Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Stjärnan blir allt konstigare för varje nytt diagram man ser …
Thomas:
En praktisk sak: Tror du att du skulle kunna ge en version av den senaste kurvan där den är uppdelad i några tidsavsnitt? Detta så att den inte blir lika långsmal utan lite mera kvadratisk? Vore lättare att läsa då.
Suveränt, vilket bra jobb! Precis den typ av diagram som behövdes, något som visar den löpande magnitudvariationen under ett antal sammanhängande dygn.
Man kan säga att kurvan bekräftar det vi trodde: en tydlig 2.1-dygns-variation med amplitud kring 2 mag, avbruten av till synes oregelbundet beteende.
Kurvan är verkligen ovanlig, jag har aldrig sett någon sådan tidigare. Känns som om stjärnan kan vara mogen för proffs-studier. I varje fall har jag redan hunnit skicka kurvan till Amanda, får se vad hon svarar.
Preliminärt skulle jag nog tolka minima som eklipser i en dubbelstjärna med omloppstid 2.1 dygn. Och sedan samverkan med stoftmoln som skapar oregelbundna variationer. Kanske.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Det har blivit några bra spektra av BF Ori vilket är mycket glädjande!
CQ Tau är planerad för 28 och 29 februari, så om vi kan leverera fotometri då vore det förstås perfekt. I det fallet är det faktiskt bara bra om stjärnan är ljusstark, meddelar Amanda.
Jag har förresten bett Josch Hambsch att bidra med obsar för BF Ori och CQ Tau. Han har nu fixat så att båda dessa ligger med i det ordinarie programmet.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
AR3590 har hittills haft tre X-flares, den senaste nådde X6.3 vilket innebär att detta var den kraftigaste flare som uppträtt under innevarande solcykel. Dock skedde ingen koronamassutkastning (CME) i samband med dessa tre flares.
Se bifogat klipp från SpaceWeatherLive.
Attachments:
Man kan redan nu se att SVO-data bekräftar en period kring 2.1 dygn. Se klipp nedan, där Petters TG-mätningar är gröna och Thomas V-mätningar är gula.
Vad som orsakar denna mycket stora och snabba och ganska regelbundna variation är än så länge oklart. Det är inget man skulle förvänta sig av ett ungt stellärt objekt.
Mer SVO-data behövs förstås för att ytterligare belysa fenomenet.
Attachments:
Det är verkligen roligt att ni kämpar på med denna konstiga variabel!
Alla tycks vara överens om att stjärnan är ett ungt stellärt objekt (YSO). De flesta sådana objekt är T Tauri-variabler, vilket också är klassen som ges i VSX.
Perioden drygt 2.1 dygn verkar aldrig ha blivit publicerad förrän förra året, och då i en speciell YSO-katalog. Den perioden återupptäcktes alldeles nyligen av Thomas.
Det är helt normalt för ett YSO att ha stjärnfläckar, och man kan då få en periodicitet som motsvarar rotationstiden. Och drygt 2 dygn är ingen ovanlig rotationstid. Men amplituden blir bara någon enstaka tiondels magnitud. NSV01161 har alldeles för stor amplitud för att variationen ska kunna bero på stjärnfläckar!
Det är där vi har själva mysteriet: kombinationen av stjärntyp, period och amplitud.
T Tauri-stjärnor är ofta dubbelsystem med två komponenter. Man kan fundera på om någon form av eklips ligger bakom den stora amplituden. Samtidigt ser ljuskurvan närmast ut som om den härrör från pulsationer?
Som sagt, här finns mycket att försöka utreda. Och många goda mätningar är viktiga i sammanhanget.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Jag menar också att detta är en ovanligt spännande och svårtolkad variabel som Petter fäste uppmärksamheten på. Får en känsla av dubbelstjärna med förmörkelser (?) plus oregelbunden aktivitet hos ena eller båda komponenterna. Eller kanske en regelbundet pulserande komponent och en med mera vilda variationer?
Tycker vi inte ska släppa taget om stjärnan. Det behövs framför allt ett antal tidsserier som är några timmar långa (ju längre desto bättre) så att man får en uppfattning om hur variationen kan se ut under en given natt.
Med mera data tillgängliga kan jag kolla med Amanda om det finns möjlighet att ta ett högupplöst spektrum från La Palma.
Edit:
Jag hittade nu en katalog från 2023 där perioden 2.11 dygn anges, se klipp.
Genomgående i moderna kataloger är att stjärnan klassas som YSO (ungt stellärt objekt), med stoft, spektrum ca K4. Svårt att få ihop med en som det verkar rätt regelbunden kort period (ca 2.11 dygn) och mycket stor amplitud, närmast cepheid-liknande variationer.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Supernovan SN2023ixf syns fint på bilden. Den är nu av visuell magnitud 16.5.
Jag zoomade in en del av ditt foto där jag markerade supernovan, se nedan.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
UX Ori är nu svagare än vid något annat dokumenterat tillfälle sedan jan-feb 2021. Om vädret tillåter kommer Amanda att försöka erhålla ett spektrum i morgon fredag. Vi håller tummarna!
De senaste SAAF-obsarna (V-magnitud):
2024 Feb 06, 22:58 UTC: V = 11.905 (Karlsson)
2024 Feb 07, 21:19 UTC: V = 12.034 (Heinonen)
En liten uppdatering när det gäller de tre uxorerna, se bifogade klipp.
Prototypen UX Ori har efter en något ljusare period åter avtagit. Vilket förstås är bra. Som vanligt hålls NOT-folket underrättat.
Attachments:
Ja det stämmer nog. Det snygga fasdiagrammet som man får med P/4 i Petters obsar kan vara en effekt av att endast en begränsad del av hela periodlängden har täckts.
Sekundärminima kan ju ibland vara lika djupa (inom mätfelen) som primärminima. Och ibland syns inget sekundärminimum alls.
Vanligast är dock att noggrann fotometri kan avslöja att vartannat minimum är aningen djupare även när skillnaden i djup är liten.
Aha, det visste jag inte att det var Copeland som upptäckte nyckelhålet!
Jag stötte på namnet Copeland för första gången 1985, när jag läste en utförlig berättelse om honom på färjan hem till Göteborg, i boken ”The Story of Astronomy in Edinburgh” av Hermann A. Brück, inköpt på observatoriet där. Tror att jag sedan skrev en artikel om Copeland i GAK:s månadsskrift Aurora, eller åtminstone tänkte jag göra det … men hans upptäckt av nyckelhålet i NGC 1999 kände jag inte till.
Nedan ses ett klipp från boken som visar Copeland.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
IC405,IC410
tråd av
goranstenberg54@gmail.com
-
Irisnebulosan
tråd av
Peter Folkesson
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Hans Bengtsson
-
V418 Cas
svar av
Hans Bengtsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Teleskopguide
tråd av
astronomiralf
-
Al Nagler har gått bort
tråd av
davhei
-
3I/ATLAS
svar av
timokarhula
-
LDN 1355 Helping Hand
svar av
Arvid Emtegren
-
teleskop nybörjare
svar av
Johan Warell
-
Teleskopguide
tråd av
astronomiralf
-
Norrsken
tråd av
AlexFerein
-
Orioniderna 2025
tråd av
Hans Bengtsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 36 st
Senaste 7 dagarna: 3631 st
Senaste 30 dagarna: 17244 st






















