U Gem

[Magnus Larsson]

Hej!

U gem står bra till för observationer och den är ju rent allmänt lite aktuell genom artikeln som Hans länkade till. Den är också med på AAVSOs rekommendationer över varibler för spektroskopiska observationer. Så jag gav mig på den igår. Här är ett lågupplöst spektrum, den är C8 vid F10, Lowspec spektrograf med 300 l/mm, 10×900 sek exponering vid bin 1×1. Stjärnan hade visuellt mag 13.9 igår. Detta är alltså den svagaste stjärna jag hittills lyckats få ett nåtsånär vettigt spektrum med!

Precis som andra CVs visar den balmer-linjerna i emission i viloläget. Det torde kunna förstås som att det är den heta punkten (hot spot) i ackreationsskivan som står för detta. Vidare är det en liten absorptions-dip i alla tre topparna – vilket kanske kan tolkas som absorption i själva ackreationsskivan, dvs ljuset från den heta punkten filtreras genom en del av skivan. SS Cyg har vad jag vet inga såna absorptions-dippar i emissionstopparna i viloläget.

Det är en liten topp som kunde vara He I också, fast lite fel i våglängd. Na I passar bättre men finns det i denna stjärna?

Magnus

• Denna tråd redigerades för 2 månader av Magnus Larsson.

Attachments:

1. 

   u_gem_20230324_871_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

[Hans Bengtsson]

Verkligen intressant!

 

Som helhet är ju spektroskopi en ny gren inom amatörastronomin. Tidigare var utrustningen mycket dyr, och det var bara de ljusaste stjärnorna som kunde studeras. Dessa hade redan spektralundersökts professionellt, så amatörernas bidrag till verkligt nya resultat blev ganska ringa.

 

Men förutsättningarna har ändrats! Nu kan bra spektra erhållas med amatörutrustning även för ganska svaga stjärnor. Därmed öppnas upp en fantastisk skattkista. Det finns hur många spännande variabler som helst som saknar spektrala studier och som ligger inom räckhåll för amatörastronomer.

 

När proffsen tar högupplösta spektra med superdyr utrustning så koncentrerar man sig på enstaka stjärnor i specifika projekt. Men alla övriga variabler, sådana som inte råkar ingå i ett projekt, känns som enastående målstjärnor för ambitiösa amatörastronomer.

 

 

 

[Hans Bengtsson]

Ser att Magnus mycket snyggt fångade en förmörkelse hos U Gem igår kväll, den 9 april klockan 20:29 UTC.

Fasdiagram med V-mätningarna bifogas.

Attachments:

1. 

   3BA568EA-D7D9-4BD9-854F-2CCC9AE02A37.png
   

[Författare]

Inlägg