Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Nu har sidorna kommit tillbaka! Mycket bra.
Nu finns som giltigt variabelnamn i SVO:
V7993 Sgr
Fantastiskt intressant!
I förberedande syfte har jag i SVO lagt in supernovan:
SN2025efc
… som ligger i den allra sydligaste delen av ESO 565-G19.
På bifogade karta, där supernovan ligger exakt i centrum, har jag också gett V-magnituder för tre stjärnor enligt APASS.
V-mag för ESO 565-G19 är 13.5, och för ESO 565-G18 strax intill är den 15.1. Även detta enligt APASS.
Attachments:
När ni ändå är där, kan ni kanske kolla om ni ser någon Wicherina-masködla. Lite roligt att en by med 4 fasta invånare gett namn åt en djurart! Se klipp.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Jag har också testat http istället för https, men det hjälpte inte. Någon som kommer fram på den adressen?
Åtkomst dit är av stor betydelse när det gäller snabb info om transienter (novor, dvärgnovor). Har varit avgörande många gånger för tidiga svenska observationer av sådana objekt.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Stjärnan heter (bland annat)
SDSS J131608.62+415915.6
SDSS anger rmag 19.443 och gmag 19.781. Du har verkligen bra gränsmagnitud på din bild!
Jag har markerat stjärnan med ett vertikalt svart streck på bifogad bild som jag hittade på nätet.
Attachments:
Kvällen den 25 februari 2025 inträffade två rejäla utbrott hos AD Leo. Det första kom 19:52 UTC, det andra 21:22 UTC. I båda fallen nåddes V-magnitud ca 9.0 och B-magnitud ca 10.1, dvs färgindexet B-V var ca 1.1.
Dessa båda flares hade dock rätt olika karaktär vad gäller ljuskurvans utseende. Första utbrottet var relativt segdraget (för att vara en flare!) medan det andra förlöpte med väldig snabbhet. Se AAVSO-diagrammet nedan.
Attachments:
Ja det måste det vara såvitt jag kan förstå. Klockslagen verkar ju stämma.
Det är verkligen inte ofta som en så kraftig flare obsas både fotometriskt och spektralt. Viktigt att gruppen som analyserar AD Leo får tillgång till den spektrala studien! En jättefin framgång för dig och David och för SAAF.
PS:
Eftersom det handlar om så snabba förlopp är det viktigt att det blir en samstämmighet mellan fotometri och spektroskopi när det gäller HJD och JD, dvs heliocentriskt och ”vanligt” JD.
Som redan sagts, är det H-beta som påverkas mest under en flare, mer än H-alfa. Se bifogat klipp från denna studie:
https://www.aanda.org/articles/aa/full_html/2020/05/aa36904-19/aa36904-19.html
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
AD Leo hade en kraftig flare natten 17-18 mars som Hambsch fångade:
2025 Mar 17.98518 UT: B = 10.254
2025 Mar 17.98774 UT: B = 8.831
Det måste ju vara samma händelse som Magnus obsade spektralt! Verkligen bra.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Den primära metoden för att avslöja en flare hos AD Leo är förstås att kolla B-kurvan i hög upplösning. Men som sekundär metod fungerar också färgindexplottning (finns under ”Ljuskurvor & Resultat” på SVO:s startsida), vilket man kanske inte spontant tänker på.
Det vore intressant att se vad B-V landar på om du fångar en större flare.
Även på färgindexdiagram B-V kan man se den flare hos AD Leo som David fångade. Jag plottade ett sådant diagram från alla mätningarna, med 1 dygn som period, se nedan.
I viloläge har AD Leo färgindex B-V 1.49. Vid den flare som hade B-amplitud 0.05 magnituder minskade detta till B-V 1.45, dvs stjärnan blev inte lika röd som vid minimum.
Attachments:
Lite off-topic men … när det gäller flarestjärnor kommer jag att tänka på DG CVn som fick ett utbrott 23 april 2014.
Stjärnan saknar helt obsar i AAVSO, och det finns heller ingen färdig magnitudsekvens därifrån (vid behov skulle det förstås gå att beställa en sådan).
I varje fall känns det som om stjärnan borde få mera uppmärksamhet bland observatörer.
https://www.space.com/27319-red-dwarf-megaflares-nasa-swift.html
Amplituden hos en flarestjärna är större i blåa våglängder, på liknande sätt som miror och andra röda variabler har större amplitud i blått än i rött. Så jag tror det är helt rätt att i första hand satsa på B-filter för AD Leo och EV Lac.
Citat från en gammal AAVSO-artikel om flarestjärnor:
”If you are using a CCD or photomultiplier, U, B, or V filters or their equivalent are recommended, since the flare amplitudes are larger at bluer wavelengths.”
Grattis!
Det måste man utan tvekan tolka som en liten flare hos AD Leo, med B-amplitud 0.05 magnituder. Utseendet på kurvan är precis det karakteristiska.
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
NOT och solen
tråd av
Hans Bengtsson
-
Fred Espenak har avlidit
svar av
timokarhula
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
M97, Ugglenebulosan
tråd av
Lars Sundqvist
-
ASI2600MM Pro
tråd av
luckelaser
-
Blazaren 4C 11.69
tråd av
Hans Bengtsson
-
Den mörka emun
svar av
timokarhula
-
Z Cam
svar av
Johan Warell
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 195 st
Senaste 7 dagarna: 3039 st
Senaste 30 dagarna: 13194 st