Forumsvar skapade
-
SQM 21.5 är ett typiskt mörkervärde för La Palma en stjärnklar natt, men uppe på toppen är det nog ofta något mörkare. Se klipp med typiska SQM-värden. Även i Sverige är 21.5 ett normalt värde om man befinner sig på ett mörkt ställe (vi har stora områden nästan utan märkbar ljusförorening, Sverige är mycket glest befolkat). Här är en del mätvärden som Timo K rapporterat:
http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?p=47101
Toppen på La Palma har inte valts pga något exceptionellt mörker eller pga onormalt många klara nätter per år, utan för att dessa värden är helt OK (utan att vara fantastiska), samtidigt som den geografiska positionen uppe på ett högt berg vid en ocean ger förutsättningar för mycket bra seeing, nyligen var den 0.2 bågsekunder under en period! Det betyder att man kan ta mycket högupplösta spektra, en specialitet för stället.
Och inte minst ligger ju La Palma enormt bra till för europeiska astronomer: det är enkelt och billigt och okomplicerat att ta sig dit!
Attachments:
Seeing-förhållandena vid NOT var så fantastiskt fina den gångna natten (20-21 december) att man gått ut med ett extra meddelande om detta!
Om man bortser från antalet höjdmeter som skiljer dig från NOT, befinner du dig just nu geografiskt mycket nära en av världens bästa platser för astronomi vid en av de bästa tidpunkter de någonsin haft där.
Attachments:
Det handlar om att en flarestjärna övervakas kontinuerligt timme efter timme. Små flares, på någon tiondels magnitud, uppträder ofta. Då och då blir det också stora flares, på åtskilliga magnituder. Men jag tycker kanske att teleskoptid kan användas bättre om det gäller kontinuerlig övervakning, exempelvis för att registrera superpucklar hos dvärgnovor i superutbrott.
Troligen är alla eller nästan alla röda dvärgar flarestjärnor. Därför skulle sådana vara omöjliga som värdstjärnor till planeter med eventuellt liv.
Det låter troligt med TiO.
Tycker det är svårt att veta hur exakt man kan gå på våglängder. Jag har inte riktigt någon känsla för det, saknar erfarenhet när det gäller tolkning av spektra.
SW Cam har spektrum M5, och sådana stjärnor utmärks just av natrium (sodium på engelska) och titanoxid. Och båda dessa finns kring 5700.
Attachments:
Amatörastronomi på bästa nivå!
Kan det vara Na I som ligger vid 5686?
https://articles.adsabs.harvard.edu/full/1998A%26A…338..637B
Edit:
Det gick inte att göra länken ovan klickbar. Men man kan googla, se klipp nedan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Om du inte ska observera planeter eller dubbelstjärnor tycker jag inte du behöver bekymra dig så mycket om seeingen (dvs hur orolig luften är). Vid deep-sky-observationer är det viktigare att luften är transparent och himlen inte är ljusförorenad. Även om det förstås alltid är ett bonus med god seeing, man kan då använda högre förstoring.
Riktigt dålig seeing brukar man få längs bergssidor, där luftströmmen möter berget och där man ofta får vertikala strömningar. Det skapar förstås turbulens och dålig seeing. Men för deep-sky visuellt behöver det inte betyda särskilt mycket.
Jag skrev flera gånger om seeing på Astronet, exempelvis här:
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=14421
När det gäller molnighet på La Palma så är det mycket stor skillnad mellan sommar och vinter. Nu i december kan man räkna med att var tredje natt är klar, var tredje natt halvklar och var tredje natt mulen. Men det säger ju inte så mycket om hur det blir just i år.
PS:
Uppe på toppen (vid NOT) ligger seeingen en typisk sommarnatt kring 0.6” och en typisk vinternatt kring 0.9”. Se några data nedan. Men det är alltså längst upp, där är det bland norra halvklotets anläggningar bara Mauna Kea som har bättre värden! Så snart du kommer nedanför toppen får du förmodligen mycket sämre seeing-förhållanden.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Ljusutvecklingen i U-bandet under en flare hos prototypstjärnan UV Ceti ser vi nedan. Observera att tidsaxeln är graderad i sekunder.
Attachments:
