[Thomas Karlsson]

Jag har titittat på stjärnan igen och jag tror det troligaste är att perioden ändrat sig. Om jag kombinerar DASCH (obsar i huvudsak mellan 1900-1950) och ASAS-SN då stämmer den ursprungliga epoken och perioden bäst. Men om jag kombinerar ASAS-SN + era nya obsar då stämmer Lasses nya epok och period bäst. Jag hittar ingen bra kombination av epok och period som passar ihop med alla tre uppsättningarna av data. Skillnaden mellan perioderna är ca. 5 sekunder.

Jag blir inte helt klok på det här…

[Thomas Karlsson]

När jag undersökte stjärnan tidigare stämde den gamla epoken från 1950 väldigt bra ihop med data från DASCH och ASAS-SN. Också perioden från GCVS som finns i SVO nu var den som stämde bäst. Däremot verkade era nya mätningar ligga ur fas med ca. en timme jämfört med de andra källorna, som jag skrev om högre upp i tråden. Kan stjärnan helt nyligen ändrat period eller är det något problem med tiden för de nya obsarna?

Om man ska uppdatera uppgifterna i VSX kan ni nog inte bara använda era nya mätningar. Sebastian Otero kommer nog att be er att också inkludera åtmintonde data från ASAS-SN.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Det finns ett program som heter Period04 http://period04.net/ jag använt nån gång.

[Thomas Karlsson]

Om man vill följa V836 Cas bakåt i tiden kan jag tipsa om att det finns över 2000 observationer av stjärnan i DASCH som täcker 100 år, 1889-1989!

[Thomas Karlsson]

Angående HJD är det bästa att INTE konvertera tiden INNAN man lägger in den i SVO. Eftersom det bara finns ett tidsystem i SVO ställer det till mer röra att använda JD och HJD blandat. Bättre är att alla tiderna i databasen är JD (UT) och sen konverterar man dem när man plockar ut data för vidare analys. T.ex. om man exporterar obsar från SVO får man dem med både JD och HJD, men för att det ska bli rätt förutsätter det att det är JD från början.

Jag tror AAVSO också i första hand vill ha JD. Där finns det dock en flagga man kan sätta för vilken tid man använt. Men har för mig att detta har varit uppe till diskussion och alla deras funktioner inte tar hänsyn till tidssystem eller gör rätt konverteringar.

[Thomas Karlsson]

Här är en bild från Peranso. Översta 2 diagrammen är periodberäkning med enbart ASAS-SN data och de 2 nedre är ASAS-SN + Lasse och Tomas data. Startepok för båda är JD 2433536.28, den i både VSX och GCVS/SVO.

Perioden som är mest rätt verkar vara den i GCVS. Med enbart ASAS-SN blev den nästan exakt samma. Konstigt nog blev det en lite annan period för de kombinerade obsarna och fasen hamnade en halv cykel fel igen.

Perioden i VSX verkar komma från OGLE-data och diffar med 6 faser jämfört med GCVS för tiden från startepoken (1950) och nu.

Attachments:

1. 

   V836Cas.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Det verkar som att GK Per fortsätter att ljusna. Jag fick en observation från COAST-teleskopet på julafton på 11.621V.

[Thomas Karlsson]

Jag tror du har lite fel position för NGC 459 på kartorna du postade. När jag söker på den i Aladin hittar jag den en aning snett neråt höger från din skiss. Ungefär om man drar en rak linje från positionen på skissen till den närmsta stjärnan och sen lika långt till.

[Thomas Karlsson]

Vilka fina bilder ni fick och kul att vädret för ovanlighetens skull var klart på flera håll när en så ovanlig händelse sker.

[Thomas Karlsson]

Timo, jag använde mitt gamla program som beräknar positionen för himlakropparna i solsystemet och som också har en modul för ockultationer. Det är data från det programmet som jag hämtade uppgiftera i inlägget tidigare. Programmet ger bara första och fjärde kontakten. Jag gjorde en beräkning för Virsbo och fick:

Uranus 5/12
17:00:49 – 17:48:09 UT

Mars 8/12
04:53:08 – 05:43:38 UT

[Thomas Karlsson]

Som David, tack Magnus för ditt initiativ. Jag tyckte föredraget var på en lagom teknisk nivå och inspirerande. Det sas en del om Zooniverse och att Matt ska starta ett projekt för att leta svarta hål. Genom åren har jag deltagit i några Zooniverse-projekt som Plantet hunters (med först Kepler och nu TESS) samt Citizen ASAS-SN (klassificera variabler).

[Thomas Karlsson]

Redan  5/12 kommer Uranus att ockulteras av månen vid 17:55 (Varbergs horisont). Kollade övriga planeters ockultationer med månen närmsta 20 åren och hittade:

Merkurius: –
Venus: 2032-01-10
Mars: 2022-12-08
Jupiter: 2034-11-21, 2037-10-31, 2041-01-25
Saturnus: 2025-01-04, 2036-12-09, 2037-02-01
Uranus: 2022-12-05, 2023-01-01, 2029-11-29, 2030-10-16, 2030-03-11
Neptunus: 2033-08-14, 2033-12-29, 2041-02-06

Allt från Varbergs horisont.

[Thomas Karlsson]

I GCVS finns det 147 stjärnor av klassen S: (verkar inte finnas några enbart S utan det är S: för alla), det motsvarar väl din ?s från 1968. Jag tänkte jämföra med VSX och försöka kolla upp såna som har S: även i VSX. Av de 7 första undersökta hade 4 fått ny klass i VSX, 2 RRAB, 1 EW och 1 CST. För övriga 3, som har S: även i VSX, undersökte jag men hittade ingen tydlig variation alls i ASAS-SN och ZTF-datat.

[Thomas Karlsson]

Det kanske finns en del mer spännande att hitta bland variablerna av typen S. Det verkar vara en beteckning man använt för dåligt undersökta stjärnor där den egentliga typen är okänd.

[Thomas Karlsson]

Det fanns väldigt många obsar i g-bandet, över 6000, för V1002 Aql hos ASAS-SN. Det var nog därför beställningen avbröts hela tiden. Till slut funkade det och här är resultatet. Jag använde epoken 2443014.375 från GCVS som är från 1976 och fick bästa perioden till 6.1440, väldigt nära den som fanns hos ASAS-SN. Stjärnan som har magnitud 14.9-15.7 är lite för svag för ASAS-SN vilket ger rätt stor spridning mellan mätpunkterna vilket också försvårar att med säkerhet få med fler decimaler i perioden.

Epoken 2458306.8724 i VSX får jag inte ihop med faskurvan. Perioden i VSX är ju också som konstaterats an aning fel.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   V1002Aql.jpg
   

[Författare]

Inlägg