Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Kollade för skojs skull hur MNRAS rankas bland världens journaler inom astronomi och astrofysik. Den ligger tvåa, bara ett litet snäpp efter Astronomy & Astrophysics! Långt före exempelvis Nature Astronomy och Astrophysical Journal.
Efter artikeln om uxorer kanske MNRAS har avancerat till första plats? 🙂
Attachments:
Håller helt med om att bilden är exceptionellt bra. Borde väl platsa i Telescopium, snälla redaktion?
När jag först såg bilden på Facebook kollade jag norska och svenska övervakningsbilder men hittade den inte där. Troligen mulet vid stationerna vid klockslaget. Tyvärr kan jag inte se VARF-bilderna, de tillhör ett annat nätverk. Finska bilder tror jag inte heller finns allmänt tillgängliga på nätet.
Det känns lämpligt att nu börja hårdbevaka T CrB. Jag började så smått i förrgår (13 september) och fick magnitud 10.0, samma resultat som Björn Karlsson uppnådde samma kväll.
T CrB är synnerligen tacksam att hitta och observera redan med ett litet teleskop. Den ligger ju i en väldigt karakteristisk stjärnbild (Norra Kronan), och dessutom nära en av konstellationens ljusaste stjärnor (Epsilon CrB, magnitud 4.2).
Den övre kartan visar området 15×15 grader, den nedre kartan omfattar 2×2 grader. I båda fallen är norr uppåt.
Epsilon CrB bildar i teleskopets synfält en fyrhörning som knappast går att ta miste på. Den figuren använder man som vägledning för att flytta synfältet en aning så att T CrB ligger centralt.
Magnituden för T CrB skattas genom att man jämför dess ljusstyrka med närliggande stjärnor vars magnitud ges på kartan (med decimalpunkten utelämnad).
Kommer T CrB att hamna i utbrott under åren 2023-2025? Mycket tyder på det, men samtidigt är novor ytterligt oberäkneliga så det är långtifrån säkert. Fifty-fifty?
Här ser vi stjärnans egenrörelse från 1956 (övre bilden) till 1994. Bilderna omfattar 1×1 bågminuter. Från DSS Plate Finder.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Mätserien med V = ca 11.1 har ännu inte kunnat bekräftas och inte heller vederläggas, åtminstone inte med enbart AAVSO-data som grund. Både äldre och nyare serier visar ungefär en magnitud ljusare värden.
Kamske är det B-mätningar som av misstag rapporterats som V?
Attachments:
Hur ska man tolka de senaste V-mätningarna i AAVSO? Har T CrB verkligen avtagit till V = 11? I så fall hyperintressant. Men bekräftelse behövs.
Attachments:
Kometen hade i morse (7 september) magnitud ca 5.1, alla observationer som hittills kommit in till COBS är rörande överens om detta, spridningen i skattningarna är mycket liten.
En obs för blotta ögat har nu gjorts! Se klipp nedan, där jag har ringat in bokstaven E (som står för Eye). Således är detta nu en blotta-ögat-komet. Dock krävs i de flesta fall en liten fältkikare för att se kometen.
Attachments:
Här är ett större fält, 30×30 bågminuter. Söder är uppåt.
Är 12.6 den TG-magnitud som mätningen på din bild blev?
Jag ser att AAVSO har flera V-mätningar (gröna kvadrater) kring V = 12.5 eller 12.6 den senaste tiden. Så din mätning är nog helt OK.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Himla fin bild!
Nära nederkanten på ditt foto finns en spännande nyfödd stjärna, en fuor (FU Orionis-stjärna) som heter V1057 Cyg. Den nådde i maj 1971 magnitud 8.9, min första obs av stjärnan gjordes från Provence den 13 augusti det året. Sedan dess har ljusstyrkan avtagit gradvis och är nu nere vid 12.9 visuellt.
Mycket har skrivits om V1057 Cyg, jag ska här bara nämna ett oviktigt men lustigt kuriosum som jag tror aldrig har kommenterats tidigare: när Gunnar Welin skrev om den i Information Bulletin on Variable Stars (IBVS) år 1975 råkade detta hamna i IBVS … nummer 1057!
På AAVSO-kartan nedan är söder uppåt.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Båda stjärnorna är kända som långsamt varierande röda jättar, men ingen av dem finns i GCVS.
Kartorna nedan har söder uppåt, med de två aktuella variablerna exakt i kartornas mitt.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Nedan ges kartor som visar kometens position de fyra närmaste morgnarna klockan 03 UTC (klockan 05 svensk sommartid). På kartorna finns magnituder för en del stjärnor angivna:
26 = Gamma Leonis
30 = Epsilon Leonis
39 = My LeonisLängst ner på kartorna anges kometens och solens höjd över/under horisonten vid tillfället, från Göteborg.
Kometens magnitud är nu ca 5.5. Den är ett enkelt objekt med en liten fältkikare. I morse (5 september) sågs den utan problem med kikare 10×42 från Oslo (Björn Håkon Granslo).
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Ja, det är en röd jätte. Effektiv temp ca 3200 K, massa ca 1.1 solmassor, avstånd ca 1200 pc.
En särskild egenskap hos denna stjärna tycks vara att den är ovanligt rik på litium, det är bara ca 1 % av de röda jättarna som är litiumrika.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Suveränt!
Finns det planer på liknande videor inom variabelområdet? Skulle vara jädrans bra. Exempelvis hur man går med i AAVSO, info om SVO och rapportering där, osv osv.
Vid den angivna positionen finns en kolstjärna som heter V0429 Cyg. Halvregelbunden variabel. Finns exakt i mitten på kartan nedan.
Variabiliteten upptäcktes av Cuno Hoffmeister 1936. Den kallades preliminärt AN 524.1936 och beskrivs av upptäckaren som en röd variabel med långsamma variationer, en korrekt analys.
V1487 Cyg, som också finns på kartan, är likaledes en röd variabel. Den blinkar också på din bild, men V0429 Cyg är mycket rödare (spektrum C) än V1487 Cyg (spektrum M) och blinkar därför mer.
För undvikande av missförstånd, så beror blinkningarna på din bild alltså helt och hållet på att exponeringarna gjorts i olika våglängder, och har inget med verkliga magnitudvariationer att göra (sådana är försumbara när det bara gäller några få dygn för långsamma variabler).
PS.
Lägger till ett klipp från din bild där jag roterat fältet 90 grader så att norr ligger uppåt.
Från DSS Plate Finder har jag hämtat de två nedersta bilderna. På IR-bilden är de två nämnda variablerna (speciellt V0429 Cyg) mycket ljusare än på blåbilden.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
LBN 576 i HOO
tråd av
Peter Folkesson
-
Total månförmörkelse från Nice
tråd av
PeterR
-
Solen i Ha 250719
svar av
Fredrik Silow
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Saturnus är minimal?
svar av
Hans Bengtsson
-
Månförmörkelse
tråd av
AlexFerein
-
Blodmånen
tråd av
Bergquist Christian
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 24 st
Senaste 7 dagarna: 4135 st
Senaste 30 dagarna: 17092 st