Forumsvar skapade
-
Petter:
Jag kollade också den aktuella stjärnan. Först letade jag upp den i VizieR med hjälp av dina koordinater, och fann att den heter (bland annat) 2MASS 00434034+4125593. Precis som Thomas skriver, finns den faktiskt med i en katalog över förmörkelsevariabler (se klipp) men utan angiven amplitud eller period.
Stjärnan finns inte med i AAVSO VSX. När jag med AAVSO VSP plottade en karta 5×5 bågminuter utan stjärnnamn men med koordinater så ser man att den där saknar namn, vilket innebär att den är frånvarande i VSX.
Sedan plottade jag också i VSP samma karta men med DSS-bild, och med manuellt inskriven rubrik. Observera att man kan skriva in vad som helst som rubrik, den fyller ingen annan funktion än att vara praktisk att ha och gör kartan snyggare (den saknar funktionell koppling till VSX eller annan katalog).
Attachments:
Månens ockultation av Mars på kvällen den 9 februari 2025 närmar sig.
Jag har kollat lite IOTA-material och hittade de tider för ockultationens början och slut som ges nedan. Alla klockslag är svensk normaltid (SNT).
På den bifogade IOTA-kartan ses en tjock ungefär horisontell linje. Norr om den linjen äger en ockultation rum. På linjen sker en strykande ockultation (”snuddation”). Det vore mycket bra om någon i forumet som har bättre koll på ockultationer än vad jag har kunde ge mera noggranna data för linjens läge! Exakt vilka orter ligger på linjen? Torsby? Ekshärad? Sunnansjö? Hedemora? Örbyhus? Östhammar?
19:57:48 – 20:45:13 Hemavan
20:00:21 – 20:53:01 Kalixfors
20:00:22 – 20:53:10 Kiruna
20:00:50 – 20:44:02 Vilhelmina
20:00:51 – 20:37:57 Östersund
20:01:19 – 20:52:38 Gällivare
20:01:22 – 20:58:02 Jokkmokk
20:01:40 – 20:48:36 Arvidsjaur
20:01:45 – 20:34:26 Hede
20:02:04 – 20:49:54 Vidsel
20:02:08 – 20:31:15 Idre
20:02:36 – 20:45:46 Lycksele
20:03:07 – 20:46:24 Åmsele
20:03:31 – 20:33:36 Sveg
20:03:36 – 20:49:02 Fällfors
20:03:37 – 20:50:07 Piteå
20:04:10 – 20:51:14 Luleå
20:04:27 – 20:40:40 Kramfors
20:04:37 – 20:48:20 Skellefteå
20:04:51 – 20:43:06 Örnsköldsvik
20:05:21 – 20:38:29 Sundsvall
20:05-21 – 20:45:29 Umeå
20:05:32 – 20:34:11 Färila
20:07:22 – 20:34:56 Hudiksvall
20:07:28 – 20:29:30 Orsa
20:08:27 – 20:27:52 Mora
20:14:13 – 20:26:53 Gävle
20:14:19 – 20:23:21 Borlänge
Attachments:
Kan vi möjligen börja ana en gradvis nedgång i solens aktivitet? Januari 2025 gav månadsvärdet (SILSO) 137.0 vilket är samma som i april 2024. Under de senaste fem månaderna har solen inte varit i närheten av de höga talen i somras.
Den långsiktiga trenden (13-månaders-talen) var i juli 2024 fortfarande på väg uppåt. Värdet blev 154.9, vilket är högst sedan augusti 2002 (155.4). Men en viss avmattning kunde skönjas i stigets hastighet.
Det känns just nu som hugget eller stucket om solmaximet på 13-månaders-nivå hamnar i slutet av 2024 eller början av 2025. Det kan inte heller uteslutas att vi får en andra, och kanske kraftigare, Gnevyshev-topp betydligt senare under 2025! Utvecklingen senare i år blir avgörande.
Diagrammet från SILSO visar som vanligt månadsvärden i blått och 13-månaders-värden i rött.
Attachments:
Det finns ett mycket stort antal katalogiserade variabler i M31. Kartan nedan visar hur AAVSO-kartan ser ut om man centrerar på supernovan S And och väljer utsnitt 1×1 grad.
För att få mera användbara kartor så måste man välja mycket mindre utsnitt. Alla variabler på AAVSO-kartorna finns också med i AAVSO VSX, där finns alla data för de enskilda variablerna.
Attachments:
Petter:
Det finns en rad olika metoder för att identifiera ett objekt på ett foto. Jag använder mig av ett sätt som är oberoende av nedladdade appar eller program eller ens dator. Behöver bara mobilen och tillgång till nätet. Lite onödigt omständligt kanske men fungerar hundraprocentigt säkert.
För egen del fotograferar jag aldrig himlen, utan det jag skriver nu avser bilder som andra tagit och som finns på nätet.
De sidor jag har som ikoner i mobilen är:
AAVSO Variable Star Plotter (VSP).
VizieR.
DSS Plate Finder.
Först behöver jag koordinater för något känt objekt på fotot, t ex M38. Kan googlas fram. Sedan skriver jag in dessa koordinater i VSP och väljer rimligt stort utsnitt.
Genom att jämföra hur någon tydlig stjärnfigur ligger på fotot med hur den ligger på VSP förstår jag hur norr ligger på fotot. Vid behov roterar jag fotot så att norr blir ungefär uppåt. Tar ett klipp av det roterade fotot och sparar i mobilen.
Sedan ändrar jag koordinaterna i VSP så att jag hamnar allt närmare objektets position på fotot. Det kan ta några minuter att zooma in till så noggranna koordinater som behövs. Ju mera exakt man är, desto enklare blir nästa steg.
Nu blir det VizieR. Det är en fantastisk resurs som innehåller i stort sett alla kataloger som någonsin publicerats för objekt utanför solsystemet. Man skriver där in de ungefärliga koordinater man fått via VSP. Ju mera exakt man varit där, desto mindre radie kan man välja i VizieR, desto färre ovidkommande objekt får man med.
VizieR ger nu namnet för objektet samt exakta koordinater. Dessa koordinater använder man nu för en ny omgång med VSP. Man väljer där önskat utsnitt och att ta med DSS-bild. Som rubrik kan man skriva in objektets namn för att allt ska bli snyggt och prydligt.
DSS Plate Finder kan bli nästa steg om man vill ha mera detaljerat foto i önskad färg (rött eller infrarött eller blått). Man kan skriva in antingen objektets namn eller koordinaterna. Som typ anger jag alltid Inline-GiF. Sedan tar jag ett klipp och sparar i mobilen. Redigerar klippet så att onödiga saker försvinner.
Med appar och planetarieprogram osv går det säkert att snabba upp det hela. Men jag har fortsatt att använda samma metod som jag gjort i många år, och om det tar några minuter längre tid än nödvändigt så spelar det ingen roll för mig. Viktigast är att det alltid fungerar och ger helt säkra resultat.
VSP:
VizieR:
https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR
DSS Plate Finder:
https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_plate_finder
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Det är trådstartens nr 1 som är SH2-228. Trådstartens nr 2 är SH2-226.
Kan komplettera med tre klipp från DSS Plate Finder, rödplåtar. Utsnitten är 5×5 bågminuter med norr uppåt.
Jag lägger också upp en AAVSO-karta centrerad på SH2-228. Dessutom ett litet klipp från bilden i trådstarten, där jag roterat 90 grader för att få ungefärlig överensstämmelse med AAVSO-kartan.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Ett nytt utbrott för SS Cyg var på gång natten 22-23 januari 2025.
Attachments:
Det är alltid intressant att se bilder av lite mera ”ovanliga” objekt. Man kan ofta hitta saker på dem som man inte tidigare tänkt på.
I det här fallet lägger jag särskilt märke till en Algol-stjärna som heter V0498 Cam, se bifogat klipp från bilden. Detta system har primärförmörkelser med period 12.111 dygn. Men banan är tydligt excentrisk, vilket får till följd att de sekundära förmörkelserna inte inträffar exakt mitt emellan de primära, dvs vid fas 0.5. Istället sker det vid fas 0.565.
Attachments:
Fredrik:
Vad gäller okular så finns inga givna svar. Det beror på vad man vill göra.
För egen del, med Newton 20 cm f/5, så har jag alltid använt ett bra zoom-okular. Det har gått jättefint vid ca 90 % av alla obsar. För ljussvaga stjärnor vid magnitud 13-14 har jag växlat till Hyperion 5 mm. Några andra okular har jag aldrig använt till det teleskopet.
Det som jag observerat har nästan uteslutande varit variabla stjärnor, och då är det mycket tidsbesparande att slippa växla okular när man går mellan olika variabler. Mycket ljusa variabler, magnitud 7 eller så, har obsats med sökaren 9×50.
För observatörer av planeter kan saken säkert te sig annorlunda. Då räcker det kanske med ett par mycket högkvalitativa och högförstorande okular.
Om du satsar på ett zoom-okular så tror jag det är förnuftigt att välja ett som kostar några tusenlappar. Jag har i och för sig aldrig testat någon billig zoom, men skulle inte chansa på det.
Fredrik:
Det tycker jag spontant låter som ett mycket bra val!
Det första man behöver lära sig är att tolka en stjärnkarta och att genom stjärnhoppning föra teleskopet till det objekt man vill observera. Utan tvekan tar det ett tag att bli bra på detta, men snart går det snabbare och snabbare. Det bästa är när man fått in rutinen så mycket att man (nästan) aldrig behöver leta efter objekt, man går helt enkelt dit med hjälp av karta och/eller minnet. Kan jämföras med att hitta till olika platser i en stor stad med hjälp av en stadskarta.
Stjärnhoppning görs i huvudsak med sökaren, det är bara finjusteringen man sköter i huvudteleskopet. Jag tror att ditt teleskop har sökare 6×30? Det skulle jag för min del tycka är i minsta laget. Jag använde själv 6×30 för många år sedan, men upptäckte sedan att 9×50 är väldigt mycket bättre och sparar tid.
Bara att säga lycka till!
Scarmato har eventuellt hittat en fragmentering av kometen på LASCO C3, men enbart på IR-kanalen. Vi får se om det stämmer.
Attachments:
Natten 15-16 januari passerar Alinda, av magnitud 9.4, strax söder om Castor. Se bifogad karta som visar småplanetens position exakt i mitten av bilden, vid midnatt svensk normaltid.
Månen är nästan full och ligger vid tillfället bara 31 grader bort.
Attachments:
