Forumsvar skapade
-
Det kan för den astrohistoriskt intresserade kanske vars roligt att se IAU-meddelandet där upptäckten av DQ Her förkunnades.
Eftersom förmörkelserna kom att bli så tydliga, utgjorde novan ett bevis för att åtminstone vissa novor (vi vet nu: alla novor) är dubbelstjärnor. Detta fick förstås betydelse för vår kunskap om stjärnutveckling och astrofysik i allmänhet.
Den mycket snabba variationen på 71 sekunder visar den vita dvärgens rotationstid:
https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2003AAS…20314001R/abstract
Attachments:
ASASSN-data visar att UZ Boo var osynlig aug 08.24 UT, vilket bör betyda svagare än g 16 eller g 17 (ingen gränsmagnitud anges för dessa obsar). Redan aug 09.00 UT var g 12.2.
Det kan noteras att upptäckten vid magnitud 12.9 skedde aug 08.53 UTC, dvs endast 7 timmar efter den negativa ASASSN-obsen. Stjärnan måste ha ljusnat med minst 3 magnituder under denna korta tid!
Kurvan följer sedan vad vi redan vet från SVO. Mest intressant:
Aug 23.0 UT: g 17.0
Aug 26.0 UT: g 13.9
Aug 28.1 UT: osynlig, svagare än g 15.9.
Aktuell SVO-kurva bifogas också.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Attachments:
Om man tittar på obsarna från kvällarna 25 och 26 augusti kan man faktiskt få intrycket att det handlar om avtaganden från två separata ”efterskalv”. Kan det ha smugit sig in en topp på dagen den 26 augusti?
Edit: Nej med nya obsar tillgängliga verkar det inte troligt med en extra topp mitt på dagen den 26 augusti.
Diagram från AAVSO, se nedan.
Attachments:
Omloppstiden i systemet T CrB är 227.75 dygn. När jag testar den perioden i SVO och använder de visuella skattningarna åren 1970-2024, då indikerar fasdiagrammet att halva perioden skulle stämma bättre när det gäller ljusväxlingarna. Vilket också visar sig vara fallet när jag testar halva omloppstiden.
Har inte funderat närmare på saken, men bifogar nedan de två varianterna.
Attachments:
Ber att få gratulera!
Det hör ju inte precis till vanligheterna att fånga ett ”efterskalv” hos UZ Boo, i all synnerhet som huvudutbrotten kommer en gång per decennium eller något sådant.
Attachments:
Novans färgindex V-R har blivit allt större i takt med att ljusstyrkan avtagit, medan färgindexet B-V har en tendens att minska.
Attachments:
Det var ju för himla väl att dyket kom nu. Annars hade jag fått köpa mörka solglasögon för att våga visa mig ute bland folk.😀
Återstår bara några snabba stigningar till mag 13 eller 14 så är lyckan total.
Attachments:
Ofta beskriver man numera en centralstjärna i en planetarisk nebulosa (CSPN) som post-AGB, dvs en stjärna som passerat den asymptotisks jättegrenen. De gamla traditionella spektraltyperna har trängts undan eftersom de vanligen inte bestäms vid analyser av det enorma materialet som rymdteleskop samlar in. Det blir mera egenskaper i form av siffror.
Men WC är den bästa traditionella spektralklassen för den stjärna som den här saken gäller.
Om man vill djupdyka:
https://arxiv.org/pdf/2005.10368
Det ställe som jag brukar använda är VizieR, där finns i stort sett alla kataloger för objekt utanför solsystemet:
https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR
Stjärnan har många olika namn, den finns också med i HD, se klipp från VizieR och DSS Plate Finder nedan.
Ett modernt namn på centralstjärnan är TIC 22395456, det skulle jag nog i första hand använda. Det är kanske inte helt entydigt att HD-namnet syftar enbart på själva stjärnan utan möjligen kan där nebulosan också ingå? Men TIC avser specifikt stjärnan.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Attachments:
Den förväntade störtdykningen ner mot magnitud 17 har nog inletts nu, se AAVSO-diagram. Därefter kommer stjärnan förmodligen att återljusna några gånger innan det är dags för slutavtagandet mot magnitud 20.
UZ Boo är verkligen en hyperintressant dvärgnova!
Attachments:
Det verkar som om superpucklarna finns kvar men nu är på väg att försvinna.
På båda serierna ser man ett ganska tydligt minimum vid en och samma tidpunkt. Sedan verkar maximet vara flackt med en tendens till sekundärminimum (?) en halv period in i cykeln.
Jag lånade ett av Davids diagram och ändrade genom att markera hans obsar med gul färg (den möjligheten finns i SVO), för att tydligare visa vilka obsar som hör till vilken serie.
Attachments:
Aha, det var ju lite synd! DASCH identifierar ibland fel, om man ger positionen händer det att programmet helt enkelt tar ID från närmaste stjärnan även om positionen inte helt stämmer. Jag råkade ut för detta en gång när jag trodde jag hittat ett gammalt utbrott (har glömt vilken stjärna), men upptäckte då att det var en grannstjärna. Och en gång var det en sekundärbild av en stjärna som uppstått av att två exponeringar hade slagits samman till en bild utan perfekt anpassning.
Så DASCH är lite lurigt men förstås en fantastisk resurs.
Man kan också fundera på om utbrottet 5 juni 1937, som upptäckarna rapporterade, verkligen existerade. Magnituden ges som 13.7: dvs ungefär 13.7. Kanske tveksam ID? Intervallet mellan utbrotten 1937 och 1938 är verkligen överraskande litet.
