[Thomas Karlsson]

Det var en intressant iaktagelse och intressant att följa vidare. Det kan vara en effekt av i vilken ordning bilderna tagits, tiden mellan bilderna och hur fägindex beräknas i SVO. SVO utgår från en B, R eller I observation och jämför den med den V som ligger närmast i tid och är tagen på samma objekt och av samma observatör, max inom 60 minuter. För snabba förmörkelsevariabler kan det ju ha skett att stjärnan hunnit mörkna eller ljusna märkbart mellan bilderna och det är den effekten man ser.

[Thomas Karlsson]

Det senaste maximumet inträffade flera veckor tidigare än beräknat. Jag har därför justerat perioden i SVO från 744 till 738 dagar som stämmer bättre med alla nu tillgängliga observationer.

[Thomas Karlsson]

Det var en väldigt fin serie du gjorde där man ser variationen tydligt. Jag har lagt till den i mitt excel-ark över V405 Aur. I O-C diagrammet hamnade den på 0.25 ihop med tre andra serier från den här säsongen.

Jag tror det finns exempel på IP-stjärnor med både ökande och minskande spinnperiod. Man talar om stjärnor med “spin-up” eller “spin-down”. Minns inte detaljerna i de fysiska omständighterna för dessa processer. Men V405 Aur har nog hittills klassats som en IP med ganska stabil period, eller med en period som bara wobblar lite upp och ner.

Och bara för att klargöra, om perioden ökar betyder det att varje rotation tar längre tid och alltså att snurrhastigheten minskar.

• This reply was modified 2 days ago by Thomas Karlsson.
• This reply was modified 2 days ago by Thomas Karlsson.
• This reply was modified 1 day ago by Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har gjort en uppföljning av spinnperioden för V405 Aur med dataserier från hösten och vintern. Tyvärr har inte V405 Aur observerats lika flitigt den här säsongen som tidigare år, men jag har fått fram sex nya tidsserier från AAVSO för stjärnan.

Stjärnans ökande period har fortsatt även det senaste året och takten har dessutom ökat markant. I O-C diagrammet kan man se att datapunkterna nu inte längre följer den paraboliska kurvan, vilket de skulle gjort om periodökningen varit konstant. Jag har också gjort ett perioddiagram där man direkt kan se medelperioden för varje säsong. Från det diagrammet kan man se att perioden hade en ganska jämn ökning mellan 2016 och 2022. Men för 2023 och 2024 har ökningen varit tre gånger så stor. Tidpunkten för maximum är nu uppåt 30% ur fas jämfört med medelperioden 2000-2015.

Attachments:

1. 

   V405Aur_OC.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Thomas Karlsson]

Du är uppmärksam Hans. Det var ett skrivfel där som jag missade, jag har ändrat texten till V-I nu.

 

[Thomas Karlsson]

Jag har idag lagt till möjlighten att rita färgindexdiagram med indexet V-I. Tidagare har endast indexen B-V och V-R funnits. Men det kommer in fler och fler observationer i infrarött till SVO så jag tyckte det kunde vara intressant att även kunna plotta V-I.

[Thomas Karlsson]

Det finns några avvikande punkter både ovanför och under medelkurvan. Det kan hända att det är dessa som orsakar effekten.

[Thomas Karlsson]

Jag fick fram dem med Peranso och genom att kombinera obsarna i SVO med ASAS-SN och ZTF.

[Thomas Karlsson]

Gustav, du behöver inte använda period elementen från VSX. Uppdaterade uppgifter finns sedan några månader i SVO! Med perioden 0.3654714 istället för VSX 0.365286 blir kurvan jämnare.

Se http://var.saaf.se/graph/vargraph.php?varname=V1410+Tau&showphase=2&showband=@V&.png

[Thomas Karlsson]

Jag testade lite med data från ASAS-SN men kunde inte se någon särskild variation eller periodicitet. Den fanns inte med ZTF, nog för ljusstark. I ASAS-SN var variationen 0.2-0.4 mag med vissa dippar på 1.5 mag, men de är nog falska värden, för dipparna kommer tillsammans med “normala” värden. Vad jag kunde se var det ingen struktur i variationen.

[Thomas Karlsson]

Kul att du sprider information om miradatabasen! Tack för det.  Sedan några år tillbaks har AAVSO slutat att publicera maxima för miror. Jag tror AFOEV och kanske några organisationer till publicerar nya maxima, men jag tror inte det finns en så komplett samling av historiska maxima någonstans som den jag sammanställt.

• This reply was modified 3 weeks ago by Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Projektet DASCH, där man digitalt skannar alla gamla glasplåtar i Harvardobservatoriets digra arkiv, har nu kommit till en slutpunkt i och med att man släppte data för den halva av stjärnhimmeln som saknades tidigare i år. Jag har ägnat hösten åt att uppdatera min databas med mirors maxima med den nya datan från DASCH.

Äntligen är arbetet nu klart och uppdaterade O-C- och perioddiagram är tillgängliga på SVO under menyvalet “Ljuskurvor & Resultat -> O-C diagram för miror”. Totalt blev det drygt 3500 nya äldre maxima och databasen innehåller nu drygt 74800 maxima för 510 miror.

Några extra intressanta stjärnor som fick ny data är LX Cyg och DO Her. LX Cyg är en mira välkänd för sin stora periodökning 1970-2010. Dessförinnan antogs den ha haft en stabil period. Med den nya datan framkommer det att stjärnan även hade en tidigare periodökning och vad jag kan se har perioden varierat ungefär så här:
1890-1910; Platå på 425 dagar
1910-1925: Ökning från 425 till 460 dagar.
1925-1970: Långsam ökning från 460-470 dagar.
1970-2005: Snabb ökning från 470 till 585 dagar.
2005-2024: Något avtagande från 585 till 580 dagar.

DO Her framstår mer och mer som ytterligare en mira med kontinuerligt avtagande period. Från år 1897 till nu har perioden sjunkit från 222 till 210 dagar. I sitt beteende är den väldigt lik WX Her som jag tidigare skrivit om och som ingår i de 50 bortglömda mirorna. Båda är kortperiodiska miror med samma minskningstakt, 0.045 dygn/cykel. För DO Her är dock dataserien 26 år längre.

• This reply was modified 3 weeks ago by Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag ställde en fråga på AAVSO-forumet om HT Cam och den variation vi upptäckte efter det kortvariga utbrottet 2023. Några kommentarer har kommit, men inget definitivt än så länge.

[Thomas Karlsson]

Ett större parti Titansjärnor i en mängd olika storlekar har precis anlänt till SVO:s centrallager och har nu börjat delas ut.

Till skillnad från SVO:s övriga utmärkelser, där totalt antal gjorda observationer räknas, delas Titanstjärnorna ut efter antalet unika objekt som observerats, i detta fall supernovor.

Utmärkelsen delas även ut postumt.

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt HT Cam noggrannare idag och gjort stickprov i datan som jag laddade hem från AAVSO. Det fanns drygt 50000 observationer av stjärnan på AAVSO.

Vad jag fann var att den kortare spinnperioden på 0.0059 dygn alltid är närvarande. Däremot var den längre på 0.061 dygn mycket svårfångad och var egentligen bara synlig vid ett tillfälle.

2023-02-14 verkar HT Cam ha haft ett kort utbrott. Det finns en enda serie i AAVSO från denna dag då den ligger på mag 12 istället för sin normala nivå på mag 17-17.2. Det finns obsar från 12:e och 15:e februari i AAVSO där den inte är i utbrott. Om denna serie stämmer var utbrottet mycket kortvarigt. Tyvärr finns inga obsar heller på ASAS-SN eller ZTF för den 14:e som kan bekräfta utbrottet.

Men man kan se att ljusstyrkan för stjärnan verkar ha ändrats efter denna dag och ligger sedan dess på 16.2-16.5.

Magnus gjorde ett 10-tal obsserier av stjärnan mellan 2023-02-24 och 2023-03-14 och det är i detta tidsintervall perioden på 0.061 dyker upp. Även i andra observatörers data från denna tidpunkt. Men redan i april 2023 verkar perioden vara borta och är fortfarande frånvarande. Även före 2023-02-14 har jag inte lyckats hitta den.

Både Hans och Magnus har tidigare i tråden varit inne på superpucklar som orsak för den här perioden och jag kan bara hålla med om att det verkar vara den troligaste orsaken. Magnus, var det en slump att du började obsa stjärnan direkt efter utbrottet eller hade du fått info om det?

I min uppdatering här för några dagar sedan såg det ut som att 0.061 perioden fortfarande fanns kvar, men det var nog en effekt av de många tidigare obsarna från 2023, då den fanns, som snedvred resultatet.

[Author]

Posts