant skulle jag tycka:
Solen eller månen är ju bara en fråga om olika intensitet på ljuskällan. Bisolar är mycket vanliga, de syns ofta som den mest intensivt lysande delen av 22-graders-halon. Men så är aldrig eller nästan aldrig fallet vid en månhalo. Inte ens om 22-graders-halon kring månen är väldigt stark, som på Johans bild, ser man normalt några bimånar. Trots att bisolar vid en motsvarande bild av en 22-graders solhalo skulle varit dominanta och mycket väl ha kunnat överträffa halon i övrigt vad gäller intensitet.
Det finns förstås en fysikalisk förklaring till detta men den har jag i skrivande stund inte kläm på.
PS
Formellt är bisolar/bimånar inte en del av 22-graders-halon men ligger i nära anslutning.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
Från Göteborg kunde jag se en 22-graders halo kring solen, och kortvarigt en bisol, i samband med frontuppdraget på torsdagseftermiddagen.
Efter mörkrets inbrott syntes även månhalo, dock var Cs-molnen här lite väl opaka (åtminstone när jag tittade) för att halon skulle bli riktigt stark.
Förresten:
Finns det någon här som har sett bimånar, dvs motsvarigheten till bisolar? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin har gjort det.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
På tal om ockultationer, så skulle jag tycka det vore jättebra om någon från SAAF ville löpande (kanske månadsvis eller kvartalsvis) lägga ut info om ”svenska” asteroidockultationer i vardande på Nattmolnet. Det skulle kännas som en väldigt naturlig service.
Jag har gjort något halvhjärtat försök i en tråd att puffa lite för saken, men det är inte min specialitet och inget som jag följer upp kontinuerligt.
Ser ett par asteroidockultationer den närmaste tiden som verkar spännande … men det känns inte riktigt som mitt bord att lägga ut förhandsinformation om dessa. Jag försöker fokusera på nyheter om variabler.
Verkligen mycket bra!
Nyligen publicerades en spektralundersökning i ATel, se länk längst ned i detta meddelande:
https://www.astronomerstelegram.org/?read=15876
Det är verkligen bra att du försöker följa denna stjärna så långt det går när den nu blir allt svagare. De enda obsar förutom dina som jag hittat är de som det kinesiska teamet publicerar på den sida som jag länkar till i trådens första inlägg.
En smula överraskande att ingen spektroskopi av stjärnan utförts i Kina eller Japan. Svårt att veta typen därmed. Dina mätserier indikerar nog inte förekomst av superpucklar, åtminstone inga tydliga sådana. Men UGWZ är ändå möjligt. Och kanske klassisk nova? Vet inte riktigt varför supernova anges som ett alternativ i upptäcktsrapporten (och därifrån lånat till VSX). Det finns väl ingen tänkbar värdgalax för en supernova där?
U Her är en mira som nu befinner sig i ett ovanligt ljusstarkt max, magnitud ca 6.8. Detta är i nivå med de allra ljusaste maxima som finns i Thomas Karlssons sammanställning:
http://var.saaf.se/mirainfovsx.php?varname=U%20Her&period=404&epoch=2453124
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
GK Per är verkligen rätt gåtfull, och utmanar den traditionella föreställningen att novor och dvärgnovor är två distinkta variabeltyper utan mellanformer.
Eftersom GK Per har haft ett storskaligt novautbrott, så får man väl kalla händelser av det nu aktuella slaget ”dvärgnovaliknande utbrott” snarare än ”dvärgnovautbrott”. En stjärna kan väl inte vara både nova och dvärgnova samtidigt … eller kanske? Om novautbrottet aldrig hade observerats, skulle vi nog ha kallat GK Per en dvärgnova, utan reservationer, av fotometriska skäl. Samtidigt får man ju säga att miniutbrotten har ovanligt långsamt tilltagande för en dvärgnova.
Man kan också undra om stjärnan hade några miniutbrott före novautbrottet, det finns inga kända observationer av sådana. DASCH?
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
Emission av He II ligger kring 4686, kan det vara den linjen som syns i ditt spektrum?
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
En uppdatering när det gäller V0603 Per:
Stjärnan befinner sig nu i max, visuell magnitud 13, något som händer varannan vinter. Diagrammet nedan visar V-kurvan enligt variabelsektionens serie mätningar. De enskilda blå markeringarna är 20-dygns-medelvärden.
Lägg särskilt märke till den extrema puckeln som varje gång uppträder under den stigande fasen.
Attachments:
Igår kväll (26 januari) tog jag en kort promenad (Göteborg) med fältkikare 10×50 och kunde konstatera att kometen var lätt att se trots gatlyktor och trots att ögonen inte var mörkeranpassade. Gjorde ingen riktig observation men tyckte den påminde en del om M31. Magnitud någonstans mellan 5 och 6. Ungefär så.
Nu har dagens (26 januari) efemerid för 2023 BU kommit!
Nedan visas objektets position sett från Göteborg klockan 22:49 UTC (23:49 svensk normaltid). Magnituden beräknas till 11.8.
Vi ser att positionen avviker en hel del jämfört med den karta för Göteborg som baserades på gårdagens banelement.
Edit:
En karta som visar positionen från Stockholms horisont klockan 22:49 UTC har jag nu också bifogat. Stadsnamnen ges längst nere till vänster under kartorna.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 3 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Nålgalaxen
tråd av
filip.gloria87@gmail.com
-
Solen i Ha 2026-04-01
svar av
Petter Åström
-
Patchick 4
tråd av
amv8vantage
-
M51
tråd av
Petter Åström
-
50 Bortglömda Miror
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Fokusering av Jupiter
svar av
PeterR
-
Jämförelse av Maksutov Newton och Ritchey Chretien
svar av
Anonym
-
Månen 2016-03-26
svar av
Thomas Karlsson
-
Månen 2026-03-22
svar av
Peter Folkesson
-
Fjärr styrd montering..
tråd av
L87
-
IR-signal i M101
svar av
Petter Åström
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 3 st
Senaste 7 dagarna: 1516 st
Senaste 30 dagarna: 10255 st























