[Hans Bengtsson]

Johan:

Har du fixat så vi nu har normaltid hela året? Bra jobbat i så fall. 😀

[Hans Bengtsson]

Enormt många mätningar av UZ Boo på bara några få dygn! Kanske kan superpucklar börja visa sig nu?

Dygnsmedelvärden av V-mätningarna visas i kurvan nedan.

 

Attachments:

1. 

   IMG_2366.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Ja, den 12 augusti klockan 00 UTC innebär ju entydigt natten 11-12 augusti, klockan 02 SST den 12 augusti. Jag tycker det är synd om dokumentationen blir exakt ett dygn fel.

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Väldigt snygga bilder!

Håller med om att norrskenet inte nådde upp till nivån 10-11 maj, det fattades en hel del för att göra det, men var ändå riktigt imponerande.

En sak som man kan undra över, är varför det som jag upplever som rött i ett norrsken nästan utan undantag blir violett på bilder.

Norrskenet 11-12 augusti såg jag bara som en rödaktig lätt störande bakgrund i teleskopets synfält när jag skulle obsa UZ Boo. Men 12-13 augusti blev det både grönt och rött för blotta ögat.

PS:

Den tidpunkt du anger i dokumentationen till bilden hsr ännu inte inträffat.

[Hans Bengtsson]

Det blev ju en ganska säregen natt 12-13 augusti med behaglig temperatur, klar himmel, perseider och ett magnifikt norrskensskådespel. Såg en del fina perseider från balkongen i Göteborg, men jag tror att många av dem man annars skulle ha sett drunknade i ljuset från norrskenet.

[Hans Bengtsson]

Fina bilder, men datumet har kanske blivit ett dygn fel? Klockan 00 UT den 12 augusti innebär natten 11-12 aug, men det var nog natten 12-13 aug? Även om det i och för sig syntes norrsken även natten 11-12 aug.

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Så himla bra!

Att den var så ljusstark innebär förmodligen också att jag verkligen såg den när jag tyckte jag gjorde det … jag antecknade först positiv obs 12.8 men ändrade mig till negativ 12.1 innan jag rapporterade. Detta efter att ha ställt mig själv frågan om jag kunde ta gift på att jag sett den, och jag svarade nej på det. Befinner mig ibland i gränslandet mellan försiktig general och fegis … 😀

[Hans Bengtsson]

UZ Boo ligger bra till från min balkong, och himlen såg rätt lovande ut i skymningen. Tyvärr kom det in cirrus åt det hållet när jag försökte, gränsmagnituden blev usel med 8-tummaren. Jag kunde med viss möda men utan tveksamhet se 121-stjärnan. Under ett kort ögonblick tyckte jag att jag nog skymtade även UZ Boo, i så fall av mag ca 13, men det var så osäkert att det fick bli en negativ skattning.

Himlen hade en rödaktig färg som troligen var rött norrsken, och det underlättade inte, men i första hand var det envisa cirrus som sabbade möjligheten att göra en positiv obs av UZ Boo. Får se om det blir bättre ikväll.

T CrB gick förstås smidigt att obsa. Råkade också se en perseid av mag 2 nära horisonten rakt västerut.

[Hans Bengtsson]

Helt lysande resultat!

Magnus:

Din tidsserie från natten 9-10 augusti finns inte i SVO, meddelas från leg. SVO-kontrollanten (dvs undertecknad). Kommer nog snart, vi väntar otåligt …

David:

Du råkade skriva att UZ Boo avtagit med 1.5 mag, ska nog vara 0.15 mag.

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Tyvärr är det ju så att GCVS har ensamrätt att ge slutliga namn åt variabler. Det funkar för novor men inte för några andra variabler. Därför får vi dras med enormt långa preliminära namn för variabler som är välstuderade sedan decennier.

Allra bäst vore det förstås om namnrättigheterna kunde överlämnas till AAVSO, som ju ändå har hand om moderna data i VSX. Det har nog blivit någon prestigebetonad låsning där mellan IAU/GCVS och AAVSO.

[Hans Bengtsson]

En ganska lustig sak är att GCVS fortfarande, 30 år efter artikeln om RCB-typen publicerades, listar Z UMi som trolig mira. För många år sedan, och faktiskt vid två olika tillfällen, skrev jag till GCVS-redaktören och påpekade saken. Fick då till svar att de tyvärr inte hade resurser att ändra.

http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search2.cgi?search=Z+UMi

[Hans Bengtsson]

Z UMi … det kunde ha varit jag men det var det inte …

Såhär var det:

Av Gunnar Darsenius hade jag fått en karta för Z UMi, den hade bokstäver för jfr-stjärnorna (brukade kallas Argelander-karta), inga magnituder. Letade upp stjärnan första gången i början av 90-talet. Blev glad när jag såg den i 6-tummaren!

Kartan och Darsenius listor liksom generalkatalogen angav entydigt Z UMi som en mira, så det var ju tur att jag råkat fånga ett max!

Mindre glad blev jag under ett antal veckor därefter. Stjärnan höll sig hela tiden ljusstark och i stort sett konstant. Den stjärna som jag hade obsat kunde inte vara Z UMi, det måste vara en stjärna i närheten som var felutmärkt som variabeln. Så småningom kastade jag alla dessa obsar, de hade legat i karantän hos mig, det kändes onödigt att behålla obsar av en konstant stjärna som inte var Z UMi.

Det kom sedan som närmast en chock när jag 1994 kunde läsa att Z UMi avslöjats vara en RCB-stjärna, se klipp, denna sällsynta variabeltyp med så få kända medlemmar.

Datsenius hade rätt när det gällde stjärnans identifikation på kartan, men precis som alla andra fel när det gällde typen. Jag trodde det var tvärtom, och grämer mig fortfarande lite över det när Z UMi kommer på tal…

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2335.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Häftigt!

Det är tydligt att tidsserien är gjord något före den exakta magnitudtoppen, ljusstyrkan ökar en aning under seriens gång. Jag tror att superpucklarna ännu inte hunnit utvecklas, men att de snart dyker upp.

Man kan säga att ett välbekant mönster upprepades: ett intressant utbrott upptäcks i Japan, vi rapporterar några timmar senare på SAAF:s forum, och innan mörkret hunnit till USA så gör SAAF-observatörerna sina obsar. Eftersom japanerna inte brukar skicka till AAVSO utan till sin egen variabelorganisation, så blir SAAF allt emellanåt allra först i AAVSO…

En länk till UZ Boo och många andra dvärgnovor ges nedan, liksom ett klipp från den artikeln.

https://arxiv.org/pdf/0905.1757

Det är förresten svårt att tänka sig något bättre sätt att använda MWT än just detta. Jag har aldrig träffat någon person som varit lika entusiastisk över sällsynta utbrott som Margareta Westlund.

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2334.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Jag vill gärna slå ett slag för en jättebra funktion som finns i SVO men som man kanske inte tänker på så ofta, nämligen att rita färgindexdiagram B-V och V-R. Se bifogat klipp för novan.

 

Attachments:

1. 

   IMG_2321.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Just novor är beryktade för att kunna ge stor spridning i obsarna. Inte bara när det gäller visuella skattningar utan även när olika typer av V-filter har använts. Minns särskilt diskussioner om detta avseende KT Eri (Nova Eridani 2009). Har nog att göra med att vissa smala våglängdsområden blir dominanta och att ögonens eller filtrets exakta egenskaper får stor betydelse.

Förresten (fast det inte har direkt med saken att göra) så vet jag helt säkert att jag obsade KT Eri, men tyvärr har jag uppenbarligen inte rapporterat detta och har inte kvar några anteckningar om saken.

[Författare]

Inlägg