[Hans Bengtsson]

Vad gäller avståndsbestämning (PL-relationen) har det ju ingen betydelse vilken av de två publicerade perioderna ni väljer. Men det är ju en rolig bonuseffekt att ni med hjälp av obsarna har kunnat visa att den största variabelkatalogen VSX är ute och cyklar. Och det finns mängder av felaktiga data i variabelkataloger, mycket som borde korrigeras men ingen som hinner med att kolla allt.

[Hans Bengtsson]

Med antifas menar jag att minimum inträffar när maximum enligt elementen borde inträffa. Och det är fallet med V0836 Cas om man använder VSX-elementen. Vi får ett minimum kring fas 0.0, inte ett maximum som det borde bli.

Detta gör saken än mera intressant. VSX är sedan länge den katalog ”som gäller” när det handlar om variabeldata. Endast en liten liten bråkdel av alla data i VSX finns med i GCVS.

I det här fallet KAN det vara så att elementen i GCVS (och SVO) är ganska (men inte helt) korrekta. Men det kan också vara en ren slump att max enligt er obsserie hamnar i närheten av fas 0.0 när man utgår från dessa element.

Elementen i VSX ger samma utgångsmaximum som GCVS, men en radikalt annorlunda period. Och där vet vi nu tack vare era obsar att antingen utgångsmax eller period (eller båda) är fel.

Nya korrigerade element bör bygga på utgångsmax från era obsserier och period som bygger på era obsar samt ASASSN-data (för att få hyggligt lång baslinje).

 

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Spännande!

De element som ges i GCVS (och SVO) är kanske relativt OK (det vet vi inte) men de element som ges i VSX är helt fel. Där är utgångsmaximet hämtat från GCVS men perioden ändrad.

Med VSX-elementen blir fasdiagrammet enligt nedan, dvs ungefär i antifas! Analys av ASASSN-data behövs för att fastställa korrekt period.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   A5E753C2-CC1A-4EED-8B1C-BADE31C48FE2.png
   

[Hans Bengtsson]

Det är bara roligt, tycker jag, när trådar svävar ut åt lite olika håll med olika associationer.

Ett inlägg som jag gjorde på AstronomiGuiden och sedan av en slump räddade över till Astronet, ger jag nedan som några klipp här på Nattmolnet.

Det ligger många timmars analysarbete bakom siffrorna som gäller antalet stjärnor som kan ses med olika instrument vid olika förstoringar. Jag hämtade hem alla de stora stjärnkataloger som då fanns tillgängliga, skrev program för att analysera magnitudfördelning och katalogernas fullständighet vid olika magnituder, och justerade med dessa data som grund den formel som fanns publicerad för antal stjärnor av olika magnituder.

 

Nåväl, det som är praktiskt mest intressant är väl de formler som redan då fanns tillgängliga angående gränsmagnitud, och resultaten av dessa formler. Andra formler, som tar hänsyn till allsköns olika faktorer, finns också. Men jag tycker att de formlerna inte är bättre, bara mer komplicerade än de klassiska formlerna som jag använde. Dessa har stämt förbluffande väl med mina egna erfarenheter.

Att det skulle ha någon betydelse vilket land teleskopet kommer från har jag aldrig märkt. De flesta teleskop jag använt har varit producerade i Japan, USA, Sverige, Frankrike och framför allt Kina.

 

Attachments:

1. 

   5BC3D8B6-CB4E-468A-A94F-BE4D95E96155.png
   

2. 

   281DE6F1-DFE6-473C-A733-640D05A03D34.png
   

3. 

   29090C03-F9AE-47F3-AFC0-531BBBAB13A8.png
   

4. 

   22564270-00F5-4122-BE27-08125EFF5D99.png
   

[Hans Bengtsson]

Dags igen! SS Cyg i utbrott.

[Hans Bengtsson]

Det har varit intressant att läsa din reseberättelse! Jag har aldrig varit på La Palma, men förra vintern (december till mars) hade jag i stort sett daglig mejlkontakt med Amanda Djupvik på NOT, i samband med ett projekt där SAAFs variabelsektion deltog aktivt (artikeln kommer nog nästa år).

NGC 459: Gottlieb är en enormt erfaren observatör, och det är anmärkningsvärt att galaxen var extremt svag i hans 17.5-tummare (det står ett annat NGC-nummer i texten du gav, men det är nog ett skrivfel?).

O’Meara säger att Herschels 18.7-tummare motsvarade en modern 10-tummare, han har då säkert utgått från den låga reflektiviteten hos en speculum-spegel. Gottlieb skriver att den som mest motsvarade en 15-tummare, vi kan väl tolka det som ca 14 tum. Jag har i denna tråd tidigare föreslagit ca 12 tum, en rimlig kompromiss … men kanske med dragning åt 13 tum. Saken har sitt intresse eftersom det ger en fingervisning om vilka instrument som idag krävs för att se Herschel-objekten.

En liten synpunkt när det gäller det du skriver om erfarenhet. Jag har fått en känsla av att du ägnar ganska lång tid åt att leta upp olika objekt, att få in den exakta positionen i synfältets mitt. Där handlar det mycket om erfarenhet, att lära sig stjärnhoppa snabbt och effektivt.

Stjärnhoppning är egentligen inte svårare än att använda en bilkarta (och där har du säkert massor av erfarenhet!). En bra sökare och bra kartmaterial är det som behövs. Med tiden går det fortare och fortare. Jag skulle aldrig ha tålamod att ägna mer än ett par tre minuter åt att stjärnhoppa till ett objekt, även om jag aldrig varit där tidigare. Ett för mig välkänt objekt tar normalt 5-15 sekunder. Men det förutsätter att jag känner mitt teleskop mycket väl, jag vill aldrig observera med för mig okända teleskop.

Så jag tänker mig att du kanske borde ha ett teleskop på hemmaplan som du använder när du kan, och som du lär känna ordentligt. Ungefär som en gitarrist nog vill använda sin egen gitarr. För egen del har jag till omgivningens lättnad aldrig trakterat något musikinstrument, det var bara en liknelse.

 

[Hans Bengtsson]

Jättebra att du tar upp detta ämne!

Vi har en gammal Astronet-tråd om T CrB:

http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=10336

När jag kollade på stjärnan den 14 augusti 2015 blev jag överraskad. Efter att vid 233 tidigare tillfällen ha sett den ljussvag och nästan konstant, kunde jag omedelbart notera att den var ljusare än normalt. Det blev dock inget utbrott den gången. Men inom de närmaste tio åren tror jag att ett sådant kommer, chansen är nog minst fifty-fifty.

Utbrott observerades 1866 och 1946, det är dock ett väldigt litet underlag för att förutsäga nästa utbrott. Om perioden är pålitlig kring 70-90 år borde i så fall ett utbrott inträffat kring 1780-talet men något sådant är inte känt, trots att William Herschel och många andra vid den tiden höll god koll på himlen.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

SQM 21.5 är ett typiskt mörkervärde för La Palma en stjärnklar natt, men uppe på toppen är det nog ofta något mörkare. Se klipp med typiska SQM-värden. Även i Sverige är 21.5 ett normalt värde om man befinner sig på ett mörkt ställe (vi har stora områden  nästan utan märkbar ljusförorening, Sverige är mycket glest befolkat). Här är en del mätvärden som Timo K rapporterat:

http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?p=47101

Toppen på La Palma har inte valts pga något exceptionellt mörker eller pga onormalt många klara nätter per år, utan för att dessa värden är helt OK (utan att vara fantastiska), samtidigt som den geografiska positionen uppe på ett högt berg vid en ocean ger förutsättningar för mycket bra seeing, nyligen var den 0.2 bågsekunder under en period! Det betyder att man kan ta mycket högupplösta spektra, en specialitet för stället.

Och inte minst ligger ju La Palma enormt bra till för europeiska astronomer: det är enkelt och billigt och okomplicerat att ta sig dit!

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   EC09E639-D857-4209-AC62-D098473570E8.png
   

[Hans Bengtsson]

Detta är förstås i hög grad intressant!

Inte minst känns det som om de troliga Algol-stjärnorna och mirorna vore angelägna att få rätt klassade i VSX.

[Hans Bengtsson]

Plejaderna består av heta blå stjärnor, de är ljussvaga i långa våglängder. De stjärnor som är rödaktiga när man tittar åt det hållet på himlen råkar bara ligga i samma riktning som stjärnhopen.

[Hans Bengtsson]

Nästan så man funderar på en sak:

Kanske var Herschels obs av NGC 459 felaktig? Kanske tyckte han sig se något men att han rent objektivt inte gjorde det (sådant händer) ? Och sedan har i efterhand denna rapport kopplats till närmaste möjliga galax (NGC 459) ?

Man blir lite undrande eftersom flera observatörer med stora teleskop rapporterat galaxen som mycket svår.

Enligt O’Meara skulle Herschels 18.7-tums speculum-spegel (endast 66% reflektionsförmåga) motsvara en modern 10-tummare. Den bedömningen tvivlar jag dock på, jag tror mera på 12 tum när man ser vilka objekt han faktiskt lyckades upptäcka.

[Hans Bengtsson]

Seeing-förhållandena vid NOT var så fantastiskt fina den gångna natten (20-21 december) att man gått ut med ett extra meddelande om detta!

Om man bortser från antalet höjdmeter som skiljer dig från NOT, befinner du dig just nu geografiskt mycket nära en av världens bästa platser för astronomi vid en av de bästa tidpunkter de någonsin haft där.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   C5FA841C-68D9-4DE9-A968-CF397503D82F.png
   

[Hans Bengtsson]

Roligt att du fick mycket bättre förhållanden!

[Hans Bengtsson]

I bergiga områden kan förhållandena variera något alldeles oerhört. Värst är det kanske på Hawaii-öarna där toppen på Mauna Kea får mindre än 200 mm nederbörd per år, medan en annan plats (Big Bog) får över 10000 mm per år, där ser man nästan aldrig några stjärnor. I Sverige har vi ju inte lika extrema kontraster, men Abisko är mycket torrt (300 mm) samtidigt som Riksgränsen 30 km västerut får ca 900 mm.

Hur det är på La Palma med nederbördsfördelningen vet jag inte, men NOT ligger ju över den nivå där de låga molnen håller till.

 

[Hans Bengtsson]

Håller med David. Det låter som att du hade dålig transparens pga  många partiklar (våta eller torra) i luften, kanske ett disskikt på höjd.

 

Och dis betyder ofta bra seeing, kolla t ex Peter Roséns fantastiska Mars-bilder från en disig kväll (13 dec) i centrala Stockholm. Vid det tillfället måste seeingen varit utomordentligt god! Det är nästan bara från höga berg nära stora vatten (toppen på La Palma, Mauna Kea, La Silla) som bra transparens och god seeing ofta går hand i hand.

[Författare]

Inlägg