Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
En fin film som visar C/2023 P1 togs tidigt på morgonen 2 september (02:40 UTC) av Michael Jaeger:
Hernán:
Ackretionsskivan kring den vita dvärgen har minskat och nästan försvunnit, därför att materien nu förts över från skivan till själva stjärnan. Och det tror man är vad som händer strax före ett utbrott. Så det ser hoppfullt ut! Även om man aldrig kan säkert veta i förväg när det gäller kataklysmiska variabler.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Schaefer har nu publicerat bakgrunden till de uppmärksammade påståendena om gamla utbrott hos T CrB.
https://arxiv.org/pdf/2308.13668.pdf
Magnus:
I det ATel jag gav länk till ovan testade jag med att klicka på texten ”Flickering of T CrB …” längst ner, och då kommer ljuskurvor upp.
Edit:
Ytterligare ett ATel:
https://www.astronomerstelegram.org/?read=16214
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Nytt ATel om T CrB, se länk. Himlens mest intensivt studerade stjärna just nu? När kommer Stora Smällen?
https://www.astronomerstelegram.org/?read=16213
Efter maximet (visuell magnitud 11.0) i maj avtog ljusstyrkan för SN 2023ixf jämnt i juni och juli, men under första hälften av augusti accelererade avtagandet. Därefter skedde en uppbromsning.
SVO-diagrammet (visuella våglängder) ges nedan.
Attachments:
Fick precis veta att uxor-artikeln nu hamnat på arXiv. Underbart! Det innebär att den är fritt tillgänglig på nätet för alla, utan login eller dylikt.
https://arxiv.org/pdf/2308.09688.pdf
Nytt om den uppländska meteoriten:
https://iopscience.iop.org/article/10.3847/1538-4357/acdc21/pdf
Juridiskt har det varit ett mycket knepigt (meteorit-)fall, ungefär fifty-fifty vad gäller äganderätten. Jag vet inte om frågan är slutgiltigt avgjord. Här är en bra artikel i ärendet:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Snyggt jobbat!
Redan utbrottet 1866 studerades spektroskopiskt, även om möjligheterna till sådana undersökningar förstås var begränsade på den tiden.
En läsvärd biografisk artikel om upptäckaren av det utbrottet, John Birmingham, publicerades 2004.
Jag bifogar också ett litet klipp där Birmingham kortfattat redogör för sin upptäckt. Av någon underlig anledning skiljer han på ”size” och ”brightness” när han jämför med Alfa Coronae Borealis.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
De fem T Tau-stjärnor med UX Ori-lika variationer i IC 348 som Grinin speciellt har studerat finns alla i GCVS. Nedan ges kartor 5×5 bågminuter. Även många andra variabler finns i hopen.
Nederst finns en översiktskarta 30×30 bågminuter över området, med fyra jämförelsestjärnor.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Observationerna på COBS tidigt i morse (18 augusti) säger magnitud 8.5-8.7. Med andra ord är kometen just nu rejält ljusstark. Det kan vara ett tecken på att den ligger i utbrott, vilket i sin tur kan innebära att den snart kan vara mycket svagare.
Risken finns onekligen att kometen kan kollapsa i samband med att den närmar sig solen. Vi får se hur det blir.
Vad man ska tänka på är att kometen i september hamnar nära solen även på himlavalvet, och då kan bli svårare att observera även om ljusstyrkan skulle öka.
Sammanfattningsvis är det nog nu och någon vecka framåt man ska passa på!
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Det där med synbarheten hos deep-sky-objekt är en rätt komplex historia.
När jag var som mest aktiv som variabelobservatör för 30 år sedan hände det rätt ofta att jag (utanför protokollet) tog en titt på NGC-objekt, speciellt sådana som låg nära variabler jag obsade.
Och det som överraskade mig var att jag ibland utan problem kunde se ett deep-sky-objekt som jag tidigare inte sett skymten av, trots att förhållandena var mycket likartade vad gäller gränsmagnitud och annat. Så det är rätt svårt att förutsäga när och om man kan skönja svaga deep-sky, åtminstone tycker jag det. De som har mera erfarenhet än jag av just DSO har förstås bättre koll.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Kul att du till slut fick se NGC 459!
Under goda förhållanden går den definitivt att skönja med en 14-tummare. Vi vet ju att den upptäcktes (vilket är betydligt svårare) av William Herschel med 18.7 tum. Och med tanke på att han använde speculum, så kan det teleskopet inte ha motsvarat mer än 14 tum med modern beläggning. På flera ställen hävdas ca 12 tum, men jag tror snarare på 14 tum när man ser på vad han kunde se och inte kunde se.
Men vad som är synbart och inte synbart beror förstås på en lång rad olika omständigheter.
Väldigt skarpa och fina stjärnor!
Bilden återger väldigt väl stjärnhimlen som den ser ut för ögat. Annars blir stjärnfigurer på översiktsbilder ofta svåra att identifiera, alla stjärnor blir ungefär lika ljusa och mönstren försvinner. Men du har verkligen lyckats få en naturlig distinktion mellan ljusa och svaga.
Spännande att ni lyckades få med så många perseider! Finns det några bland dem som har kunnat pejlas in? Norska nätet kunde nog inte göra så mycket pga moln.
Uppsala-bilden visar förmodligen något ljusfenomen på ganska kort avstånd från kameran, svårt att säga vad.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Astroöl i Lund
tråd av
Magnus Larsson
-
Projekt m31 Andromeda
svar av
astroalex
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Cigarrgalaxen
tråd av
Petter Åström
-
NGC 3198
tråd av
Gabriel Wiklund
-
NGC 3079
tråd av
Gabriel Wiklund
-
V0718 Tau
svar av
Tomas Wikander
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
ER UMa
tråd av
Magnus Larsson
-
NGC 2841 – Tigerögat
tråd av
Gabriel Wiklund
-
Fiskmåsnebulosan
tråd av
Johan Warell
-
Sektionsmöte den 12/3
tråd av
Magnus Larsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Årsmöte 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF
- Leoträffen – ny observationsträff på Öland!
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 15 st
Senaste 7 dagarna: 283 st
Senaste 30 dagarna: 1114 st























