Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
ASASSN-data visar att UZ Boo var osynlig aug 08.24 UT, vilket bör betyda svagare än g 16 eller g 17 (ingen gränsmagnitud anges för dessa obsar). Redan aug 09.00 UT var g 12.2.
Det kan noteras att upptäckten vid magnitud 12.9 skedde aug 08.53 UTC, dvs endast 7 timmar efter den negativa ASASSN-obsen. Stjärnan måste ha ljusnat med minst 3 magnituder under denna korta tid!
Kurvan följer sedan vad vi redan vet från SVO. Mest intressant:
Aug 23.0 UT: g 17.0
Aug 26.0 UT: g 13.9
Aug 28.1 UT: osynlig, svagare än g 15.9.
Aktuell SVO-kurva bifogas också.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Om man tittar på obsarna från kvällarna 25 och 26 augusti kan man faktiskt få intrycket att det handlar om avtaganden från två separata ”efterskalv”. Kan det ha smugit sig in en topp på dagen den 26 augusti?
Edit: Nej med nya obsar tillgängliga verkar det inte troligt med en extra topp mitt på dagen den 26 augusti.
Diagram från AAVSO, se nedan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Kvällen den 26 augusti hade UZ Boo avtagit till V-magnitud ca 15, enligt mätningar i disigt väder av Ian Sharp, UK.
27 augusti, 2024 kl. 11:04 som svar på: Tankar kring SAAF/V och nästa utbrott av T Coronae Borealis #9399Omloppstiden i systemet T CrB är 227.75 dygn. När jag testar den perioden i SVO och använder de visuella skattningarna åren 1970-2024, då indikerar fasdiagrammet att halva perioden skulle stämma bättre när det gäller ljusväxlingarna. Vilket också visar sig vara fallet när jag testar halva omloppstiden.
Har inte funderat närmare på saken, men bifogar nedan de två varianterna.
Attachments:
Ber att få gratulera!
Det hör ju inte precis till vanligheterna att fånga ett ”efterskalv” hos UZ Boo, i all synnerhet som huvudutbrotten kommer en gång per decennium eller något sådant.
Attachments:
Novans färgindex V-R har blivit allt större i takt med att ljusstyrkan avtagit, medan färgindexet B-V har en tendens att minska.
Attachments:
Det var ju för himla väl att dyket kom nu. Annars hade jag fått köpa mörka solglasögon för att våga visa mig ute bland folk.😀
Återstår bara några snabba stigningar till mag 13 eller 14 så är lyckan total.
Attachments:
Ofta beskriver man numera en centralstjärna i en planetarisk nebulosa (CSPN) som post-AGB, dvs en stjärna som passerat den asymptotisks jättegrenen. De gamla traditionella spektraltyperna har trängts undan eftersom de vanligen inte bestäms vid analyser av det enorma materialet som rymdteleskop samlar in. Det blir mera egenskaper i form av siffror.
Men WC är den bästa traditionella spektralklassen för den stjärna som den här saken gäller.
Om man vill djupdyka:
https://arxiv.org/pdf/2005.10368
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Det ställe som jag brukar använda är VizieR, där finns i stort sett alla kataloger för objekt utanför solsystemet:
https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR
Stjärnan har många olika namn, den finns också med i HD, se klipp från VizieR och DSS Plate Finder nedan.
Ett modernt namn på centralstjärnan är TIC 22395456, det skulle jag nog i första hand använda. Det är kanske inte helt entydigt att HD-namnet syftar enbart på själva stjärnan utan möjligen kan där nebulosan också ingå? Men TIC avser specifikt stjärnan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Den förväntade störtdykningen ner mot magnitud 17 har nog inletts nu, se AAVSO-diagram. Därefter kommer stjärnan förmodligen att återljusna några gånger innan det är dags för slutavtagandet mot magnitud 20.
UZ Boo är verkligen en hyperintressant dvärgnova!
Attachments:
Det verkar som om superpucklarna finns kvar men nu är på väg att försvinna.
På båda serierna ser man ett ganska tydligt minimum vid en och samma tidpunkt. Sedan verkar maximet vara flackt med en tendens till sekundärminimum (?) en halv period in i cykeln.
Jag lånade ett av Davids diagram och ändrade genom att markera hans obsar med gul färg (den möjligheten finns i SVO), för att tydligare visa vilka obsar som hör till vilken serie.
Attachments:
Aha, det var ju lite synd! DASCH identifierar ibland fel, om man ger positionen händer det att programmet helt enkelt tar ID från närmaste stjärnan även om positionen inte helt stämmer. Jag råkade ut för detta en gång när jag trodde jag hittat ett gammalt utbrott (har glömt vilken stjärna), men upptäckte då att det var en grannstjärna. Och en gång var det en sekundärbild av en stjärna som uppstått av att två exponeringar hade slagits samman till en bild utan perfekt anpassning.
Så DASCH är lite lurigt men förstås en fantastisk resurs.
Man kan också fundera på om utbrottet 5 juni 1937, som upptäckarna rapporterade, verkligen existerade. Magnituden ges som 13.7: dvs ungefär 13.7. Kanske tveksam ID? Intervallet mellan utbrotten 1937 och 1938 är verkligen överraskande litet.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
DASCH:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Digital_Access_to_a_Sky_Century_@_Harvard
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Det är ju bingo om du hittat ett tidigare okänt utbrott 1934! Vore spännande att se den bilden här i tråden. Borde meddelas till AAVSO om det känns säkert, annars finns risken att nån annan hinner före med att kolla DASCH.
De två andra utbrotten du hittade är ju på bilder tagna vid något annorlunda datum än de datum som publicerats (se klipp jag tidigare gett). Betyder att utbrotten mera exakt kan dateras. Förresten lite överraskande att de bilder du hittade missades när de fyra gamla utbrotten publicerades. Förmodligen hade de inte tillgång till exakt de bilder som finns i DASCH.
Thomas:
Känns tryggt att Peranso och SVO nu är överens!
Vet du om DASCH täcker detta område?
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Vintergatan
svar av
Petter Öhman
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
AAVSO, hemsidan
svar av
Hernán
-
Ngc 281 – Pacman
tråd av
dden
-
Astroöl i Lund 28/10!
svar av
Håkan Barregård
-
Saturnus nära opposition
svar av
PeterR
-
IC 1805 Hjärtnebulosan, IC 1795 Fiskhuvudnebulosan och Melotte 15 samt WeBo 1.
tråd av
Andreas Nilsson
-
SH2-129 Fladdermusnebulosan och Ou4 – Bläckfisknebulosan – Remastred – Revisited
tråd av
Andreas Nilsson
-
Supernovan SN2026aaiv
svar av
Arvid Emtegren
-
Spöknebulosan
svar av
LasseH
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 29 st
Senaste 7 dagarna: 1257 st
Senaste 30 dagarna: 3349 st




























