[Thomas Karlsson]

Jag kan skicka in en begäran om ny sekvens till AAVSO. Gör det nu!

[Thomas Karlsson]

Hans, jag kontaktar dig.

Magnus jag har använt APASS-magnituder. Har mailat min sekvens till dig. Kul att få se vad du får för resultat.

Petter, jag tycker stjärnan ska ha ett coolare egennamn. För extra uppmärksamhet kan vi också nämna att utomjordiska megastrukturer inte helt kan uteslutas…

[Thomas Karlsson]

Här är ytterligare tre månaders data på Åströms stjärna som jag lyckats få fram från TESS. Detta tror jag är allt som fanns från TESS just nu. Det är tre sammanhängande månader augusti till oktober 2021. Materialet består av flera filer som jag pusslat ihop och försökt kalibrera så de olika segmenten har ungefär samma max magnitud i topparna. Det är inte säkert att det är precis så det verkligen ser ut… Jag är också osäker på om den period i mitten där stjärnan blir riktigt svag är verklig. Det kan också vara en artefakt från teleskopet. Men man ser ändå tydligt den regelbundna variationen. För de här månaderna var medelperioden 2.106 som jag lagt in som lodräta streck i diagrammet.

Attachments:

1. 

   NSV1161_Tess2.png
   

[Thomas Karlsson]

Verkligen ett ambitiöst och imponerade arbete. Du har ju tidigare dokumenterat Krabbans expansion visuellt och nu även spektroskopiskt.

[Thomas Karlsson]

Jag funderade på om man kunde hitta NSV 1161 i rymdteleskopet TESS data. Data från TESS finns via MAST, en inte helt lätt webbsida att navigera i. Jag fick fram att stjärnan har observerats av TESS flera gånger, men lyckades inte få fram någon data.

Därefter hittade jag några guider på Youtube från projektet Planet Hunters, som använder TESS-data, och hur man kan komma åt ljuskurvor från TESS via Python och Jupyter Notebook. Jag installerade dessa programvaror och följde deras guider och efter en hel del trixande har jag till slut fått fram en månads data med 30 minuters kadens för NSV 1161.

TESS mäter inte i magnitud utan i flux, men här har jag räknat om fluxvärdena till en magnitudskala, ungefärligt kalibrerad till de resultat vi mätt upp. Tidperioden är 2 – 27 november 2019. Bifogat är dels en vanlig ljuskurva och dels ett fasdiagram med perioden 2.12. Blir vi klokare på vad detta är för typ av variation?

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161_Tess_F.png
   

2. 

   NSV1161_Tess.png
   

[Thomas Karlsson]

Petter, jag brukar använda funktionen “Sök Obsar” och inte export när jag ska föra över data från SVO till Peranso. Sen tar jag mellanvägen över Excel där man vid behov kan sortera bort “ej sedda” och obsar med andra filter än de man vill ha med.

Vi kan börja ana ljuskurvans form från våra obsar nu. Men från ASAS-SN och ZTF vet vi ju att det verkar vara två olika variationer, den regelbundna på 2.11 dagar och en mer oregelbunden variation. Jag tror det är den oregelbundna variationen som gör att det är 2.18 som ser bäst ut för dig just nu med den data du har. Vi får se om det ändrar sig med fler observationer.

[Thomas Karlsson]

Här är en ny faskurva för NSV 1161 med alla data från ASAS-SN fram till 3:e februari. Gröna punkter V-magnitud, svarta punkter g-magnitud. Jag blir inte riktigt klok på denna stjärna. Den genomsnittliga amplituden för perioden på 2.1 dagar är ungefär 1.5 magnitud. Detta är den enda perioden jag funnit för stjärnan. Sen verkar den också ha oregelbundna variationer så att den totala amplituden kan uppgå till 3-3.5 magnituder. Hur dessa oregelbundna variationer ser ut eller om det finns några väldigt korta perioder går inte att se i ASAS-SN datat då de bara gör en mätning per dygn.

Man kan också se i ASAS-SN kurvan att den periodiska variationen inte verkar vara helt sinus-formad.

• Det här svaret redigerades för 7 månader av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 7 månader av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161.png
   

[Thomas Karlsson]

M13 väl?

[Thomas Karlsson]

Jag har bytt namnet på CSS_J213715.9+071511 nu. Om perioden är 0.518 har den bara primärt minimum utan synligt sekundärt minimum. Och förmörkelsen varar ca. 30% av cykeln. Jag tror nog mer på 1.036 som period. Det blir då två lika starka minimum och som vardera varar 15% av omloppstiden.

[Thomas Karlsson]

Petter, pröva att dra i den streckade linjen som markerar bästa perioden i PerWin-fönstret i Peranso till den period Hans fann hos ASAS-SN och se hur din kurva då stämmer med deras. Om man bara har korta segment av en ljuskurva är lätt att man kan hitta falska perioder. För variabler med så här korta perioder behövs det oftast många mätpunkter från olika nätter eller några längre tidsserier (flera timmars) för att man ska bli säker på rätt period.

Med det sagt så har inte ASAS-SN visat sig ofelbara, men deras kurvor för de här variablerna ser rätt övertygande ut.

[Thomas Karlsson]

https://www.aavso.org/vstar är länken till VStar på AAVSO. Peranso tycker jag är lättare att använda och har fler funktioner, men kostar en slant. VStar är gratis.

Pröva att snäva in intervallet du söker kanske du hittar en bättre period. Slutperioden bör helst inte vara mer än två till tre gånger startperioden. I Peranso finns många metoder att välja mellan, jag tycker att Anova är den som generellt funkar bäst.

Resultatet du fick för DDE 42 verkar troligt. Men man hoppas ofta att hitta en lite tydligare signal. Det är i såna här fall man säger “mer data behövs”.

[Thomas Karlsson]

Jag använder programmet Peranso för periodberäkning, se https://www.cbabelgium.com/peranso. På AAVSO finns gratisprogrammet VStar som är ett annat program för periodberäkning. I princip fungerar programmen så här:
– Ladda in en, eller flera, uppsättningar av observationer (en lista med observationer med datum och magnitud)
– Välj en start- och slutperiod och hur många intervall mellan start och slut programmet ska testa.
– Programmet grupperar alla observationer för respektive period och beräknar en poäng som talar om hur väl observationerna är samlade för repektive period.
– Perioder med höga poäng kan man sen zooma in på genom att beräkna ett mindre intervall.
– Programmen plottar också upp observationerna i ett fasdiagram (obsarna grupperade med en viss period), som det jag gjorde för NSV 1161. Här kan man visuellt inspektera ljuskurvan för olika period-kandidater.
– Med Peranso kan jag välja att ladda in obsar med klipp-och-klistra från t.ex. SVO eller ladda in från olika databaser från nätet som AAVSO, ASAS-SN och ZTF.

Som Hans skriver är ju inte alla variabler periodiska. Det krävs att det finns något som roterar eller pulserar för att få regelbunda variationer.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu lagt in NSV 1161 i mitt observationsprogram och fick den första bilden idag från COAST-observatoriet på Teneriffa. Jag fick den till 15.771 i V-magnitud. Ska bli spännande att se om den fortsätter med den här snabba och stora variationen.

Nebulositet runt stjärnan kan ju påverka dess färg och göra den svagare än den annars skulle varit. Men nebulositeten är antagligen rätt konstant och då blir den ju påverkad på samma sätt hela tiden, så det är nog inget man behöver ta hänsyn till.

[Thomas Karlsson]

Jag är också konfunderad över vilken typ detta är. Jag tycker också amplituden är för hög för en rotationsvariabel. Den brukar väl oftast bara vara några tiondels magnituder? Ljuskurvan är också väl fluffig för en förmörkelsevariabel. Inga tydliga skillander mellan ev. primär/sekunder minimum om man använder dubbla perioden. I så fall förmörkelsevariabel av EW-typ. Men EW-stjärnor brukar ha en amplitud  mindre än en magnitud.

• Det här svaret redigerades för 8 månader av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag analyserade alla obsar av NSV 1161 från ASAS-SN och ZTF med Peranso. På AAVSO finns inga obsar av stjärnan… Det visade sig att den hade en rätt tydlig variation mellan mag 13.5 till 17 V (14.5 – 18 g) och med perioden 2.109 dygn. Gröna punkter ASAS-SN V, svarta punkter ZTF g.

 

• Det här svaret redigerades för 8 månader av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161.jpg
   

[Författare]

Inlägg