Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
En koronamassutkastning (CME) den gångna natten (7-8 oktober) kommer nog att träffa C/2023 A3. Det kan vara lite bekymmersamt för kometens välbefinnande.
Bilden nedan togs från SOHO. Kometen syns till höger.
Det finns mätningar från idag (8 oktober) som tyder på att kometen nu kan ha negativ magnitud. Man får förmoda att detta är med hjälp av framåtspridning. Se klipp från COBS.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Trevligt (nice) att kometen gick att fånga från Nice!
Det blir spännande att se hur mycket framåtspridningen (forward scattering) kommer att påverka ljusstyrkan. Effekten bör vara tydlig även när komethuvudet börjar visa sig från svensk horisont kring 12 oktober, men är förstås svårbedömd i förväg.
Kometsvansen är ju lång och ganska ljus. Kommer den att vara synlig även efter det att huvudet försvunnit nedanför horisonten? Verkar fullt möjligt, åtminstone med kikare/teleskop.
Jag hämtade hem aktuella efemerider för resten av året. Se bilagor. Gäller för longitud 15 grader ost, latitud 60 grader nord. Klockslaget är hela tiden 17:00 UTC = 18:00 svensk normaltid = 19:00 svensk sommartid.
Nu får vi bara hoppas att kometen inte kollapsar! Men det verkar den inte göra.
Attachments:
En uppdatering med COBS-observationer:
https://cobs.si/obs_list?id=2410
Kometen har nu (2 oktober) magnitud ca 1.5 vilket känns utmärkt!
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
Det internationella solfläckstalet för september 2024 stannade på 141.4, vilket är betydligt lägre än augustivärdet 215.5. Tillfälliga svängningar i månadstalen är helt normalt kring solmax, även om skillnaden mellan två successiva månader i detta fall blev ovanligt stor.
Den utjämnade kurvan med 13-månaders-värden har nu nått fram till mars 2024. Vi ser där fortfarande ett stig, och värdet blev 141.3. Det är högsta talet sedan oktober 2002 då 143.9 registrerades. Kanske kommer innevarande cykel att nå upp till 150?
Det är den södra halvan av solen som fortsätter att kraftigt dominera vad gäller solfläcksaktivitet.
Diagrammet är hämtat från SILSO. Blå kurva avser månadsvärden, röd kurva 13-månaders-värden.
Attachments:
Alltid kul att läsa om din Herschel-jakt!
I Göteborg fanns mycket moln när jag kollade … men kunde i fältkikaren konstatera att det mellan molnflaken var fin och transparent luft.
Den första blotta-ögat-observationen av kometen som rapporterats till COBS gjordes i morse (25 september). Magnitud 3.2.
För att få en uppfattning om när kometen möjligen kan observeras för första gången från Sverige så bifogas nedanstående efemerid.
– Efemeriden är beräknad för longitud 15 grader E, 60 grader N.
– Klockslagen är UTC. För att få svensk sommartid adderar man 2 timmar till angivna tider.
– Magnituduppgifterna bör tas med en nypa salt. Särskilt under dygnen 9-12 oktober kan framåtspridning (forward scattering) öka ljusstyrkan avsevärt.
Edit:
Igår kväll (25 september) hade kometen ljusnat till magnitud ca 3.0, och flera observatörer har nu sett den för blotta ögat.
Edit 2:
Den 8 oktober klockan 19:00 anordnar SAAF ett webbcafé om kometen. Se särskild info om detta i annan tråd.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
Hans Bengtsson.
Minor Planet Checker är en pålitlig standardsida för att kolla om någon känd småplanet finns vid en given position vid en viss tidpunkt:
Kometen tycks fortfarande hålla sig frisk och fräsch, enligt flera nytagna bilder. En läsvärd artikel av Nick James:
https://britastro.org/section_news_item/comet-c-2023-a3-tsuchinshan-atlas-looking-good-for-october
Det är nog väldigt individuellt hur man vill göra. Rejäla dagböcker, eller snarare nattböcker, med fasta pärmar är ett hållbart alternativ som klarar av flyttar och annat som händer under livet.
För egen del använde jag sådana under många år, och har kvar dem. Vid teleskopet antecknade jag mina obsar (variabla stjärnor!) på hopvikta A4-papper som jag förvarade i jackfickan. Efter obspassets slut, ofta nästa dag, överfördes obsarna i lugn och ro till loggboken.
När det med teknikens utveckling blev möjligt att rapportera direkt till AAVSO och SVO hoppade jag över mellansteget med loggbok, och överförde direkt från A4-papperen till databaserna.
En sak som jag möjligen kan ångra något är att jag aldrig antecknade vilka deepsky-objekt som jag ibland tittade på mellan variabelobsarna. Därför har jag idag bara diffusa minnen av vilka NGC-objekt jag sett eller inte sett. Lite synd men överkomligt!
Vad man bör undvika är att lita på att den egna datorn håller för evigt, det gör den inte, och olika lokala lagringsmedia avmagnetiseras och kraschar med åren. Men databaser som drivs av pålitliga organisationer som AAVSO eller SAAF, och inte bara av enskilda personer, känns säkra.
Man ska göra precis som man känner för. Och en stabil gammaldags loggbok är aldrig fel!
Ja, nu tror jag att det är slut på det som hos klassiska novor brukar kallas transitionsfasen. Magnituden är ju nu nere på nästan 18, och det återstår nog bara ett slutligt avtagande till 20.
Det ligger väldigt nära till hands att göra ett diagram där utbrotten 2003, 2013 och 2024 jämförs, med AAVSO-data (V och CV). Kanske alla tre utbrotten i samma diagram, där man sätter utbrottstiden till noll och förskjuter magnitudskalan på lämpligt vis mellan de tre utbrotten så att kurvorna separeras.
Någon som anmäler sig frivilligt? Excel är lämpligt verktyg, finns säkert andra program också. För egen del använder jag nästan aldrig dator (har ingen som är aktiv) efter pensioneringen (musarm) så jag avstår gärna. Men jag tycker absolut det bör göras… det borde vara något för Telescopium.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
I ett nytt CBET öppnas upp för möjligheten att C/2023 A3 kanske blir ännu ljusare än vad prognoserna hittills pekat på. Vi får se!
http://www.cbat.eps.harvard.edu/iau/cbet/005400/CBET005445.txt
Då kör vi för omväxlings skull ett AAVSO-diagram den här gången. Det blir nästan identiskt med ett SVO-diagram eftersom det är SAAF som står för en majoritet av materialet.
Om det nu blir så att efterskalven är över, så kan man spontant tycka det är lite kuriöst att det blivit alldeles exakt fyra efterskalv 2003, 2013 och 2024. Kanske mest en slump att antalet efterskalv kopierats? Eller inte. Svårt att veta. Och det kan förstås inte uteslutas att det kommer ett femte denna gång.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Efter mätningen med MWT den 8 september sitter det som en smäck att uppdatera SVO-kurvan, se nedan.
Minima mellan efterskalven liknar egentligen väldigt mycket själva dippen direkt efter huvudmaximet, så rent fysikaliskt har de kanske samma orsak?
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 11 månader av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
LBN 576 i HOO
tråd av
Peter Folkesson
-
Kometen SWAN25B
svar av
Hans Bengtsson
-
Total månförmörkelse från Nice
tråd av
PeterR
-
Solen i Ha 250719
svar av
Fredrik Silow
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Saturnus är minimal?
svar av
Hans Bengtsson
-
Månförmörkelse
tråd av
AlexFerein
-
Blodmånen
tråd av
Bergquist Christian
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 281 st
Senaste 7 dagarna: 4650 st
Senaste 30 dagarna: 16924 st