[Hans Bengtsson]

Aha, jag hade inte kläm på att HT Cam finns med i ett sådant specialprogram.

 

Här är förresten två artiklar om stjärnan:

https://arxiv.org/pdf/astro-ph/0204227.pdf

 

https://academic.oup.com/mnras/article/359/4/1531/1008822?login=false

 

Många klickbara länkar till studier av stjärnan finns här:

https://asd.gsfc.nasa.gov/Koji.Mukai/iphome/systems/htcam.html

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Tycker absolut du ska ta en förnyad titt på området när möjlighet ges. Ser dubbelstjärnan nu i teleskopet ut som en enkelstjärna eller ser den fortfarande ut att vara dubbel?

Även om det kan synas långsökt att tolka din obs som att den röda dvärgen fått en jätte-flare, så har jag för ögonblicket ingen bättre hypotes än den du gav.

Nedan två kartor 1×1 grad med norr uppåt, den ena med foto och den andra utan.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   BCF40A34-D5F9-48F7-B207-B69576140050.png
   

2. 

   B43DBCF1-9281-4C13-8147-09A727CF1F15.png
   

[Hans Bengtsson]

Det låter som en intressant och udda observation!

B-komponenten är, precis som du skriver, en röd dvärg. Röda dvärgar är ofta flare-stjärnor. De allra flesta flares är små, med amplitud någon tiondels magnitud eller så. Men sällsynta flares på åtskilliga magnituder är också kända, som hos UV Cet och Proxima Cen.

Flares är alltid kortvariga, det handlar om minuter eller tiotals minuter. Såg du B-komponenten under längre tid än så? Var båda komponenterna på ett ungefär lika ljusstarka?

 

[Hans Bengtsson]

Ett litet instick bara:

Om du väljer G-kanalen så förkortas denna TG både i SVO och AAVSO.

 

Attachments:

1. 

   4D9CA3FE-9DC6-4701-99E8-831E8EAD66FF.png
   

[Hans Bengtsson]

Två nya supernovor har nu fått sina namn inlagda i SVO:

SN2023bee

SN2023axu

[Hans Bengtsson]

Angående den misstänkta variabeln:

Jag kollade VizieR och POSS-bilderna men hittade ingen säker variabilitet hos stjärnan där, den finns som väntat med i många kataloger.

Hos ASASSN är den för det mesta osynlig, men de positiva mätningarna ger V-magnitud i snitt 16.85 och g-magnitud i snitt 17.36. Skillnaden g-V är ungefär vad man kan vänta av en måttligt röd stjärna.

Några ASASSN-mätningar ligger mellan 14.8 och 15.6, men i dessa fall har gränsmagnituden varit dålig, och mätningarna motsägs av andra data från samma kväll. Det är normalt med enstaka ASASSN-mätningar som ligger en smula fel.

Om stjärnan är variabel så handlar det inte om något långperiodiskt eller särskilt rött, utan om något mycket kortperiodiskt. Men jag kunde som sagt inte hitta något som direkt stöder variabilitet, förutom din obs. Men allt är möjligt, det finns inte tillräckligt med data för stjärnor som är så ljussvaga som denna.

 

[Hans Bengtsson]

Även jag har (från Göteborg) sett ett par ovanligt röda solnedgångar den här månaden utan att det såg särskilt disigt ut. Vet inte orsaken, såg en teori för länge sedan som sade att det beror på ”alla raketer dom skickar upp som gör hål i luften och sen vet man inte vad som kommer ner genom hålen” . 🙂

En film från England (5 februari)   …

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Vilket bra jobb!

 

Hos en släkting, Beta Lyr, är maximet före primärminimet aningen ljusare än maximet efter primärminimet. Dessutom är stjärnan rödast under primärminimet. Båda dessa egenskaper kan man ana att även OQ Dra besitter, se diagram, dock ligger kanske skillnaderna på gränsen till att vara insignifikanta. Färgdiagrammet avser (V-R).

http://www.physics.sfasu.edu/astro/betalyra/index.html

 

Hos prototypstjärnan W UMa är förhållandet det omvända, där är maximet som följer efter primärminimet något ljusare. Se klipp.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   63F0D06C-C765-4675-A44A-0C8F6FFA1D08.png
   

2. 

   84AFF6DA-F103-439E-9F18-0711314A163A.png
   

3. 

   095EF90E-0C3F-4CA3-958F-3A679434661B.png
   

[Hans Bengtsson]

VSX:

Thomas K skrev en detaljerad instruktion som jag brukade följa exakt och som gjorde att jag klarade mig rätt helskinnad när jag ”submittade” till VSX.

OQ Dra:

Jag upptäckte alldeles nyss att jag var ute och cyklade när jag skrev att de element jag använde i det nedre fasdiagrammet stämde perfekt. Se ”Edit 2” som jag gjorde i inlägget.

[Hans Bengtsson]

Grattis i efterskott till jubileet!

 

Den 24 februari kan vi förresten fira en annan sak. Någon som vet vad jag tänker på?

[Hans Bengtsson]

Häftigt!

Fyrfärgfotometri (BVRI) av kolstjärnor är ett område där det finns massor att göra för amatörastronomer, och inte minst i kombination med spektroskopi.

Någon BVRI-fotometri av X Cas har jag inte sett tidigare. Stjärnan brukar saknas i listor över de allra rödaste stjärnorna men tillhör utan tvekan dessa, det visar ditt (B-V)-värde.

En sak man kan notera är att den traditionella metoden att ange spektralklasser ganska mycket håller på att tyna bort, det är något som moderna astrometriska och fotometriska studier inte omfattar. Det kan illustreras med X Cas. VSX ger som spektrum C5,4e(N1e). Dessa uppgifter härrör från år 1944 (C-klassen) och år 1935 (N-klassen)!

 

Attachments:

1. 

   EFD5CD9C-01A9-4615-949B-9C1EBC2B902B.png
   

[Hans Bengtsson]

Snygga bilder!

Det har verkligen varit några molndominerade månader i södra Sverige. En rätt god överblick kan man få genom att kolla solskensstatistiken. Under månaderna nov 2022, dec 2022 och jan 2023 har Lund fått 70 %, Göteborg 72 % och Stockholm 78 % av den normala solskenstiden (baserat på standardperioden 1991-2020).

[Hans Bengtsson]

Det blir spännande att se vad som händer den här solfläckscykeln.

 

Den förra cykeln var som helhet  modest. En tydlig egenskap var maximets dubbelnatur. Cykelns två högsta månadsvärden (SILSO) inträffade med stora mellanrum: november 2011 (139.1) och februari 2014 (146.1). Själva mellanrummet, således på en lägre nivå, kallas en Gnevyshev-lucka.

Januari 2023 gav 143.6, det är frestande att jämföra med toppen i november 2011, för nästan exakt en solcykel sedan. Kommer vi nu att få en liknande Gnevyshev-lucka före primärmaximet? Time will tell.

 

Attachments:

1. 

   03C72080-D305-4C76-9C91-8F83E41688D7.png
   

[Hans Bengtsson]

Lite synd att ett sådant verktyg saknas på sidan, det är ju ofta fasdiagram och period man är mest intresserad av. Och ZTF-folket använder ju själva sådana program för att analysera, det ser vi i VSX.

Men men, man kan inte få allt.

[Hans Bengtsson]

Tack för info! Jag kände inte till den länken, verkar mycket intressant. Hoppas kunna kolla lite närmare nästa vecka. Men man måste ha Peranso för att få ett framräknat periodvärde, det finns ingen sådan funktion direkt via sidan du länkar till?

Det är uppenbart att ZTF-perioderna för miror inte är tillförlitliga eftersom tidsspannet 2018-20 (som VSX-data refererar till) är alltför kort. Betydligt bättre med 2018-22 även om det spannet egentligen också är för kort. För kortperiodiska variabler däremot tillräckligt för bra bestämningar.

[Författare]

Inlägg