[Thomas Karlsson]

Jag blev också väldigt förvånad över mängden nya obsar. Hur var det ens möjligt med så många obsar på en natt? Att alla variablerna var i M3 förklarar en hel del. Hoppas Lars gör uppföljningar, så det blir möjligt att korrigera perioderna.

Kanske så långa serier inte är nödvändiga, hellre kortare serier och fler observationstillfällen.

[Thomas Karlsson]

Vilken fin illustration av månlibrationen.

[Thomas Karlsson]

Jag läste samma författares förra artikel om tolkning av mirors ljuskurvor kopplat till stjärnornas fysikaliska egenskaper. Det är lite samma ämne som Stefan Uttenthaler, som föreläste för oss, forskar om. Ämnet är verkligen spännande med helt nya infallsvinklar och rön. Sista ordet är nog inte sagt inom området om tolkningen av mirornas ljuskurvor.

[Thomas Karlsson]

Jag kollade också ASAS-SN datat och hittade ingen periodisk variation. Den kan ju ändå ha en snabb, liten och oregelbunden mikrovariation som inte syns i ASAS-SN mätningarna. Jag blev lite nyfiken på din exo transit jakt, hur gör du den?

[Thomas Karlsson]

Jag kollade stjärnan UCAC4 698-051409 i VizieR, men hittar ingen uppgift om att den skulle vara ljusare än magnitud 16-17. Även APASS i VizeR har manituden 17.042V när jag tittar.

[Thomas Karlsson]

Jag har uppdaterat min bevakning av V405 Aur med observationsserier från AAVSO och från hösten 2025 och våren 2026, inklusive en fin serie från Magnus Larsson nyligen.

Perioden för denna snabbspinnande intermediära polar fortsätter att variera på ett oberäkneligt vis. Jag har tidigare påpekat den paraboliska sektionen i O-C diagrammet med start runt 2015 och som visar att stjärnans period ökar i jämn takt. Denna jämna ökning avbröts 2023 då stjärnans period tog ett snabbt hopp uppåt. Sedan 2024 har perioden legat still på denna högre nivå.

I perioddiagrammet ser man detta tydligare. 2016-2022: jämnt ökande period, 2022-2024: snabb ökning och 2024-2026: konstant eller lätt avtagande period.

Attachments:

1. 

   V405Aur.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Thomas Karlsson]

Jag har ingen bra idé om vad det kan vara fråga om. Låter inte som någon av de “vanliga misstänkta”, som satelliter eller flygplan.

[Thomas Karlsson]

Här är ett diagram jag gjorde som visar SAAF:s solobservationer såsom de rapporterats in i SVO. Detta är de korrigerade värdena där observationerna (grupper * 10 + fläckar) har multiplicerats med en för observatören individuell konstant.Gråa kryss är enskilda observationer, blå linje månadsmedelvärde och röd linje årsmedelmärde. Jag tycker vi har fått värden som stämmer bra jämfört med SILSO:s.

Attachments:

1. 

   Sunspot2026.png
   

[Thomas Karlsson]

Lasse, AI-svaret du fick verkar inte stämma med V718 Tau. Detta är ju en mira, en gammal, sval  och väldigt uppsvälld röd jättestjärna.

 

[Thomas Karlsson]

Brian Skiff puffade för den på AAVSO:s forum också såg jag. Jag har hämtat hem den och börjat läsa den.

• Det här svaret redigerades för 6 månader sedan av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Sedan förra året har MU Cam haft en dipp ner i sin låga nivå på magnitud 15.3 (se ovan). Dippen verkar ha startat  i mitten av september och höll på till mitten av december. Från slutet av december ökade ljusstyrkan igen till normalnivån runt magnitud 14.8.

Som förra gången den var nere på sin låga nivå framträdde beatperioden på 0.01477 dygn igen. Denna är knappt synlig när stjärnan ligger på sin högre nivå i ljusstyrka. Skillnade syns tydligt i två serier Magnus Larsson tagit på stjärnan.

Fasdiagram 2025-12-13
Fasdiagram 2026-01-10

[Thomas Karlsson]

Excelarket med aktuell information om de 50 bortglömda mirorna är nu uppdaterat med data till och med fjärde kvartalet 2025. Som tidigare har jag noterat tidpunkter för maximum och minimum samt uppdaterat mirornas O-C diagram, perioder och färgindex. För fjärde kvartalet noterades 19 nya maximum och 15 nya minimum. Sedan projektet startade 2012 har vi nu observerat 1664 max och min för de här 50 mirorna.

Excelarket finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”.

Två diagram från excelarket tycker jag är extra intressanta. Det är färgindexet V-R plottat mot perioden och ljuskurvans stigande fas andel av cykeln (stig %) plottat mot perioden. Färindexet är inte så konstigt, utan visar att miror med längre period är stjärnor som är större och svalare. Varför mirorna med lång period också har en tendens att snabbare gå från min till max än miror med kortare period har jag ingen riktigt bra förklaring till.

• Det här svaret redigerades för 6 månader av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   50miror_VR.png
   

2. 

   50miror_rise.png
   

[Thomas Karlsson]

Jag har observerat solfläckar i många år, men gör det bara manuellt. För egen del ser jag ingen större vinst med en automatition. En observation för mig tar ungefär 5 minuter.

Om du ska träna en programvara tror jag det är viktigt att du använder bilder från samma utrustning och med samma kamerainställningar hela tiden. Hur många solfläckar som går att se är väldigt beroende på objektivstorlek och upplösning.

[Thomas Karlsson]

SVO-tomten kommer här med en klapp till alla de som är vansinnigt intresserade av mirors ljuskurvor!

I tomteverkstan har det nu snickrats ihop ljuskurvor som täcker en hel cykel och lite till för alla 510 mirorna i miradatabasen med maximum.

Alla observationer från AAVSO, AFOEV, VSOLJ och BAAVSS har använts. Dessa har grupperats runt de tidigare framtagna datumen för maximum och lagts i högar, en per dag, före och efter varje max. Slutligen har en polynomkurva anpassats till alla punkter.

Klappen öppnas genom länken http://var.saaf.se/mirainfotot.php eller via en länk på “Ljuskurvor & Resultat -> O-C diagram för miror” på SVO.

[Thomas Karlsson]

Intressant artikel. Den kände variabel forskaren John Percy har skrivit en hel del om LSP-fenomenet i JAAVSO. Man kan t.ex googla “lsp variables john percy jaavso”. För att undersöka de här stjärnorna observationellt krävs oftast långa serier på flera decennier. Så det är inget projekt man lätt börjar med, utan det handlar mer om att gräva i befintliga databaser. Har man väl identifierat intressanta stjärnor kan nog andra undersökningsmetoder bli intressanta, som spektroskopi och interferometri.

I ett utskick jag fick från AAVSO nyligen nämns en annan artikel som jag tycker verkar intressant och där data från amatörastronomer från AAVSO:s observationsdatabas har använts. Titeln är “From the Light Curves of Long Period Variables to Their Evolution along the Asymptotic Giant Branch”. Finns att läsa via. Där man med nya ideer försöker koppla mirors utvecklingsstadier till formen för deras ljuskurvor.

[Författare]

Inlägg