[Hans Bengtsson]

Det vore jätteintressant att veta vad Robin Leadbeater skulle säga om emissionen vid 5686…

Både natrium och titanoxid är typiska för M5-stjärnor. Tror att detta är antingen det ena eller det andra, men kan man veta vilket av dem och i så fall hur kan man veta?

[Hans Bengtsson]

Det handlar om att en flarestjärna övervakas kontinuerligt timme efter timme. Små flares, på någon tiondels magnitud, uppträder ofta. Då och då blir det också stora flares, på åtskilliga magnituder. Men jag tycker kanske att teleskoptid kan användas bättre om det gäller kontinuerlig övervakning, exempelvis för att registrera superpucklar hos dvärgnovor i superutbrott.

Troligen är alla eller nästan alla röda dvärgar flarestjärnor. Därför skulle sådana vara omöjliga som värdstjärnor till planeter med eventuellt liv.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Det låter troligt med TiO.

Tycker det är svårt att veta hur exakt man kan gå på våglängder. Jag har inte riktigt någon känsla för det, saknar erfarenhet när det gäller tolkning av spektra.

SW Cam har spektrum M5, och sådana stjärnor utmärks just av natrium (sodium på engelska) och titanoxid. Och båda dessa finns kring 5700.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   BFF043AD-9E9B-4817-AA23-DB8C36AB3464.png
   

2. 

   A4533F74-1DA8-4073-84E1-11A6A025BE87.png
   

3. 

   FBABD0ED-5BB5-4C00-8C24-8849083C139F.png
   

[Hans Bengtsson]

Amatörastronomi på bästa nivå!

Kan det vara Na I som ligger vid 5686?

https://articles.adsabs.harvard.edu/full/1998A%26A…338..637B

Edit:

Det gick inte att göra länken ovan klickbar. Men man kan googla, se klipp nedan.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   13BC4886-2FA1-48F3-8D5C-455AEC279424.png
   

2. 

   3DAA4C32-B928-41F8-BA2A-57B8A078D730.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Om du inte ska observera planeter eller dubbelstjärnor tycker jag inte du behöver bekymra dig så mycket om seeingen (dvs hur orolig luften är). Vid deep-sky-observationer är det viktigare att luften är transparent och himlen inte är ljusförorenad. Även om det förstås alltid är ett bonus med god seeing, man kan då använda högre förstoring.

Riktigt dålig seeing brukar man få längs bergssidor, där luftströmmen möter berget och där man ofta får vertikala strömningar. Det skapar förstås turbulens och dålig seeing. Men för deep-sky visuellt behöver det inte betyda särskilt mycket.

Jag skrev flera gånger om seeing på Astronet, exempelvis här:

http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=14421

När det gäller molnighet på La Palma så är det mycket stor skillnad mellan sommar och vinter. Nu i december kan man räkna med att var tredje natt är klar, var tredje natt halvklar och var tredje natt mulen. Men det säger ju inte så mycket om hur det blir just i år.

PS:

Uppe på toppen (vid NOT) ligger seeingen en typisk sommarnatt kring 0.6” och en typisk vinternatt kring 0.9”. Se några data nedan. Men det är alltså längst upp, där är det bland norra halvklotets anläggningar bara Mauna Kea som har bättre värden! Så snart du kommer nedanför toppen får du förmodligen mycket sämre seeing-förhållanden.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   5BF9A622-8170-4AC5-A2CE-572BA086E5BF.png
   

2. 

   12170463-6BE5-476E-BB71-D5810B721BE6.png
   

[Hans Bengtsson]

Ljusutvecklingen i U-bandet under en flare hos prototypstjärnan UV Ceti ser vi nedan. Observera att tidsaxeln är graderad i sekunder.

 

Attachments:

1. 

   E146B6CF-93EB-4816-8051-33D5F62D36F0.png
   

[Hans Bengtsson]

Roligt att du fick med denna ganska närbelägna röda dvärg på din bild!

Röda dvärgar förekommer ju i mycket stort antal i vår galax. Och de allra flesta (alla?) får flares då och då. Men eftersom en flare håller på bara ett tiotal minuter eller så, är det sällan utbrotten fångas på övervakningsbilder.

Man kan säga att det är symptomatiskt att den allra närmaste stjärnan Proxima Centauri är en röd dvärg och också flarestjärna. Och det gäller även för många andra stjärnor i solens närhet.

[Hans Bengtsson]

Väldigt snyggt filmat.

[Hans Bengtsson]

Ja, ordet ”natt” kan ha olika innebörd beroende på sammanhang. Ibland indelar vi dygnet i enbart dag och natt, och då går gränsen vid solens upp- och nedgång.

Prins Eugen hämtade sin inspiration huvudsakligen från Stockholms skärgård, det var väl där han målade ”Nattmolnet” liksom ”Sommarnatt” och ”Den ljusa natten”.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Målningens namn är lite överraskande, tycker jag. Man hade direkt kunnat förstå ”Skymningsmolnet” men någon natt hittar man knappast i konstverket.

[Hans Bengtsson]

Medelmolnigheten (06, 12 och 18 UTC) var i november över 90 % i Götalands inland, Svealands inland och södra Norrlands inland. Mellan 80 och 90 % längs kusterna. Och på en del ställen i norra Norrland 70-80 %.

Den stora molnmängden avspeglas förstås också i temperaturöverskott, inte bara vid jämförelse med den gamla kalla klimatologiska perioden 1961-1990, utan också vid jämförelse med den betydligt varmare nya standardperioden 1991-2020.

 

Attachments:

1. 

   538EE7FF-BF90-4AE9-800B-E5C18E7BF8C5.png
   

[Hans Bengtsson]

Nu har soltidsdata för november 2022 kvalitetssäkrats och publicerats:

https://www.smhi.se/pd/klimat/pdf_stats/month/SMHI_vov_precipitation_sunshine_nov22.pdf

Inga nya novemberrekord (dvs bottenrekord) förutom för Nordkoster som dock är en ganska ny station vad gäller soltimmar.

 

[Hans Bengtsson]

Holmberg-galaxernas upptäckare Erik Holmberg kan man lyssna till via länken nedan. Fungerar inte i min mobil, men i datorn har jag återupplevt föredraget några gånger.

(Det går inte att klicka på länken direkt, ser jag nu, men man hittar dit via SAAFs hemsida, där man väljer Multimedia)

Holmberg blev efter sin pensionering ordförande i Göteborgs Astronomiska Klubb, och det var alltid lika fascinerande att lyssna när han berättade om sina möten med andra berömda astronomer. Inte minst Edwin Hubble, som han inte var särskilt förtjust i som person. Man kände liksom historiens vingslag när man talade med Holmberg!

Jag minns att han vid ett tillfälle, med den vanliga lite torra humorn, sa att ”det är nog bara dom där galaxerna jag upptäckte som man kommer att minnas mig för. Och Holmberg-radien och Holmberg-magnituder.” Men egentligen visste han säkert att han skulle bli betraktad som en av 1900-talets stora pionjärer inom astronomin.

galleri.saaf.se:8080/gallery2/v/multimedia/erik2.mp3.html

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Det låter som en utmärkt idé om du vill få många fler obskvällar!

För den som försökt att visuellt observera variabler från svensk horisont har ju november inte varit mycket att hurra för.

Men inom variabelvärlden används också fjärrteleskop, det är resultaten som räknas (inte teleskopets geografiska placering), så november har trots allt gett 1913 svenska variabelobservationer fördelade på 24 olika datum. Det är bara 6 datum som blivit helt blanka.

[Hans Bengtsson]

För variabelobservatörer är drygt 100 kvällar per år, som vi har i Göteborg, ett ganska lågt antal. De som obsar från t ex Provence har ca 300 obskvällar per år.

[Författare]

Inlägg