[Thomas Karlsson]

Jag har läst på lite mer om den här sideband- eller beat-perioden. Som jag fattar det är det en kombination av en fysisk effekt i förhållande till omloppstiden och rotationstiden.Om man tänker en väldigt enkel modell: Den snabbroterande vita dvärgen har en magnetpol som är offset från rotationsaxeln och som lyser extra starkt. Därifrån får man rotationsperioden. Runt vita dvärgen kretsar en donatorstjärna som skickar gas från en het fläck. När den heta fläcken är riktad mot oss lyser den extra starkt och därifrån får man omloppstiden. Antag att vid de tillfällen magnetpolen passerar som närmast den heta fläcken lyser stjärnan upp än mer. Detta inträffar inte i samma takt som rotationsperioden eftersom donatorstjärnan på en rotation flyttat sig lite i sitt omlopp och magnetpolen därför behöver rotera lite till.

Det är samma som med dygnet. Jordens rotation är egentligen 23 timmar 56 minuter men det behövs 24 timmar i förhållande till solen eftersom solen ändrat läge pga. jordens omlopp.

 

[Thomas Karlsson]

Nu har jag grottat ner mig mer i MU Cam med lite blandat resultat. Jag har gjort urval på enskilda observatörer eller alla obsar inom ett visst tidsintervall, men på så sätt att det minst har blivit >1000 obsar och att de täcker ett antal dagar. Alltid verkar de mest prominenta perioderna vara de kända för omlopp och rotation, 0.1966 och 0.01374. För den korta perioden är andra tydliga perioder också 0.01355 och 0.01393, dessa är falska aliasperioder som beror på dygnsglappen i serierna, 1 / ((1 / 0.1374) +/- 1).

Den så kallade sidebandperioden på 0.01477 är mer växlande. För obsar efter 1:a mars, då Magnus började obsa den, är den mycket tydlig. Både om man inkluderar eller exkluderar Magnus obsar. För januari och februari 2023 finns signalen, men är mycket svagare. För okt-dec 2022 är den också väldigt svag medan den för t.ex jan-feb 2019 var stark.

En ny teori om vad det handlar om är att det kan vara en växlande amplitud i ljusväxlingen för omloppstiden som ger en svagare eller starkare sidebandeffekt. Den här effekten kan förstås som att en signal (frekvensen för omloppstiden) är överlagrad på en bärvåg (frekvensen för rotationstiden). Värdet 0.01477 stämmer ju perfekt med formeln för sideband och om den är stark eller svag kan då hänga ihop med hur mycket stjärnan växlar under ett omlopp.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag försökte bara spåna om möjliga orsaker till de där “spökperioderna”. Antagligen spelar inte kadensen i bilderna nån roll i detta fallet då du ändå har 20 bilder per cykel. Jag ska undersöka AAVSO-datat mer under dagen och då bara ta med serier som gjorts sen du började följa stjärnan för att se om den verkar ha ändrat beteende sista tiden.

[Thomas Karlsson]

Ja det var en väldigt fin serie. Just för senaste natten verkar ju 0.,01469 vara bästa perioden. Signalen du fick på 0.001453 är med säkerhet falsk då den ligger nära dubbla tidsavståndet mellan bilderna. Perioder som ligger nära samplingsfrekvensen kan bli väldigt fel. Istället för att titta på en enskild natt är nog det bästa att lägga ihop datat från alla nätter. Då blir ju den längre omloppstiden väldigt tydlig i ditt data, men konstigt nog är det inte helt tydligt var den korta rotationsperioden hamnar.

Jag testade att ladda ner obsar från AAVSO för Mu Cam och gjorde periodanalys för några andra observatörer som hade gjort många serier. Där var det den kortare perioden mer tydlig och i enlighet med de publicerade värdena. Kanske nån med större erfarenhet av sån här analys skull titta på din data.

Jag kanske är ute och cyklar, men funderade på om det skulle vara någon vits att att ha blandade tidsavstånd mellan olika serier. Som det är nu verkar det som att tiden mellan nästan alla bilder är 0.0007 eller dubbla, 0.0014. Vet inte om det skulle vara någon vits att ha några serier med andra avstånd. Nuvarande tiden är ju ändo 20 gånger kortare än rotationsperioden så det borde ju inta vara något problem egentligen?

[Thomas Karlsson]

Då lutar det ändå mot en interferenseffekt när jag läst Hans wikipediaartikel och Magnus kommentar. Om jag fattat det rätt kan man beräkna sidbandperioden genom: 1 / (1 / 0.01374 – 1 / 0.1966) = 0.01477. Där 0.01374 är rotationstiden och 0.1966 är omloppstiden.

Magnus, jag har hittills bara testat med dina observationer.

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt perioderna igen efter Magnus senaste serie från inatt. Jag har också testat att undersöka överlagrade sinuskurvor med olika perioder som jämförelse. Att testa med syntetiska ljuskurvor man själv skapat och därmed vet perioderna kan vara ett bra sätt att se olika interferensproblem.

Efter dessa test och mer data lutar jag nu emot att det finns två korta perioder 0.01374 och 0.01477. Det finns en uppgift i VSX som jag inte lagt märke till förut som är intressant i sammanhanget. I en av kommentarerna står det: “Spin period = 0.013777924 d, amplitude = 90 mmag. Sideband oscillation period = 0.014812926 d, amplitude = 25 mmag (average).”. Vad är en sideband oscillation? De två angivna perioderna stämmer ju annars rätt bra med Magnus data. I andra kommentarer anges en något kortare spinn-period som avrundat blir 0.01374.

[Thomas Karlsson]

Mu Cam var en väldigt svår stjärna att analysera. Jag tror perioden på 0.0148 också är falsk, men är inte 100% säker. Vad som ställer till det är att det finns två korta perioder, 0.197 och 0.0137, som är överlagrade och sen att det är 2 dagars glapp eller mer mellan alla serierna. När det är så korta perioder ställer även dygnsglappen till med oreda. För den korta perioden motsvarar två dygn  ca 145 cykler, och då är det inte helt lätt att veta om det ska vara 144, 145 eller 146 cykler mellan två serier. För den längre perioden motsvarar två dygn 10 cykler.

Jag vet inte om det har med saken att göra men perioden på 0.0148 motvarar 135 cykler på två dagar, vilket är exakt 10 färre än för perioden 0.0137 och motsvarar antalet cykler för den långa perioden..

[Thomas Karlsson]

Updateringen i VSX är nu godkänd! Se https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26127
Under uppdateringen för VSX kom jag fram till att bästa perioden nog ändå var den tidigare 744. Den kan säkert ändras i framtiden då vi bara har 5 maximum för stjärnan och långperiodiska miror ofta varierar rätt mycket cykel till cykel.

[Thomas Karlsson]

Det blir en jättestark signal på 0.000729 och just den sista serien. Men jag tror det är en slags interferens-effekt. Datum i SVO är ju bara med 4 decimaler så upplösningen på en så kort period blir dålig. Tidsavståndet mellan bilderna i serien är för det mesta 0.0007 eller dubbla det värdet, väldigt nära perioden du fick. Det blir lite samma effekt som man ser ekerhjul på film och det ser ut som det går baklänges.

[Thomas Karlsson]

Jag fick en bild från Burke-Gaffney observatoriet inatt, 2023-04-11 01:36UT, som visade magnituden 11.863V.

[Thomas Karlsson]

Nu börjar säsongen för V603 Per gå mot sitt slut. Jag fick några sista bilder på den senaste dagarna och den ligger nu på magnitud runt 13.6. Den har då dalat från sitt max på 12.9 i månadsskiftet januari/februari. Jag har gjort en ny periodberäkning inkluderande det senaste maxet. Ny period blev 740 dagar, 4 dagar kortare än tidigare värde. Jag har också skickat in en uppdatering i VSX för stjärnan, där den inte haft någon fastställd period alls förut.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu gått igenom första kvartalets observationer av de 50 bortglömda mirorna och fick fram 15 nya maximum och 18 nya minimum. Jag har också som vanligt beräknat nya periodelement, färgindex, O-C diagram m.m för stjärnorna. Ett uppdaterat Excel-ark med de nya uppgifterna finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”. Också periodelementen i SVO är uppdaterade.

[Thomas Karlsson]

Hur automatisk är processandet av de här observationerna för er? Skulle vara kul om du kortfattat kunde beskriva hur observationerna görs och behandlas.

Funderde ni inte på att ta med fler än FU Cam från de 100 bortglömda mirorna? För mirorna 1-50 sammanställer ju jag resulaten varje kvartal. Finns på SVO under “Publikatoner -> Info 50 bortglömda miror”. Så för dem har vi nu data 11 år bakåt och skulle vara kul att fortsätta denna uppföljning, men det krävs ju att observationer görs…

Några av de 100 mirorna är riktigt intressanta som WX Her som uppvisar en stadigt minskande period de senaste 100 åren. Ett mycket ovanligt beteende som upptäckts i samband med våra observationer. V603 Per är också mycket intressant då det är mira med en av de längst kända perioderna, också det en upptäckt i projektet.

[Thomas Karlsson]

DY Per är alltid rolig att se vad den hittar på. I GCVS är den klassad som halvregelbunden medan den i VSX har sin egen klass DYPer. I VSX finns bara en handfull stjärnor av denna typ, och de flesta har hittats i de magellanska molnen. Om jag fattat det rätt menar artikelförfattarna att DYPer-stjärnor är svalare varianter av klassiska RCB-stjärnor, men annars ungefär samma typ av objekt.

I närheten av DY Per finns också de två förmörkelsevariablerna DX Per och DZ Per som också har många observationer i SVO.

[Thomas Karlsson]

Jag gjorde en periodberäkning från AAVSO-data och fick den långa perioden till 1252 dagar. Den nya perioden är nu inlagd i SVO. Nedan ett fasdiagram från SVO med den nya perioden. Davids observation med gul ring. Övriga 126 obsar är gjorda med start 1977 och framåt.

Attachments:

1. 

   YLyn.jpg
   

[Författare]

Inlägg