[Hans Bengtsson]

Även i Göteborg har november varit praktiskt taget helmulen dygnet runt.

 

Men sett över ett helt år brukar antalet möjliga obskvällar hålla sig ganska konstant. Vi hade i Göteborg ett pärlband av klara kvällar under sensommaren och tidiga hösten. Under tre månader, från 11 juli till 11 oktober, kunde jag observera variabler 36 kvällar. Och då missade jag förstås ändå en del kvällar som kunde ha använts.

Det handlar mycket om vilken typ av objekt man har på programmet. Svaga diffusa galaxer kräver förstås mycket goda förhållanden, och då minskar antalet kvällar radikalt. För visuella variabelobservationer duger det gott med fullmåne i kombination med stadsljus och drivande moln. Det påverkar inte noggrannheten i observationerna.

Vi har i Göteborg drygt 100 variabelkvällar per år, dvs ungefär två kvällar per vecka i snitt. När jag höll på som mest (tidigt 90-tal) använde jag 70-80 av dessa per år.

[Hans Bengtsson]

Maximet omkring 18:01 UT är nästan säkert reellt. Man ser ett tilltagande och ett avtagande, det är ingen slumpvis spridning av mätdata.

Någon form av snabba dvärgnovaoscillationer bör det handla om. SS Cyg varierar ju på en lång rad olika sätt, även med mycket kortvariga pendlingar, vilket inte minst dina många tidsserier vittnar om. Jag tror att du hade ett likartat fenomen vid en tidigare SS Cyg-serie?

Under alla omständigheter är SS Cyg i detta avseende understuderad, trots att den mera långsiktigt är extremt väl dokumenterad. Men tidsserier är en rätt ny metod och öppnar stora möjligheter för amatörastronomer att bidra med signifikanta studier.

En uppförstorad variant av en del av ditt diagram, se nedan.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   AF1C99AC-50E9-408B-ADA7-EC4915F68EB0.png
   

[Hans Bengtsson]

Ett bra ställe med översiktlig statistik är detta:

https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/ars-och-manadsstatistik

Välj ”Nederbörd och solsken” så får du månadsstatistik för soltimmarna.

Men det är kanske inte soltimmarna man i första hand är intresserad av som nattlig observatör?

 

Finessen är att soltimmarna ger en väldigt god statistisk bild även av molnigheten nattetid. Jag har i jobbet jämfört hundratusentals timvisa satellittolkningar av nattlig molnighet med uppmätta värden för solskenstid. Och överensstämmelsen var slående! I princip betyder många soltimmar även många klara nätter, även om det förstås vid enskilda tillfällen kan skilja sig åt.

[Hans Bengtsson]

Ett litet mysterium i sammanhanget är varifrån uppgiften om snabba variationer hos Z Mus har kommit. GCVS 1968 (som jag har i bokformat) ger som typ ”?s”, dvs okänd klass med snabba förändringar. Men bakgrunden till detta har jag inte lyckats hitta.

[Hans Bengtsson]

Strålande!

Rätt otroligt att det fanns kvar någon enbokstavig mira (R … Z) som inte för länge sedan var avslöjad som mira!

[Hans Bengtsson]

Den första rapporten tydde på en supernova på uppgång i M33. Men när jag sedan kollade VizieR och på POSS-bilder så visade det sig att det handlar om en röd dvärg som fått en flare, dvs en UV Ceti-stjärna. Identifikationen som ”UV candidate” har alltså inget med UV-strålning att göra, utan syftar på variabelklassen UV = flarestjärna.

De korrekta koordinaterna (J2000.0) är:

01 35 08.86

+30 31 50.4

Utanför utbrott har stjärnan gmag 18.1, rmag 16.7, imag 15.0.

Enligt TESS är avståndet ca 112 pc och Teff ca 3000K.

Nedan ges två bilder från POSS: på IR-bilden är stjärnan ljus, på den blå bilden som väntat ganska svag.

En ASASSN-bild ges också. Stjärnans röda färg syns tydligt.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   0B59F6D1-26E0-4183-86F7-B949DA64DF6C.png
   

2. 

   08B42215-0498-4A31-BF90-2658A1F05860.png
   

3. 

   494E67C4-F7DC-4697-A7C1-AC917037073C.png
   

[Hans Bengtsson]

Nu har SS Cyg åter hamnat i utbrott. Magnitud ca 9.

[Hans Bengtsson]

Kan också nämna att det fortfarande arbetas på uxor-artikeln där variabelsektionen ju deltog i projektet synnerligen aktivt. Skulle tro att artikeln publiceras nästa år.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Snyggt!

De två typer som finns att välja på är SRA och SRB. Tror att SRB går lättast att få igenom i VSX, med tanke på att stjärnan har två sekundära perioder. Å andra  sidan, om primärperioden dominerar väldigt tydligt, så är förstås SRA ett fullgott alternativ. Beror nog mycket på vem i AAVSO som ska godkänna…

[Hans Bengtsson]

När det gäller utbredda objekt så kan man hitta nästan vilka magnituduppgifter som helst. Magnitudsystemet som sådant bygger ju på att objektet är punktformigt, och om det har utbredning uppstår genast problem. Angiven magnitud kan ge en vink om hur svårt objektet är att se visuellt i ett teleskop men inte mer än så.

 

Vad vi säkert vet om synbarheten för NGC 459 är att galaxen upptäcktes visuellt av William Herschel med hans favoritteleskop, 18.7-tummaren. Instrumentets kapacitet kan i detta sammanhang motsvara en modern 12-tummare. Med våra mått skulle optiken hos 18.7-tummaren betraktas som undermålig.

 

Men Herschel hade en himmel som inte var ljusförorenad, och som observatör får Herschel ses som den främste som någonsin funnits.

 

Så visst går det att se NGC 459 med 12 tum om himlen är bra, i varje fall med 14 tum. Betänk att Herschel inte kände till dess existens i förväg men ändå insåg att det fanns ett suddigt objekt där.

 

[Hans Bengtsson]

Bra artikel från IMO, tack för länken!

Händelsen är som sagt förskräckligt sällsynt, närmast unik. Den kommer säkert att analyseras in i minsta detalj. Extra kul att det tycks handla om lyncider, som vi ju här på Nattmolnet misstänkte i ett mycket tidigt skede, innan det hade nämnts någon annanstans.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

En kort film från Gaustatoppen:

[Hans Bengtsson]

Boliden som fotograferades från Uppsala, Hoberg, Gaustatoppen och Larvik färdades genom atmosfären ett stycke öster om Gotska Sandön. Se några klipp nedan. Strax därefter följde en mycket kortvarig meteorstorm.

 

Attachments:

1. 

   26512B19-0261-4313-A21B-55D3F40AF673.png
   

2. 

   B2745F97-F3B3-43AE-9A8B-730F0F074DFF.png
   

3. 

   64CFB982-7F5E-46D8-AD8E-387142E514FE.png
   

4. 

   2DB031DE-B503-4A4B-B945-181FED665D33.png
   

[Hans Bengtsson]

Nu har 16 av meteorerna fått sina banor bestämda:

http://norskmeteornettverk.no/meteor/

[Hans Bengtsson]

Bild från Uppsala!

Den låg alltså ganska lågt över horisonten i sydost, sett därifrån.  Detta bör väl vara den ljusstarka meteor som syntes alldeles vid horisonten på filmen som Timo länkade till? Men om klockan går rätt på den filmen så syns objektet 6 sekunder för tidigt där … Alltsammans är verkligen svårtolkat.

Edit:

Jag hittade också en bild från Hoberg i Dalarna, se nedan.

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   CA0AF12E-724D-47CB-A799-8A4F3A0504D5.png
   

2. 

   08B826EA-A9AF-4E64-BDD4-03B647BF870F.png
   

3. 

   6ED6B102-1573-461B-B7B1-E14F917158F7.png
   

[Författare]

Inlägg