[Thomas Karlsson]

Här är ett diagram jag gjorde som visar SAAF:s solobservationer såsom de rapporterats in i SVO. Detta är de korrigerade värdena där observationerna (grupper * 10 + fläckar) har multiplicerats med en för observatören individuell konstant.Gråa kryss är enskilda observationer, blå linje månadsmedelvärde och röd linje årsmedelmärde. Jag tycker vi har fått värden som stämmer bra jämfört med SILSO:s.

Attachments:

1. 

   Sunspot2026.png
   

[Thomas Karlsson]

Lasse, AI-svaret du fick verkar inte stämma med V718 Tau. Detta är ju en mira, en gammal, sval  och väldigt uppsvälld röd jättestjärna.

 

[Thomas Karlsson]

Brian Skiff puffade för den på AAVSO:s forum också såg jag. Jag har hämtat hem den och börjat läsa den.

• Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Sedan förra året har MU Cam haft en dipp ner i sin låga nivå på magnitud 15.3 (se ovan). Dippen verkar ha startat  i mitten av september och höll på till mitten av december. Från slutet av december ökade ljusstyrkan igen till normalnivån runt magnitud 14.8.

Som förra gången den var nere på sin låga nivå framträdde beatperioden på 0.01477 dygn igen. Denna är knappt synlig när stjärnan ligger på sin högre nivå i ljusstyrka. Skillnade syns tydligt i två serier Magnus Larsson tagit på stjärnan.

Fasdiagram 2025-12-13
Fasdiagram 2026-01-10

[Thomas Karlsson]

Excelarket med aktuell information om de 50 bortglömda mirorna är nu uppdaterat med data till och med fjärde kvartalet 2025. Som tidigare har jag noterat tidpunkter för maximum och minimum samt uppdaterat mirornas O-C diagram, perioder och färgindex. För fjärde kvartalet noterades 19 nya maximum och 15 nya minimum. Sedan projektet startade 2012 har vi nu observerat 1664 max och min för de här 50 mirorna.

Excelarket finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”.

Två diagram från excelarket tycker jag är extra intressanta. Det är färgindexet V-R plottat mot perioden och ljuskurvans stigande fas andel av cykeln (stig %) plottat mot perioden. Färindexet är inte så konstigt, utan visar att miror med längre period är stjärnor som är större och svalare. Varför mirorna med lång period också har en tendens att snabbare gå från min till max än miror med kortare period har jag ingen riktigt bra förklaring till.

• Det här svaret redigerades för 3 månader av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   50miror_VR.png
   

2. 

   50miror_rise.png
   

[Thomas Karlsson]

Jag har observerat solfläckar i många år, men gör det bara manuellt. För egen del ser jag ingen större vinst med en automatition. En observation för mig tar ungefär 5 minuter.

Om du ska träna en programvara tror jag det är viktigt att du använder bilder från samma utrustning och med samma kamerainställningar hela tiden. Hur många solfläckar som går att se är väldigt beroende på objektivstorlek och upplösning.

[Thomas Karlsson]

SVO-tomten kommer här med en klapp till alla de som är vansinnigt intresserade av mirors ljuskurvor!

I tomteverkstan har det nu snickrats ihop ljuskurvor som täcker en hel cykel och lite till för alla 510 mirorna i miradatabasen med maximum.

Alla observationer från AAVSO, AFOEV, VSOLJ och BAAVSS har använts. Dessa har grupperats runt de tidigare framtagna datumen för maximum och lagts i högar, en per dag, före och efter varje max. Slutligen har en polynomkurva anpassats till alla punkter.

Klappen öppnas genom länken http://var.saaf.se/mirainfotot.php eller via en länk på “Ljuskurvor & Resultat -> O-C diagram för miror” på SVO.

[Thomas Karlsson]

Intressant artikel. Den kände variabel forskaren John Percy har skrivit en hel del om LSP-fenomenet i JAAVSO. Man kan t.ex googla “lsp variables john percy jaavso”. För att undersöka de här stjärnorna observationellt krävs oftast långa serier på flera decennier. Så det är inget projekt man lätt börjar med, utan det handlar mer om att gräva i befintliga databaser. Har man väl identifierat intressanta stjärnor kan nog andra undersökningsmetoder bli intressanta, som spektroskopi och interferometri.

I ett utskick jag fick från AAVSO nyligen nämns en annan artikel som jag tycker verkar intressant och där data från amatörastronomer från AAVSO:s observationsdatabas har använts. Titeln är “From the Light Curves of Long Period Variables to Their Evolution along the Asymptotic Giant Branch”. Finns att läsa via. Där man med nya ideer försöker koppla mirors utvecklingsstadier till formen för deras ljuskurvor.

[Thomas Karlsson]

I närheten av NSV 1161 finns en annan T Tauri-stjärna, NSV 1160. I VSX har den ingen period angiven, men från observationerna i SVO tyckte jag att den verkade periodisk. I ASAS-SN finns den med som en rotationsvariabel med perioden 5.58069.

Jag kombinerade data från ASAS-SN, ZTF och SVO och fick en tydlig kurva med ungefär samma period som i ASAS-SN och med amplituden ungefär 0.15 magnituder.

I SVO blir ljuskurvan så här.

Attachments:

1. 

   NSV1160.png
   

[Thomas Karlsson]

Jag har startat en diskussion på AAVSO om NSV 1161 (https://forums.aavso.org/t/enigmatic-star-nsv-1161/3659) för att se om vi kan få mer uppmärksamhet runt den och kanske locka fler att observera och undersöka den.

[Thomas Karlsson]

I din kurva kan man se att det är mer eller mindre tydliga dubbla toppar för alla maximum. Jag tror det beror på att solmax inträffar vid lite olika tidpunket för norra och södra halvkloten? Men det jag la märke till nu är att den högsta toppen verkar ha förskjutits från den första till den andra av dubbeltopparna i diagrammet. För senaste maximat är den första toppen bara en liten puckel på den uppåtgående kurvan.

 

[Thomas Karlsson]

Vilka fantastiska filmer. Det gick att se dem utan att ha tillgång till Facebook. Om jag förstått rätt är dokumentation av surfande meteorider väldigt sällsynta och unika.

[Thomas Karlsson]

Jag gjorde en uppdaterad periodberäkning för GO Lac med data från SVO (V), ASAS-SN (V, g) och ZTF (g). g-värdena justerades med +0.17 respektive +0.14 för att få deras medelmagnitud samma som för V. Perioden som vi fick fram för 10 år sedan justerades en liten aning. Från 2.693149 till 2.693153.

I diagrammet är obsar från SVO svarta, ASAS-SN gröna och ZTF gula.

Attachments:

1. 

   GOLac.png
   

[Thomas Karlsson]

Nu har jag beräknat perioder för de tre andra av Lennart Dahlmrks miror som sknade periodelement. Som för KQ Dra har jag kombinerat data från SVO med ZTF och ASAS-SN. De resultat jag fick är:

IZ Dra: 2456740 + 313 * E

KS Dra:  2456700 + 300.1 * E

KT Dra: 2456555 + 358.2 * E

[Thomas Karlsson]

Då får jag titta på dem också framöver.

[Författare]

Inlägg