Forumsvar skapade
-
Hambsch i Belgien påbörjade den gångna nattens (8-9 juni) CV-serie av Mis V449 lite senare än Magnus och kunde följa superpucklarna något längre fram mot morgonkröken. Se diagram nedan. Snyggt samarbete.
Attachments:
Petter, bra att veta är att man i AAVSO:s kartmaskin VSP kan få en lista med alla detaljerade magnituddata för de jfr-stjärnor som AAVSO valt ut som särskilt lämpliga. Detta genom att markera”Photometry”, se klipp nedan.
Också bra att veta:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Superhump
Attachments:
Det är mycket enkelt att radera sina egna obsar både i SVO och i AAVSO. En rutinsak och inga konstigheter alls.
Du är den förste svensk genom alla tider som fotograferat denna stjärna i utbrott. Inte illa!
Svaret på de andra frågorna överlämnar jag med varm hand till Magnus eller annan.
Magnus:
Fin mätserie som ju bekräftar superpucklarna och därmed UGSU-typen för denna spännande dvärgnova.
Petter:
Din rapporterade TG-mätning motsvarar tiden för superpuckelmaximum, men ligger kanske ändå lite högt i diagrammet? De enskilda mätningar som du gett i diagram tidigare i denna tråd borde ge ett något ljussvagare värde? Nu är ju TG inte exakt samma som CV, och det är inte helt säkert att Tonnys serie ligger alldeles exakt i y-led (magnitud), men kanske bör du titta närmare på detta. Möjligen kan det finnas anledning att ge de enskilda mätningarna istället, med tanke på att magnituden ändras en hel del på kort tid (superpucklar).
Se AAVSO-diagram nedan, med Tonnys och Magnus serier, och din TG-mätning.
Attachments:
Här är en riktig närbild. WISE-stjärnan ligger i mitten och är markerad med ett kryss (eller snarare ett plustecken).
Den variabel som står i headingen på AAVSO-kartor ligger alltid exakt i kartans mitt.
De variabla stjärnorna utgör ett enormt smörgåsbord, och det gäller att fokusera på sådana objekt som man tycker känns extra intressanta och passar den utrustning man använder. Annars kan det nästan bli så att man drunknar i information, en sorts överflödets förbannelse. AAVSO:s katalog VSX omfattar i skrivande stund 2277384 olika variabler!
Man kan skriva in variabelns namn och trycka Search:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top
En annan länk som kan vara bra ha är en förteckning över alla variabeltyperna och deras förkortningar. Rena uppslagsverket, finns nog nästan ingen som i huvudet har koll på alla typerna.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
WISE-stjärnan finns med i SVO på så sätt att obsar för den kan registreras, även om det ännu inte finns några obsar.
Ett klipp med stjärnan markerad, från ditt foto, ges nedan.
Jättebra!
Att du fick SPEG beror på att inledande bokstaven Å tydligen inte översattes till A utan hoppades över, och så blev det andra bokstaven i efternamnet istället. PE är första och andra bokstaven i förnamnet. G betyder att det fanns sex andra SPE före dig (SPEA, SPEB, osv). Kan vara kul att veta bakgrunden till dessa autogenererade signaturer.
Fortsättningen, när det gäller rapporteringen, överlämnar jag helst till Thomas K eller Gustav H eller Magnus L eller annan med mera modern erfarenhet, och sådan som är knuten till denna typ av obsar. Jag har för egen del alltid gjort visuella skattningar och har därför bara koll på just den delen.
Men allt verkar vara under full kontroll!
Spontant tror jag det bör gå via ”Exportera fil (AAVSO Ext)”, se klipp nedan, men andra får bekräfta detta.
PS.
SVO har en permanent koppling mellan SVO-signatur och AAVSO-signatur, man behöver alltså i SVO ange sin AAVSO-signatur en enda gång, sedan sker den omvandlingen alltid automatiskt när man exporterar fil till AAVSO-format.
Attachments:
Låter utmärkt!
Det är egentligen först när obsar nått AAVSO som hela processen är klar, då har de blivit säkrade för all överskådlig framtid. AAVSO är en av astronomins mest betydelsefulla organisationer. Stora ekonomiska och organisatoriska resurser. Fler än en amerikansk multimiljonär har under årens lopp testamenterat gods och pengar dit! En salig blandning av proffs och amatörer, av anställd personal och oavlönade volontärer.
Signaturen du har i SVO är annorlunda än den du kommer att få i AAVSO. Thomas Karlsson har fixat väldigt bra övergångar mellan SVO och AAVSO när det gäller rapportering. För att ta det steg för steg, börja med registrering i AAVSO så att du får en signatur där. Med stor sannolikhet blir den APE plus en fjärde bokstav som är beroende av hur många APE som redan finns (gissar på att det blir APEA men vi får se!). Man behöver inte vara medlem i AAVSO för att rapportera obsar dit.
https://www.aavso.org/user/register
Så väldigt bra!
Jag har nu som giltigt variabelnamn i SVO lagt in:
Mis V1449
(med mellanslag efter Mis)
Om du kan mäta även V2193 Cyg, så gör gärna det. En röd variabel med ganska liten amplitud, visuellt brukar den ligga kring 9.5. Namnet finns redan i SVO.
Edit:
En intressant variabel som syns fint på din bild är den stjärna som i SVO och AAVSO heter:
WISE J203659.3+322742
(med mellanslag efter WISE)
Detta är en Algol-stjärna som normalt är av visuell magnitud 14.17 men vid förmörkelser sjunker till 14.36. Perioden (som också är systemets omloppstid) anges till ca 2.334 dygn. Men: även med halva den perioden avtar magnituden till 14.36. Det kan bero på en av två möjliga saker:
1. Omloppstiden är ca 2.334/2 dygn och katalogdata är fel. Något sekundärminimum syns i så fall inte i tillgängliga data (vilket händer ganska ofta).
2. Primärminima och sekundärminima är nästan precis lika djupa, och katalogdata är korrekta.
Karta bifogas.
Edit 2:
Mis V1449 har nu bekräftats vara en dvärgnova av typen SU UMa:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Jag tycker du ska behålla samtliga obsar, de är ju gjorda enligt konstens alla regler och håller hög kvalitet.
Alla mätserier har alltid en viss spridning i magnituden, i det här fallet tycker jag den är obetydlig, några hundradelar bara, det är nästan ingenting.
Det finns heller inget som säger att det verkliga avtagandet följer en exakt jämn kurva. Hos supernovor och andra kataklysmiska variabler förekommer oregelbundenheter beroende på att materien utkastas på lite skiftande sätt som inte kan förutses.
Som huvudregel gäller att väl utförda observationer bör rapporteras precis som de är. Sedan kan det vid noggrant analysarbete bli fråga om att ta hänsyn till vad som kan tänkas ha varit normal spridning (mätfel) och vad som kan tänkas bero på variationer hos stjärnan.
Ett nästa steg för dig att ta kunde vara rapportering även till AAVSO, vad tror du om det? När yrkesastronomer så småningom kommer att skriva djupa artiklar om denna supernova så kommer de att ta hänsyn till alla obsar som rapporterats till AAVSO, det är en naturlig internationell källa.
Här är en relevant artikel:
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2004/08/aa2956.pdf
Läs gärna Abstract, där det talas om ”the central dip” i H-alfa-linjen.
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Ou4 Giant squid (Arvid Emtegren)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- C2025 A6 Lemmon (Ivar Hamberg)
-
- IC405,IC410 Flaming star Nebula (Göran Stenberg)
-
- NGC 7023 (Irisnebulosan) (Peter Folkesson)
-
- LDN 1355, LDN 1357, LDN 1358, LBN 643/VdB 9, SU Cas (Arvid Emtegren)
-
- Norrsken och SAR:s röda ljus (Göte Flodqvist)
-
- Caldwell 14 (christian bergqvist)
-
- Norrsken (Alex Fernandez Reinholdsson )
