[Thomas Karlsson]

Som jag fattat det är det någon variant av omloppstiden som är ca. 0.061, alltså motsvarande ett år för material i omlopp runt stjärnan. Ackretionsskivans omlopp då? I artikeln Hans hänvisade till var ju denna period lite lägre, 0.0597 och skulle vara uppmätt spektroskopiskt, men den perioden går inte alls att kombinera med Magnus fotometriska observationer. Något som sänder ut ljus rör sig lite saktare, eller längre ut från stjärnan än den uppmätta spektroskopiska omloppstiden.

Spinntiden eller rotationstiden, motsvarande en dag för stjärnan, är den som är ca 1/10 kortare. I min periodberäkning ovan ca 0.00596. Denna signal är mycket svagare och måste väl vara ett liknande fenomen som hos pulsarerna (roterande netronstjärnor) där magnetfältets axel inte är i linje med rotationsaxeln.

[Thomas Karlsson]

Fin bild som stämmer bra med hur jag upplevde planeterna i skymmningen. Mindre än en halv lillfinger mellan Venus och Jupiter ikväll. För ett par dagar sen var det två fingrar emellan dem.

[Thomas Karlsson]

Det finns även en svag signal som motsvarar rotationstiden för HT Cam i Magnus observationer. Denna är ca. 1/10 av omloppstiden.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag är rädd att epokskiftet för julianska dagtalet kommer att drukna i nyhetsflödet för årsdagen av en annan händelse 24:e februari. Trots allt en inte helt oviktig händelse i vissa mycket specifika kretsar. Lite som att lära sig de nya årtalssiffrorna precis efter nyår.

[Thomas Karlsson]

Jag kollade den här stjärnan även i ZTF. Den var där observerad till mag 16-17, utan någon större variation. Så jag har inte heller någon förklaring.

[Thomas Karlsson]

För ca. två veckor sedan upplevde jag en ovanligt färgstark soluppgång. Jag vaknade strax före soluppgången. Sovrummet har persienner men i köket lös det in ett rött sken utifrån. Jag trodde nästan det var en eldsvåda först, men det var en ovanligt röd morgonhimmel. Jag har också upplevt ett par kvällar sista tiden då det också har varit som ett rött sken i luften precis när solen är på väg ner eller precis gått ner.

[Thomas Karlsson]

Jag kombinerade Tomas obsar med ASAS-SN och ZTF och fick perioden 0.3396753, bara en liten justering av den ursprungliga på 0.33967. Med den nya perioden var primärminimum ändå lite ur fas med den ursprungliga epoken, det hamnade på ca. 0.93. Så jag har uppdaterat både epok och period för OQ Dra i SVO.

[Thomas Karlsson]

Idag sken solen i Varberg och jag noterade 10 solfläcksgrupper och 45 enskilda fläckar. Jag såg sedan att detta var min solobservation nummer 1005. Tyvärr missade jag uppmärksamma 1000-jubileet som inträffade 18:e januari.

[Thomas Karlsson]

Jag hittar inget verktyg för periodberäkning eller för att visa fasdiagram på sidan jag länkade till. Jag kollade lite snabbt också vad ZTF täcker och vad jag hittade är magnitudområdet ca. 12 till 20 eller 21 och deklination +90 till -30 grader.

[Thomas Karlsson]

Så är det nog. Jag undersökte lite mer. Uppgiften i VSX publicerades juli 2020 och baserades på ZTF DR2. De äldsta obsarna jag ser i ZTF för Bn V04 är från 2018 och uppgiften i VSX borde vara baserad på bara två maximum. ZTF har nu släppt DR15 och där ser jag data fram till oktober 2022 och fyra maximum.

I Peranso är det väldigt lätt att hämta data från ZTF då programmet har kopplingar till en massa datakällor som AAVSO, ASAS-SN, ZTF m.fl så man kan få upp datan bara med en knapptryckning.

Annars kan man gå in på sidan https://irsa.ipac.caltech.edu/cgi-bin/Gator/nph-scan?mission=irsa&submit=Select&projshort=ZTF
– Välj datarelease (t. ex DR15) och sedan knappen Select.
– Fyll i fältet “Coordinate or Object Name:” för stjärnan man söker, klicka knappen “Run Query”.
– Man får upp en lista med alla träffar med tidsserier för olika objekt och olika filter inom sökradien.
– Man bockar sedan i de rader man vill se en ljuskurva för och klickar knappen “To Time Series Tool”.
– Man får upp en ny lista med de ibockade alternativen. Här klickar man på en av raderna i listan och får upp ytterligare en sida där man ser ljuskurvan, alla observationer samt himmelsbilder på stjärnan. Både ljuskurvan och obsarna kan sparas ner från denna sida.

 

[Thomas Karlsson]

Aha, så perioderna i VSX för Bn V-stjärnorna är inte från den senaste jätteportionen nya miror från OGLE utan från en tidigare uppdatering som bygger på ZTF-data. För miror tycker jag man behöver minst 10 års data för att få en bra uppfatning om perioden.

Jag testade för skojs skull att beräkna perioden för Bn V04 i Peranso med ZTF-data. För g-bandet blev den 403 och r-bandet 401 dygn, vilket ju är ungefär samma som från SVO-data. Så trots alla decimaler kan det inte ha varit en speciellt bra metod de använt för ZTF-perioderna i VSX.

[Thomas Karlsson]

Fyra av Bn V-stjärnorna är ju med i de Bortglömda Mirorna nummer 51-75, Bn V02, 03, 04 och 32. De är ju rätt svaga och 32:an extra lurig då den ligger väldigt nära en starkare granne. Men jag har observerat dem då och då och fått fram preliminära perioder. Jämfört med OGLE skiljer det en hel del, så man kan nog konstatera att värdena från OGLE nog kan ifrågasättas och det är vits att fortsätta observera dem. De perioder som finns i SVO är:

Bn V02: 273
Bn V03: 375
Bn V04: 403
Bn V32: 531

[Thomas Karlsson]

I varberg var det en fin halo kring solen när den var på väg ner. En ring runt solen (eller snarare en halvcirkel då den stod lågt) och bisolar som syntes som korta regnbågar.

[Thomas Karlsson]

Grattis till observationen. Kul att du kunde få syn på den och att vädret samarbetade den här gången.

[Thomas Karlsson]

Undrar om det inte är ASAS-SN som har felaktiga värden. Jag sökte i ZTF på TIC-stjärnan (och 2 andra svaga stjärnor i närheten). De har mätningar för slutet av augusti 2019, men visar inga avvikande värden för den perioden eller några större variationer överhuvudtaget.

[Författare]

Inlägg