Forumsvar skapade
-
Petter,
det är jättebra att du testar och kollar vad som händer när du ändrar och åtgärdar på olika sätt, och ritar diagram. Träning är ju kunskapens moder. Bara att fortsätta.
Uxorer är mycket unga objekt, en smidigare benämning på UX Orionis-variabler. Men det är inte stjärnförmörkelser som orsakar variationerna. Du kan läsa en sammanfattning här:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
Fyra uxorer, av vilka RR Tau är den mest berömda, ingick i variabelsektionens samarbete med forskare på Nordic Optical Telescope vintern 2021-22 (en intensifiering av två tidigare vintrars samarbete). Blir eventuellt nytt samarbete den kommande vintern! Vore kul om du då kan bidra med mätningar!
Vi väntar ivrigt på att del 1 av artikeln med analyser ska publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (MNRAS). Peer review håller på för fullt.
Attachments:
Instämmer.
Den typ av stjärnor som är knepigast att mäta är röda stjärnor, som Mira-stjärnor. Sådana kräver egentligen monokrom kamera och ett riktigt bra V-filter för verkligt goda resultat. Inte ens alla V-filter på marknaden håller måttet, åtminstone var det så tidigare att en del V-filter hade en ”red tail” i transmissionsdiagrammet. De var med andra ord för känsliga för långa våglängder jämfört med standard-V. Det kunde bli avvikelser på en hel magnitud för röda variabler.
Så för TG-mätning är det generellt att rekommendera variabler med mera neutral färg, som dvärgnovor, novor, supernovor, eller varför inte uxorer. Det finns nästan oräkneliga intressanta variabler att välja bland.
Jag tror dock du kan mäta en bra bit svagare än magnitud 11? Dina bilder går ju rejält djupt, även om jag förstår att du för de djupaste bilderna använt alla kanalerna. Men nu i juni är det förstås mycket besvärligt att få SNR som är OK med den ljusa sommarhimlen.
Jag noterar att massmedia (Aftonbladet, Expressen, osv) är ganska slöa när det gäller att följa upp hur avtagandet hos R CrB utvecklas. Så då gör vi det här på Nattmolnet istället: magnitud 8.7 natten 11-12 juni.
Edit:
Natten 12-13 juni: magnitud 9.0.
Natten 13-14 juni: magnitud 9.3.
Natten 14-15 juni: magnitud 9.6.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Petter,
den sydligaste av dina fyra IR-stjärnor är den som vi har bäst koll på. Röd pulserande jätte som varierar halvregelbundet med en medelperiod 91 dygn.
Visuella magnituden växlar mellan ca 14.5 och 15.5, känns som ett bra objekt för TG-fotometri för din del. Bäst av de fyra.
Petter,
den näst sydligaste stjärnan av dina fyra IR-objekt finns också med i VSX, med ett ZTF-namn, se karta nedan. Den tycks vara av Mira-typ. Håller nog i regel till mellan magnitud 20 och 23 visuellt, och mellan 17 och 19 i rött (R). Det finns dock en katalogmagnitud som skulle antyda att den kan nå magnitud 15 visuellt, känns dock tveksamt.
Petter,
jag kollade nu den näst nordligaste av dina fyra IR-objekt. Och den stjärnan är mycket enklare att få bra data för än den föregående, också mycket lämpligare för din utrustning.
Stjärnan har ett kilometerlångt namn, se karta nedan. Den finns med i VSX. En röd jätte som har effektiv temp ca 3400 K och ligger ca 6 kiloparsec bort. Visuellt varierar den mellan magnitud ca 16 och 18, i rött (R) ca 13 till 14. Halvregelbundna variationer, period ca 317 dygn.
Attachments:
Enklaste frågan är den som rör AAVSO-kartan, där finns ett tydligt svar. Alla variabler i VSX skrivs ut på kartan om man anger en gränsmagnitud som är svagare än den maxmagnitud som variabeln har i VSX. Förutsatt att man har kryssat i cirkeln där man anger att alla variabler ska visas.
Den nu aktuella ZTF-stjärnan finns med i VSX. Den är ett klart och tydligt IR-objekt, vilket du ju helt oberoende av katalogdata har funnit på egen hand, något som är en fin prestation!
Det finns ett antal ”problem” med IR-objekt. De är väldigt svaga i andra mera normala våglängder. Kanske helt osynliga i visuellt (V eller TG) och givetvis i blått (B). De är svaga men synliga i rött (R). Ungefär så.
Jämförelsestjärnor med magnituder är ju viktiga för att få standardiserade magnituddata för variabeln. Och sådana saknas ofta i IR-området. Så där har vi ett problem. Lösningen kan vara att ge differentiella magnituder i förhållande till någon jfr-stjärna, men sådana blir svåra att rapportera.
IR-objekt är oftast, som i detta fall, pulserande röda jättar eller superjättar. De kan ha stor amplitud (stora variationer) i kortare våglängder, men i IR-området (det enda område där de är lätta att fånga) är amplituden mycket mindre, och stjärnan kan alltså i IR verka ständigt ganska ljus men nästan konstant.
Detta leder till att IR-objekt är relativt enkla att upptäcka men svåra att följa. Ofta är R-området (dvs i BVRI-systemet) bäst, en kompromiss mellan hygglig ljusstyrka och hygglig amplitud. Och förhoppningsvis med tillgängliga R-magnituder för jfr-stjärnor.
Man ska inte lita på VSX-data för mycket när det gäller IR-objekt. Att den nu aktuella ZTF-stjärnan verkligen är ett variabelt IR-objekt råder inga tvivel om. Att det är en Mira-stjärna ska vi inte lita för mycket på, det kan alternativt vara en halvregelbunden röd variabel. Och den angivna perioden behöver inte stämma (trots alla decimaler!), den har gått in från automatgenererade analyser men kan vara helt fel.
Generellt gäller för Mira-stjärnor och andra röda pulserande variabler att en obs vart tionde dygn är lämpligt för att få en kontinuerlig ljuskurva. Men man kan också lägga in obsar under många år som en ”enhetscykel”, det vi kallar fasdiagram.
Sammantaget är nog denna ZTF-stjärna ett svårt objekt för dig att följa enligt standardmetoder. Intressant men svårt eftersom det bara är i IR som den lyser ordentligt. Lösningen på sikt vore nog monokamera och R-filter. Men det finns ju en oerhörd mängd andra variabler som är mer tacksamma.
Jag har kollat den nordligaste av de fyra IR-intensiva stjärnor du markerat på kartan. Det är mycket riktigt en röd jätte, en pulserande variabel av Mira-typ. Amplitud flera magnituder.
På kartan nedan ges en period med ett antal decimaler, den kan du nästan bortse från, den är bara en matematisk beräkning som bygger på ett för litet obs-material.
Stjärnan skulle vara ett mycket lämpligt objekt för vidare studier, den är dåligt känd. Idealet är mätningar med sådär 10 dygns mellanrum, men det går utmärkt att bara ta några mätningar per år också, om man håller på och mäter under några år.
Jag kan lägga in den i SVO om du vill mäta TG på den, säg bara till. Om den är tillräckligt ljusstark för dig i TG? Det är kanske tveksamt om den är så ljus ens kring max att du kan mäta TG för den.
Återkommer i morgon med de övriga tre.
PS.
Jag lägger också in två DSS-bilder ( = POSS-bilder) från DSS Plate Finder. På IR-bilden syns stjärnan tydligt, på blåbilden syns den inte alls.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Det är en förmörkelsevariabel av typ W UMa. Ljuskurva från ASASSN, se bifogat klipp.
Men: det tycks råda lite delade meningar om vilken av de två ungefär lika ljusa stjärnorna som är variabel! Man får faktiskt olika svar i VSX och i ASASSN. Intressant. Se kartor nedan. Har dock bara hunnit kolla i all hast.
Kanske har ASASSN mätt båda tillsammans? Sådant händer. Och positionerna i NSVS är i sig inte alls särskilt exakta. Behöver kollas upp mera.
Edit:
Närmare koll visar att även ASASSN markerar den södra stjärnan som identisk med variabeln. Det var bara krysset på bilden som tydligen hamnat lite fel (förmodligen råkade jag flytta krysset lite grann när jag förstorade upp bilden i mobilen).
Petter:
För fotometri i infraröda våglängder tror jag det krävs monokrom kamera utrustad med fotometriskt I-filter (dvs i BVRI-systemet), och även då brukar det bli rätt osäkra värden. Bättre med TG med din utrustning (men jag är ingen fotometriker, så andra får säga mera säkert).
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Den bilden är ju fantastiskt vacker! Dvärgnovan är tydligt blå på bilden, och att den skulle vara nästan osynlig kan jag inte tycka.
Bilden nedan är ett klipp från din bild, roterad 90 grader.
Attachments:
Det du behöver göra är att kryssa i cirkeln som jag markerat nedan. Då får du med alla variabler i VSX, ner till den gränsmagnitud som du angett på samma sida.
Tänk på att det alltid är decimalpunkt som gäller, inte decimalkomma. När jag i mobilen går tillbaka till en kartbeställning jag just gjort (för att ändra någon detalj) brukar punkten bytas ut mot kommatecken, och då måste man ändra tillbaka till punkt.
Tänk också på att man kan få en DSS-bild om man kryssar i den funktionen.
PS.
Även om en viss stjärna (som en helt nyupptäckt nova eller supernova) ännu inte hunnit komma in i VSX så kan man ändå få en mycket prydlig karta. Man skriver in rektascension och deklination och skriver sedan stjärnans namn som titel på kartan. Ofta mycket användbart, även om en AAVSO-sekvens skulle saknas i det läget. Vad gäller SN 2023ixf fanns redan en sekvens, pga en tidigare supernova i M101. Så där löste det dig extra snabbt och smidigt.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Ou4 Giant squid (Arvid Emtegren)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- C2025 A6 Lemmon (Ivar Hamberg)
-
- IC405,IC410 Flaming star Nebula (Göran Stenberg)
-
- NGC 7023 (Irisnebulosan) (Peter Folkesson)
-
- LDN 1355, LDN 1357, LDN 1358, LBN 643/VdB 9, SU Cas (Arvid Emtegren)
-
- Norrsken och SAR:s röda ljus (Göte Flodqvist)
-
- Caldwell 14 (christian bergqvist)
-
- Norrsken (Alex Fernandez Reinholdsson )
