[Hans Bengtsson]

Verkligen fin bild!

Det kan noteras att solen just idag är en smiley.

 

Attachments:

1. 

   IMG_2928.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

En uppdatering med COBS-observationer:

https://cobs.si/obs_list?id=2410

Kometen har nu (2 oktober) magnitud ca 1.5 vilket känns utmärkt!

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Det internationella solfläckstalet för september 2024 stannade på 141.4, vilket är betydligt lägre än augustivärdet 215.5. Tillfälliga svängningar i månadstalen är helt normalt kring solmax, även om skillnaden mellan två successiva månader i detta fall blev ovanligt stor.

Den utjämnade kurvan med 13-månaders-värden har nu nått fram till mars 2024. Vi ser där fortfarande ett stig, och värdet blev 141.3. Det är högsta talet sedan oktober 2002 då 143.9 registrerades. Kanske kommer innevarande cykel att nå upp till 150?

Det är den södra halvan av solen som fortsätter att kraftigt dominera vad gäller solfläcksaktivitet.

Diagrammet är hämtat från SILSO. Blå kurva avser månadsvärden, röd kurva 13-månaders-värden.

Attachments:

1. 

   IMG_2910.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Alltid kul att läsa om din Herschel-jakt!

I Göteborg fanns mycket moln när jag kollade … men kunde i fältkikaren konstatera att det mellan molnflaken var fin och transparent luft.

[Hans Bengtsson]

Vilken enastående fin bild!

Jag gillar den kolsvarta bakgrunden som du brukade ha på dina bilder redan på Tri-X-tiden på 70-talet. Den är något av ditt signum, tycker jag. Man ser inget bakgrundsbrus utan vet att det som man ser är ett verkligt objekt på natthimlen!

[Hans Bengtsson]

Den första blotta-ögat-observationen av kometen som rapporterats till COBS gjordes i morse (25 september). Magnitud 3.2.

För att få en uppfattning om när kometen möjligen kan observeras för första gången från Sverige så bifogas nedanstående efemerid.

– Efemeriden är beräknad för longitud 15 grader E, 60 grader N.

– Klockslagen är UTC. För att få svensk sommartid adderar man 2 timmar till angivna tider.

– Magnituduppgifterna bör tas med en nypa salt. Särskilt under dygnen 9-12 oktober kan framåtspridning (forward scattering) öka ljusstyrkan avsevärt.

 

Edit:

Igår kväll (25 september) hade kometen ljusnat till magnitud ca 3.0, och flera observatörer har nu sett den för blotta ögat.

Edit 2:

Den 8 oktober klockan 19:00 anordnar SAAF ett webbcafé om kometen. Se särskild info om detta i annan tråd.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2843.jpeg
   

2. 

   IMG_2847.png
   

3. 

   IMG_2851.jpeg
   

4. 

   IMG_2860.png
   

[Hans Bengtsson]

Minor Planet Checker är en pålitlig standardsida för att kolla om någon känd småplanet finns vid en given position vid en viss tidpunkt:

https://minorplanetcenter.net/cgi-bin/checkmp.cgi

[Hans Bengtsson]

Kometen tycks fortfarande hålla sig frisk och fräsch, enligt flera nytagna bilder. En läsvärd artikel av Nick James:

https://britastro.org/section_news_item/comet-c-2023-a3-tsuchinshan-atlas-looking-good-for-october

[Hans Bengtsson]

Det är nog väldigt individuellt hur man vill göra. Rejäla dagböcker, eller snarare nattböcker, med fasta pärmar är ett hållbart alternativ som klarar av flyttar och annat som händer under livet.

För egen del använde jag sådana under många år, och har kvar dem. Vid teleskopet antecknade jag mina obsar (variabla stjärnor!) på hopvikta A4-papper som jag förvarade i jackfickan. Efter obspassets slut, ofta nästa dag, överfördes obsarna i lugn och ro till loggboken.

När det med teknikens utveckling blev möjligt att rapportera direkt till AAVSO och SVO hoppade jag över mellansteget med loggbok, och överförde direkt från A4-papperen till databaserna.

En sak som jag möjligen kan ångra något är att jag aldrig antecknade vilka deepsky-objekt som jag ibland tittade på mellan variabelobsarna. Därför har jag idag bara diffusa minnen av vilka NGC-objekt jag sett eller inte sett. Lite synd men överkomligt!

Vad man bör undvika är att lita på att den egna datorn håller för evigt, det gör den inte, och olika lokala lagringsmedia avmagnetiseras och kraschar med åren. Men databaser som drivs av pålitliga organisationer som AAVSO eller SAAF, och inte bara av enskilda personer, känns säkra.

Man ska göra precis som man känner för. Och en stabil gammaldags loggbok är aldrig fel!

 

[Hans Bengtsson]

Ja, nu tror jag att det är slut på det som hos klassiska novor brukar kallas transitionsfasen. Magnituden är ju nu nere på nästan 18, och det återstår nog bara ett slutligt avtagande till 20.

Det ligger väldigt nära till hands att göra ett diagram där utbrotten 2003, 2013 och 2024 jämförs, med AAVSO-data (V och CV). Kanske alla tre utbrotten i samma diagram, där man sätter utbrottstiden till noll och förskjuter magnitudskalan på lämpligt vis mellan de tre utbrotten så att kurvorna separeras.

Någon som anmäler sig frivilligt? Excel är lämpligt verktyg, finns säkert andra program också. För egen del använder jag nästan aldrig dator (har ingen som är aktiv) efter pensioneringen (musarm) så jag avstår gärna. Men jag tycker absolut det bör göras… det borde vara något för Telescopium.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2708.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

I ett nytt CBET öppnas upp för möjligheten att C/2023 A3 kanske blir ännu ljusare än vad prognoserna hittills pekat på. Vi får se!

http://www.cbat.eps.harvard.edu/iau/cbet/005400/CBET005445.txt

[Hans Bengtsson]

Då kör vi för omväxlings skull ett AAVSO-diagram den här gången. Det blir nästan identiskt med ett SVO-diagram eftersom det är SAAF som står för en majoritet av materialet.

Om det nu blir så att efterskalven är över, så kan man spontant tycka det är lite kuriöst att det blivit alldeles exakt fyra efterskalv 2003, 2013 och 2024. Kanske mest en slump att antalet efterskalv kopierats? Eller inte. Svårt att veta. Och det kan förstås inte uteslutas att det kommer ett femte denna gång.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2692.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Efter mätningen med MWT den 8 september sitter det som en smäck att uppdatera SVO-kurvan, se nedan.

Minima mellan efterskalven liknar egentligen väldigt mycket själva dippen direkt efter huvudmaximet, så rent fysikaliskt har de kanske samma orsak?

 

Attachments:

1. 

   IMG_2686.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Snygg bild!

Centralstjärnan är intressant, den heter NSV12382 och är variabel av typen ZZ Leporis-stjärnor. Alla ZZ Lep-variabler är mycket heta och centralstjärnor i planetarisks nebulosor. Just denna har en period på 1.23799 dygn, men ljusvariationerna är mycket små.

https://arxiv.org/abs/1301.3016

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Mycket möjligt att det inte blir några fler efterskalv.

En påfallande sak är att utbrotten 2003, 2013 och nu 2024 liknar varandra så mycket. Samma djupa dip (som för tankarna till DQ Her-novor) och samma efterskalv. Således en rätt komplex utveckling som återkommer. Ackretionsskivan är förstås djupt insyltad i detta även om jag inte riktigt vet hur.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_2642.jpeg
   

[Författare]

Inlägg