[Thomas Karlsson]

Då lutar det ändå mot en interferenseffekt när jag läst Hans wikipediaartikel och Magnus kommentar. Om jag fattat det rätt kan man beräkna sidbandperioden genom: 1 / (1 / 0.01374 – 1 / 0.1966) = 0.01477. Där 0.01374 är rotationstiden och 0.1966 är omloppstiden.

Magnus, jag har hittills bara testat med dina observationer.

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt perioderna igen efter Magnus senaste serie från inatt. Jag har också testat att undersöka överlagrade sinuskurvor med olika perioder som jämförelse. Att testa med syntetiska ljuskurvor man själv skapat och därmed vet perioderna kan vara ett bra sätt att se olika interferensproblem.

Efter dessa test och mer data lutar jag nu emot att det finns två korta perioder 0.01374 och 0.01477. Det finns en uppgift i VSX som jag inte lagt märke till förut som är intressant i sammanhanget. I en av kommentarerna står det: “Spin period = 0.013777924 d, amplitude = 90 mmag. Sideband oscillation period = 0.014812926 d, amplitude = 25 mmag (average).”. Vad är en sideband oscillation? De två angivna perioderna stämmer ju annars rätt bra med Magnus data. I andra kommentarer anges en något kortare spinn-period som avrundat blir 0.01374.

[Thomas Karlsson]

Mu Cam var en väldigt svår stjärna att analysera. Jag tror perioden på 0.0148 också är falsk, men är inte 100% säker. Vad som ställer till det är att det finns två korta perioder, 0.197 och 0.0137, som är överlagrade och sen att det är 2 dagars glapp eller mer mellan alla serierna. När det är så korta perioder ställer även dygnsglappen till med oreda. För den korta perioden motsvarar två dygn  ca 145 cykler, och då är det inte helt lätt att veta om det ska vara 144, 145 eller 146 cykler mellan två serier. För den längre perioden motsvarar två dygn 10 cykler.

Jag vet inte om det har med saken att göra men perioden på 0.0148 motvarar 135 cykler på två dagar, vilket är exakt 10 färre än för perioden 0.0137 och motsvarar antalet cykler för den långa perioden..

[Thomas Karlsson]

Updateringen i VSX är nu godkänd! Se https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26127
Under uppdateringen för VSX kom jag fram till att bästa perioden nog ändå var den tidigare 744. Den kan säkert ändras i framtiden då vi bara har 5 maximum för stjärnan och långperiodiska miror ofta varierar rätt mycket cykel till cykel.

[Thomas Karlsson]

Det blir en jättestark signal på 0.000729 och just den sista serien. Men jag tror det är en slags interferens-effekt. Datum i SVO är ju bara med 4 decimaler så upplösningen på en så kort period blir dålig. Tidsavståndet mellan bilderna i serien är för det mesta 0.0007 eller dubbla det värdet, väldigt nära perioden du fick. Det blir lite samma effekt som man ser ekerhjul på film och det ser ut som det går baklänges.

[Thomas Karlsson]

Jag fick en bild från Burke-Gaffney observatoriet inatt, 2023-04-11 01:36UT, som visade magnituden 11.863V.

[Thomas Karlsson]

Nu börjar säsongen för V603 Per gå mot sitt slut. Jag fick några sista bilder på den senaste dagarna och den ligger nu på magnitud runt 13.6. Den har då dalat från sitt max på 12.9 i månadsskiftet januari/februari. Jag har gjort en ny periodberäkning inkluderande det senaste maxet. Ny period blev 740 dagar, 4 dagar kortare än tidigare värde. Jag har också skickat in en uppdatering i VSX för stjärnan, där den inte haft någon fastställd period alls förut.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu gått igenom första kvartalets observationer av de 50 bortglömda mirorna och fick fram 15 nya maximum och 18 nya minimum. Jag har också som vanligt beräknat nya periodelement, färgindex, O-C diagram m.m för stjärnorna. Ett uppdaterat Excel-ark med de nya uppgifterna finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”. Också periodelementen i SVO är uppdaterade.

[Thomas Karlsson]

Hur automatisk är processandet av de här observationerna för er? Skulle vara kul om du kortfattat kunde beskriva hur observationerna görs och behandlas.

Funderde ni inte på att ta med fler än FU Cam från de 100 bortglömda mirorna? För mirorna 1-50 sammanställer ju jag resulaten varje kvartal. Finns på SVO under “Publikatoner -> Info 50 bortglömda miror”. Så för dem har vi nu data 11 år bakåt och skulle vara kul att fortsätta denna uppföljning, men det krävs ju att observationer görs…

Några av de 100 mirorna är riktigt intressanta som WX Her som uppvisar en stadigt minskande period de senaste 100 åren. Ett mycket ovanligt beteende som upptäckts i samband med våra observationer. V603 Per är också mycket intressant då det är mira med en av de längst kända perioderna, också det en upptäckt i projektet.

[Thomas Karlsson]

DY Per är alltid rolig att se vad den hittar på. I GCVS är den klassad som halvregelbunden medan den i VSX har sin egen klass DYPer. I VSX finns bara en handfull stjärnor av denna typ, och de flesta har hittats i de magellanska molnen. Om jag fattat det rätt menar artikelförfattarna att DYPer-stjärnor är svalare varianter av klassiska RCB-stjärnor, men annars ungefär samma typ av objekt.

I närheten av DY Per finns också de två förmörkelsevariablerna DX Per och DZ Per som också har många observationer i SVO.

[Thomas Karlsson]

Jag gjorde en periodberäkning från AAVSO-data och fick den långa perioden till 1252 dagar. Den nya perioden är nu inlagd i SVO. Nedan ett fasdiagram från SVO med den nya perioden. Davids observation med gul ring. Övriga 126 obsar är gjorda med start 1977 och framåt.

Attachments:

1. 

   YLyn.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Som jag fattat det är det någon variant av omloppstiden som är ca. 0.061, alltså motsvarande ett år för material i omlopp runt stjärnan. Ackretionsskivans omlopp då? I artikeln Hans hänvisade till var ju denna period lite lägre, 0.0597 och skulle vara uppmätt spektroskopiskt, men den perioden går inte alls att kombinera med Magnus fotometriska observationer. Något som sänder ut ljus rör sig lite saktare, eller längre ut från stjärnan än den uppmätta spektroskopiska omloppstiden.

Spinntiden eller rotationstiden, motsvarande en dag för stjärnan, är den som är ca 1/10 kortare. I min periodberäkning ovan ca 0.00596. Denna signal är mycket svagare och måste väl vara ett liknande fenomen som hos pulsarerna (roterande netronstjärnor) där magnetfältets axel inte är i linje med rotationsaxeln.

[Thomas Karlsson]

Fin bild som stämmer bra med hur jag upplevde planeterna i skymmningen. Mindre än en halv lillfinger mellan Venus och Jupiter ikväll. För ett par dagar sen var det två fingrar emellan dem.

[Thomas Karlsson]

Det finns även en svag signal som motsvarar rotationstiden för HT Cam i Magnus observationer. Denna är ca. 1/10 av omloppstiden.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag är rädd att epokskiftet för julianska dagtalet kommer att drukna i nyhetsflödet för årsdagen av en annan händelse 24:e februari. Trots allt en inte helt oviktig händelse i vissa mycket specifika kretsar. Lite som att lära sig de nya årtalssiffrorna precis efter nyår.

[Författare]

Inlägg