Forumsvar skapade
-
Kvadrantidernas max inträffade enligt de preliminära resultaten från MeteorFlux omkring klockan 17 SNT den 3 januari, vilket stämde mycket bra med prognoserna. ZHR ca 65.
Redan framåt morgonkvisten den 4 januari hade ZHR avtagit till ca 10, vilket också var väntat med tanke på svärmens kortvariga maxima.
Av någon okänd anledning hade tydligen både radio och tv gått ut med den märkliga uppmaningen att man skulle vänta till efter midnatt för att se några meteorer! Detta var ju helt emot vad som kunde förväntas av svärmen, och jag har förstått att många blivit missledda därigenom.
Attachments:
Från balkongen i Göteborg såg jag för första gången en ockultation av Saturnus, med 8 cm refraktor, dock inte försvinnandet (moln!) utan bara återkomsten. En ganska udda upplevelse!
Vi skriver nu 2025, och det flydda året kan sammanfattas vad gäller det internationella solfläckstalet. Månadsvärdena blev som följer:
Jan: 126.0
Feb: 123.0
Mar: 103.7
Apr: 137.0
Maj: 172.1
Jun: 164.1
Jul: 196.5
Aug: 215.5
Sep: 141.4
Okt: 166.4
Nov: 152.5
Dec: 154.5
Efter de höga talen i juli-augusti har det hela stabiliserats på en ganska jämn nivå under årets fyra sista månader.
För att få en bild av den mera långsiktiga utvecklingen är det mera relevant att titta på 13-månaders-talen, där vi nu nått fram till juni 2024:
Jan: 131.1
Feb: 136.9
Mar: 141.4
Apr: 144.4
Maj: 149.1
Jun: 152.7
Således en stadig höjning under årets första hälft, och den trenden håller nog i sig även under den andra hälften. Mycket tyder på att 13-månaders-maximet kommer att inträffa under 2025, och att det alltså fortfarande ligger framför oss nu kring nyåret.
Diagrammet är hämtat från SILSO. Som alltid är månadsvärdena plottade i blått och 13-månaders-kurvan i rött.
Attachments:
V0603 Per maxade lagom till Kalle Anka, vid V-magnitud 12.81. Nu i nyårstid har den börjat avta en liten aning.
Diagrammet nedan visar den senaste tidens utveckling i fyra färger, nerifrån räknat B, V, R och I. Observatörer: Lars Hermansson och Tomas Wikander.
Attachments:
En lite överraskande detalj man ser i färgindex-kurvan (B-V) är att stjärnan tycks något rödare både under primärminimum och sekundärminimum än under maximum. Vet inte varför det blir så, om det nu inte är en slump i bruset.
Båda komponenterna bör vara solliknande huvudseriestjärnor med spektrum ca G2. När de ligger intill varandra (sett från jorden) blir det sammanlagda resultatet något blåare än när en av komponenterna (oavsett vilken) förmörkar den andra. Hade varit enklare att förstå om färgindexet bara hade haft ett minimum, inte två, och då som ett resultat av att den ena komponenten är något blåare än den andra … kan det vara så att de delar av komponenterna som pekar mot varandra, och alltså exponeras mest kring ljusmaximum, är hetare än andra delar av komponenterna?
Men, som sagt, det är kanske mest en tillfällighet beroende på spridningen i diagrammet, jag vet inte. Hur blir det med andra EW-stjärnor i detta avseende?
Attachments:
Det har nu genom spektroskopi bekräftats att det handlar om en dvärgnova. Bör nog börja uppträda superpucklar nu?
Ingen AAVSO-sekvens finns ännu (24 dec) men jag har som giltigt variabelnamn lagt in i SVO:
TCP J17374270+4915116
(med mellanslag efter TCP)
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
Det är helt enastående arbete du utför, till stor glädje för alla som är intresserade av Mira-stjärnor. Då och då plockar jag upp något av dina resultat och skriver ett kort inlägg i Facebook-gruppen Long Period Variables, se klipp nedan angående LX Cyg.
Attachments:
Petter:
Verkligen roligt att du skaffat monokamera! Det är ju det bästa för fotometri.
Förr var jag lite tveksam till om CV-data kunde betraktas som samma sak som V-data, men efter att ha sett serier från Magnus med båda typerna inlagda i samma diagram, så kan jag inte se någon egentlig skillnad. Det känns som vi för praktiska ändamål kan säga att CV = V. Och det görs ju också i SVO, där CV går in i V-diagrammen.
Dock: stjärnorna får inte vara för röda. Mätningar av miror och andra röda variabler kräver bra fotometriska filter.
NSV01161 är ju ett ungt stellärt objekt (YSO), och sådana gör som dom vill. Ibland periodiska variationer, ibland inte. Just den stjärnan är närmast unik genom att den varierar så väldigt mycket på kort tid, något som inte tycks ha uppmärksammats innan du gjorde dina första mätningar.
Och precis som Magnus skriver, så kan CV betyda två helt olika saker: dels en typ av fotometri, dels kataklysmisk variabel. Ungefär som VSP kan betyda Variable Star Plotter eller Värmland Star Party för att ta ett annat exempel på dubbeltydighet!
Bifogar aktuellt fasdiagram för NSV01161. Det ser tämligen kaotiskt ut. Inget fel på obsarna, det är stjärnan som är opålitlig.
Attachments:
Jag tror att mätningarna är helt OK. Superpucklarna hos SU UMa varierar en hel del i utseende mellan olika omlopp, se bifogat klipp.
Attachments:
Det finns stora likheter mellan HT Cam och en mera ordinär dvärgnova, och superpucklar känns inte som någon omöjlig egenskap. Se bifogat klipp.
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Solar Flare (Ivar Hamberg)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- SH2-129 Flying Bat & OU4 Giant Squid Nebula (Mårten Frosth)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
