[Hans Bengtsson]

Kan också nämna att det fortfarande arbetas på uxor-artikeln där variabelsektionen ju deltog i projektet synnerligen aktivt. Skulle tro att artikeln publiceras nästa år.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Snyggt!

De två typer som finns att välja på är SRA och SRB. Tror att SRB går lättast att få igenom i VSX, med tanke på att stjärnan har två sekundära perioder. Å andra  sidan, om primärperioden dominerar väldigt tydligt, så är förstås SRA ett fullgott alternativ. Beror nog mycket på vem i AAVSO som ska godkänna…

[Hans Bengtsson]

När det gäller utbredda objekt så kan man hitta nästan vilka magnituduppgifter som helst. Magnitudsystemet som sådant bygger ju på att objektet är punktformigt, och om det har utbredning uppstår genast problem. Angiven magnitud kan ge en vink om hur svårt objektet är att se visuellt i ett teleskop men inte mer än så.

 

Vad vi säkert vet om synbarheten för NGC 459 är att galaxen upptäcktes visuellt av William Herschel med hans favoritteleskop, 18.7-tummaren. Instrumentets kapacitet kan i detta sammanhang motsvara en modern 12-tummare. Med våra mått skulle optiken hos 18.7-tummaren betraktas som undermålig.

 

Men Herschel hade en himmel som inte var ljusförorenad, och som observatör får Herschel ses som den främste som någonsin funnits.

 

Så visst går det att se NGC 459 med 12 tum om himlen är bra, i varje fall med 14 tum. Betänk att Herschel inte kände till dess existens i förväg men ändå insåg att det fanns ett suddigt objekt där.

 

[Hans Bengtsson]

Bra artikel från IMO, tack för länken!

Händelsen är som sagt förskräckligt sällsynt, närmast unik. Den kommer säkert att analyseras in i minsta detalj. Extra kul att det tycks handla om lyncider, som vi ju här på Nattmolnet misstänkte i ett mycket tidigt skede, innan det hade nämnts någon annanstans.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

En kort film från Gaustatoppen:

[Hans Bengtsson]

Boliden som fotograferades från Uppsala, Hoberg, Gaustatoppen och Larvik färdades genom atmosfären ett stycke öster om Gotska Sandön. Se några klipp nedan. Strax därefter följde en mycket kortvarig meteorstorm.

 

Attachments:

1. 

   26512B19-0261-4313-A21B-55D3F40AF673.png
   

2. 

   B2745F97-F3B3-43AE-9A8B-730F0F074DFF.png
   

3. 

   64CFB982-7F5E-46D8-AD8E-387142E514FE.png
   

4. 

   2DB031DE-B503-4A4B-B945-181FED665D33.png
   

[Hans Bengtsson]

Nu har 16 av meteorerna fått sina banor bestämda:

http://norskmeteornettverk.no/meteor/

[Hans Bengtsson]

Bild från Uppsala!

Den låg alltså ganska lågt över horisonten i sydost, sett därifrån.  Detta bör väl vara den ljusstarka meteor som syntes alldeles vid horisonten på filmen som Timo länkade till? Men om klockan går rätt på den filmen så syns objektet 6 sekunder för tidigt där … Alltsammans är verkligen svårtolkat.

Edit:

Jag hittade också en bild från Hoberg i Dalarna, se nedan.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   CA0AF12E-724D-47CB-A799-8A4F3A0504D5.png
   

2. 

   08B826EA-A9AF-4E64-BDD4-03B647BF870F.png
   

3. 

   6ED6B102-1573-461B-B7B1-E14F917158F7.png
   

[Hans Bengtsson]

Nedan ges kartor för NGC 459, med norr uppåt. Dels 5 x 5 grader, dels 0.5 x 0.5 grader (med och utan foto).

 

Attachments:

1. 

   08B5AF80-B802-47CD-9CFD-C0A407C48212.png
   

2. 

   8BBBA849-9EB0-40B0-8030-9AA2EC411007.png
   

3. 

   1FA3D21F-5C03-4140-83B8-DB3D30BD8009.png
   

[Hans Bengtsson]

Det handlar om minst 24 olika meteorer som har fångats under mycket kort tid. Känns faktiskt unikt. Vet inte om det någonsin hänt tidigare att ett så intensivt kortvarigt meteorutbrott fotograferats.

Och jag misstänker starkt att det gäller 31 Lynciderna.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Några nya klipp från norska hemsidan, se nedan.

 

Edit:

Den norska trianguleringen har ibland visat Vänern, ibland Mälaren (men det var kanske två olika exemplar i svärmen, glömde kolla). Förmodligen arbetas det med olika lösningar.

Jag har nu vid upprepade tillfällen försökt nå den svenska hemsidan, men kommer tyvärr inte fram.

https://www.astro.uu.se/~meteor/

Edit 2:

Enligt Steinar Midtskogen är det inte rymdskrot. Hastighet ca 63 km/s.

Edit 3:

Radiant nära stjärnan 31 Lyncis?

Edit 4:

Det finns faktiskt en meteorsvärm som heter 31 Lynciderna och som är aktiv i oktober! Dock troligen tidigare i månaden?

Fireball over BeNeLux 10 October 2018 21:14:11 UT

Edit 5:

Åtminstone några saker i de preliminära beräkningarna av meteorens/meteorernas bana stämmer väl överens med de ungefärliga (bristfälligt kända) värdena för 31 Lynciderna:

Rektascension:

Meteoren: 125.0

31 Lynciderna: 125.0

Deklination:

Meteoren: +43.3

31 Lynciderna: +42.3

Hastighet:

Meteoren: 67.8 km/s

31 Lynciderna: 67.4 km/s

Perihelieavstånd:

Meteoren: 0.928

31 Lynciderna: 0.968

Medelanomali:

Meteoren: 359.7

31 Lynciderna: 17.2

Excentricitet:

Meteoren: 0.947

31 Lynciderna: 0.944

Inklination:

Meteoren: 139.5

31 Lynciderna: 141.6

Periheliumargument:

Meteoren: 210.0

31 Lynciderna: 160.1

Till detta kan läggas, att den tidigare observerade meteoren som antogs vara en 31 Lyncid började på 156.8 km höjd och slutade på 87.6 km. Hög höjd finner vi också i det nu aktuella fallet: början 108.4 km, slut 90.4 km.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   6F7B11F8-346A-4404-B2B7-7FAF9CB1EB7A.png
   

2. 

   F1DC5C75-EAF0-4D13-A219-A3059A3C2FE4.png
   

3. 

   38FE96F1-B3B0-44DC-8E91-E3483728F967.png
   

4. 

   14C6F54E-3A84-4CDA-822C-6548AD37C0E5.png
   

[Hans Bengtsson]

Det kan nog också vara en möjlighet. Det finns definitivt en del saker som inte riktigt stämmer med hur man normalt ser meteorer, som att nästan alla i detta fall ser i stort sett identiska ut.

[Hans Bengtsson]

Ja fallet är säreget och spännande. De allra flesta meteorerna är väldigt lika varandra vad gäller ljusstyrka och längd. Radianten ligger uppenbarligen långt ifrån stället på himlen där de fotograferades, ändå är spåren så korta.

Leonider i oktober är hittills okända, såvitt jag vet. Men kanske ändå? Vi får se var bestämningen av radianten landar.

De har fotograferats från Gaustatoppen och några data lär finnas även från Larvik. Varifrån hämtade du filmen du länkade till? Är den från Gaustatoppen? Jag hittade en film därifrån som Steinar Midtskogen publicerat på Facebook.

I början av den film du länkar till ser man en riktigt ljus meteor nära horisonten, den tycks komma från samma radiant, vet inte hur man ska tolka det.

Det perfekta scenariot vore förstås om triangulering kan användas för att få en bana i rymden … som visar sig överensstämma med någon känd kometbana …

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Väldigt fint resultat!

[Hans Bengtsson]

Det ska bli spännande att se dina resultat!

Fasdiagrammet (ASASSN) som jag hittade färdigritat har ju primärminimet förskjutet rätt betydligt från fas 0.0. Så det finns säkert en hel del att förbättra där.

Över huvud taget verkar det som om helautomatiserade system har problem att helt korrekt analysera Algol-kurvor. Det krävs ofta en manuell objektspecifik insats för att få alla bitar på plats.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Författare]

Inlägg