Forumsvar skapade
-
Det var ju synd om den sidan inte längre ska vara kvar, jag använder också ASAS-3 från och till. Jag får också bara blanka sidor när jag går in på deras sida. Du kan ju använda efterföljaren ASAS-SN istället och kan då få upp färskare data. ASAS-SN täcker också hela himmeln och inte bara söder om +28 grader. Söksidan finns på https://asas-sn.osu.edu. Man kan fylla i ett objekts namn eller koordinater. Jag har märkt att namnuppslagningen inte alltid funkar, men koordinater verkar alltid funka.
Om stjärnan redan är mätt får man ett val att titta på data från deras databas. Eller kan man välja att kontrollera stjärnan på nytt. Då görs en ny fotometrisk mätning för vald position av alla bilder så långt bakåt man angett och man får med de allra senaste uppgifterna. Detta är en process som tar ett antal minuter. De första årens bilder är tagna med V-filter men numera använder de g-filter.
Jag sökte på din stjärna, det finns ett par tillfällen då den mätts till mag 15, men annars verkar den inte ha varit starkare än mag 16 på ASAS-SNs bilder. Här är en länk till sökningen jag gjorde. Jag tror den är tidsbegränsad, och vet inte hur länge den ligger kvar. Annars får du göra en ny sökning.
https://asas-sn.osu.edu/sky-patrol/coordinate/ae433254-8252-488d-999b-9430f793d4ce
Puh, här kommer ytterligare ett försök att kombinera TESS, ASAS-SN och ZTF. Det blev inte mycket klarare denna gång. Magnitudskalan för TESS är jag inte helt bekväm med. Jag har nu kollat upp att TESS kamera använder våglängdsområdet 600 – 1000 nm. Alltså ett brett område som stäcker över R och I. ASAS-SN använde tidigare V men numera g. ZTF använder också g. Vet inte om deras g-filter har exakt samma spec. Jämfört med V ligger g åt det blåare hållet, nånstans mellan B och V.
I tidigare diagram har jag justerat TESS-magnituderna så de skulle hamna ungefär inom det området i V/TG där vi observerat stjärnan. I detta diagram använder jag TESS egna magnitudvärden som är betydligt ljusare. Detta kan ju stämma då stjärnan är röd och vilket vi också kunde se i Magnus serie med V och I.
Jag fick hämta ASAS-SN observationerna på nytt då jag hade, som du misstänkte Hans, raderat de negativa observationerna. Underligt nog fick jag inte samma värden för de positiva obsarna jämfört mot min förra fil. Jag vet inte varför det blev så, kanske hade jag använd andra värden för koordinaterna för stjärnan i den första nedladdningen från ASAS-SN. Här är i vilket fall de observationer jag fick nu, både positiva och negativa. För ZTF har jag inte sett att de redovisar negativa observationer.
Attachments:
Det var en bra idé att kombinera TESS med ASAS-SN och ZTF. Här är ett diagram för perioden då stjärnan hade sina stora svängningar. Tyvärr kunde inte ASAS-SN och ZTF bekräfta den stora amplituden, snarare tvärtom. För alla tre månaderna TESS observerade stjärna ligger obsarna från ASAS-SN och ZTF med ungefär samma amplitud och nivå.
Attachments:
Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.
Attachments:
Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.
Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.
I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.
Jag fick precis en bild från COAST och nu var den rätt svag, 16.045. Petter, när jag kombinerar dina med övriga obsar i SVO fick jag nu 2.08 som bästa period. Tänkte undersöka om perioden varierar något över tid i det material jag har.
Lite fler jämförstjärnor finns nu inlagda, se följande meddelande.
Hi Thomas,
Especially pleasing to do this one, as I run the YSO section!
Unfortunately, as with many of these stars, there is strong reddening from the ISM – so even though the B-Vs of some of the comp stars look high, most of that figure is due to the ISM and not intrinsically to the star itself. In such conditions, one has to pick ‘the best of the worst’!
The large amount of dark nebulosity in the area also means that some comp stars are farther from the target than I normally like. Comp stars are within a 30′ diameter field.
Michael Poxon, Norwich, UK
sequence teamHans, jag kontaktar dig.
Magnus jag har använt APASS-magnituder. Har mailat min sekvens till dig. Kul att få se vad du får för resultat.
Petter, jag tycker stjärnan ska ha ett coolare egennamn. För extra uppmärksamhet kan vi också nämna att utomjordiska megastrukturer inte helt kan uteslutas…
Här är ytterligare tre månaders data på Åströms stjärna som jag lyckats få fram från TESS. Detta tror jag är allt som fanns från TESS just nu. Det är tre sammanhängande månader augusti till oktober 2021. Materialet består av flera filer som jag pusslat ihop och försökt kalibrera så de olika segmenten har ungefär samma max magnitud i topparna. Det är inte säkert att det är precis så det verkligen ser ut… Jag är också osäker på om den period i mitten där stjärnan blir riktigt svag är verklig. Det kan också vara en artefakt från teleskopet. Men man ser ändå tydligt den regelbundna variationen. För de här månaderna var medelperioden 2.106 som jag lagt in som lodräta streck i diagrammet.
Attachments:
Jag funderade på om man kunde hitta NSV 1161 i rymdteleskopet TESS data. Data från TESS finns via MAST, en inte helt lätt webbsida att navigera i. Jag fick fram att stjärnan har observerats av TESS flera gånger, men lyckades inte få fram någon data.
Därefter hittade jag några guider på Youtube från projektet Planet Hunters, som använder TESS-data, och hur man kan komma åt ljuskurvor från TESS via Python och Jupyter Notebook. Jag installerade dessa programvaror och följde deras guider och efter en hel del trixande har jag till slut fått fram en månads data med 30 minuters kadens för NSV 1161.
TESS mäter inte i magnitud utan i flux, men här har jag räknat om fluxvärdena till en magnitudskala, ungefärligt kalibrerad till de resultat vi mätt upp. Tidperioden är 2 – 27 november 2019. Bifogat är dels en vanlig ljuskurva och dels ett fasdiagram med perioden 2.12. Blir vi klokare på vad detta är för typ av variation?
Attachments:
Senaste inläggen
Månadens bild i galleriet
-
- M31 – Andromeda (Daniel Renner)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC2174 Nebulosa i Orion (Ivar Hamberg)
-
- ngc 1491 (Wim van Berlo)
-
- Månen (Petter Åström)
-
- SH2-155 (Daniel Axelsson)
-
- IC 63 (Mårten Frosth)
-
- M31 (Petter Åström)
