[Hans Bengtsson]

Minor Planet Checker är en pålitlig standardsida för att kolla om någon känd småplanet finns vid en given position vid en viss tidpunkt:

https://minorplanetcenter.net/cgi-bin/checkmp.cgi

[Hans Bengtsson]

Kometen tycks fortfarande hålla sig frisk och fräsch, enligt flera nytagna bilder. En läsvärd artikel av Nick James:

https://britastro.org/section_news_item/comet-c-2023-a3-tsuchinshan-atlas-looking-good-for-october

[Hans Bengtsson]

Det är nog väldigt individuellt hur man vill göra. Rejäla dagböcker, eller snarare nattböcker, med fasta pärmar är ett hållbart alternativ som klarar av flyttar och annat som händer under livet.

För egen del använde jag sådana under många år, och har kvar dem. Vid teleskopet antecknade jag mina obsar (variabla stjärnor!) på hopvikta A4-papper som jag förvarade i jackfickan. Efter obspassets slut, ofta nästa dag, överfördes obsarna i lugn och ro till loggboken.

När det med teknikens utveckling blev möjligt att rapportera direkt till AAVSO och SVO hoppade jag över mellansteget med loggbok, och överförde direkt från A4-papperen till databaserna.

En sak som jag möjligen kan ångra något är att jag aldrig antecknade vilka deepsky-objekt som jag ibland tittade på mellan variabelobsarna. Därför har jag idag bara diffusa minnen av vilka NGC-objekt jag sett eller inte sett. Lite synd men överkomligt!

Vad man bör undvika är att lita på att den egna datorn håller för evigt, det gör den inte, och olika lokala lagringsmedia avmagnetiseras och kraschar med åren. Men databaser som drivs av pålitliga organisationer som AAVSO eller SAAF, och inte bara av enskilda personer, känns säkra.

Man ska göra precis som man känner för. Och en stabil gammaldags loggbok är aldrig fel!

 

[Hans Bengtsson]

Ja, nu tror jag att det är slut på det som hos klassiska novor brukar kallas transitionsfasen. Magnituden är ju nu nere på nästan 18, och det återstår nog bara ett slutligt avtagande till 20.

Det ligger väldigt nära till hands att göra ett diagram där utbrotten 2003, 2013 och 2024 jämförs, med AAVSO-data (V och CV). Kanske alla tre utbrotten i samma diagram, där man sätter utbrottstiden till noll och förskjuter magnitudskalan på lämpligt vis mellan de tre utbrotten så att kurvorna separeras.

Någon som anmäler sig frivilligt? Excel är lämpligt verktyg, finns säkert andra program också. För egen del använder jag nästan aldrig dator (har ingen som är aktiv) efter pensioneringen (musarm) så jag avstår gärna. Men jag tycker absolut det bör göras… det borde vara något för Telescopium.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2708.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

I ett nytt CBET öppnas upp för möjligheten att C/2023 A3 kanske blir ännu ljusare än vad prognoserna hittills pekat på. Vi får se!

http://www.cbat.eps.harvard.edu/iau/cbet/005400/CBET005445.txt

[Hans Bengtsson]

Då kör vi för omväxlings skull ett AAVSO-diagram den här gången. Det blir nästan identiskt med ett SVO-diagram eftersom det är SAAF som står för en majoritet av materialet.

Om det nu blir så att efterskalven är över, så kan man spontant tycka det är lite kuriöst att det blivit alldeles exakt fyra efterskalv 2003, 2013 och 2024. Kanske mest en slump att antalet efterskalv kopierats? Eller inte. Svårt att veta. Och det kan förstås inte uteslutas att det kommer ett femte denna gång.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2692.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Efter mätningen med MWT den 8 september sitter det som en smäck att uppdatera SVO-kurvan, se nedan.

Minima mellan efterskalven liknar egentligen väldigt mycket själva dippen direkt efter huvudmaximet, så rent fysikaliskt har de kanske samma orsak?

 

Attachments:

1. 

   IMG_2686.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Snygg bild!

Centralstjärnan är intressant, den heter NSV12382 och är variabel av typen ZZ Leporis-stjärnor. Alla ZZ Lep-variabler är mycket heta och centralstjärnor i planetarisks nebulosor. Just denna har en period på 1.23799 dygn, men ljusvariationerna är mycket små.

https://arxiv.org/abs/1301.3016

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Mycket möjligt att det inte blir några fler efterskalv.

En påfallande sak är att utbrotten 2003, 2013 och nu 2024 liknar varandra så mycket. Samma djupa dip (som för tankarna till DQ Her-novor) och samma efterskalv. Således en rätt komplex utveckling som återkommer. Ackretionsskivan är förstås djupt insyltad i detta även om jag inte riktigt vet hur.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2642.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Spännande!

Om det inte blir något efterskalv ikväll (5 sep) så är kanske stjärnan på väg neråt mot djupare magnituder? Kan bli det ena eller andra.

Är du på väg till Öland?

Uppdaterad SVO-kurva, se nedan.

Attachments:

1. 

   IMG_2641.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Igår kväll (3 september) var UZ Boo ljussvag, V-magnitud 16.5 enligt mätningar av Ian Sharp. Kanske har stjärnan nu tröttnat på efterskalv, det blir kanske inget fjärde? Har slutavtagandet inletts? Vi får se.

[Hans Bengtsson]

Då kör vi en ny och uppdaterad SVO-kurva för UZ Boo!

Obs-serien är nästan surrealistiskt bra, med mätningar nästan alla kvällar sedan huvudutbrottet skedde. Man skulle kunna tro att diagrammet visar den samlade insatsen från variabilister i världen! Utbrottet kom tidsmässigt rätt lägligt, även om stjärnan ligger ganska lågt på himlen, eftersom augusti hos oss är årets stjärnsäkraste månad. Tillräckligt mörkt men ändå nära sommarens många klara men ljusa nätter.

PS:

En sak som förvirrar mig en smula, när jag kollar de tre efterskalven i år, är att perioden redan vid en snabb blick tycks ligga kring 3 dygn … men magnitudtendenserna under de enskilda obs-serierna passar inte in. Kan det dessutom finnas en typ av snabbare (superpuckelaktiga?) variationer som gör sig gällande?

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2622.jpeg
   

2. 

   IMG_2623.jpeg
   

3. 

   IMG_2624.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Verkligen snyggt jobbat!

Din stjärna nr 5 är nu inlagd i SVO med namnet:

NSV13950

Observera att det inte är något mellanslag efter NSV (AAVSO har däremot mellanslag i NSV-namn).

[Hans Bengtsson]

Svåra frågor … jag har inget bra svar.

Dessa efterskalv hos UZ Boo är fascinerande. Om det skulle komma ett fjärde, och sedan inga fler, så har mönstret från både 2003 och 2013 repeterats på ett nästan överraskande sätt.

En tanke vore att jämföra efterskalven med AAVSO-data från motsvarande händelser 2003 och 2013. Speciellt efterskalven 2013 blev mycket väl dokumenterade, bland annat finns en serie under ett mycket snabbt stig. Finns någon periodicitet som återkommer nu 2024?

De aktuella perioderna var ungefär 20 dec 2003 till 3 jan 2004 och 9 aug 2013 till 26 aug 2013.

Att på något sätt ”samköra” de (hittills) 11 kända efterskalven är en intressant tanke.

PS:

Magnus, jag vill inte stressa dig men AAVSO har inga obsar från 30 augusti (de finns i SVO).

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

SILSO har nu publicerat sina officiella solfläckssiffror för augusti 2024. Månadstalet hamnade på 215.5 vilket är klar ökning sedan januari (196.5), och det högsta värdet sedan 238.2 noterades i september 2001.

Det utjämnade solfläckstalet (13-månaders-talet) har nu nått fram till februari 2024, då det blev 136.8. Även här är den stigande tendensen tydlig, värdet för januari var 131.1, och senast vi hade ett högre värde var i oktober 2002 (143.9).

Förmodligen kommer innevarande cykel nå sitt utjämnade maximum någon gång under den kommande vintern. Men när det gäller solen kan man aldrig veta säkert i förväg!

Diagrammet från SILSO visar dels månadsvärden (blå kurva), dels 13-månaders-värden (röd kurva).

Attachments:

1. 

   IMG_2618.jpeg
   

[Författare]

Inlägg