Forumsvar skapade
-
David:
Jag vet inte hur Grinin gör när han analyserar, bara att han använder modelleringsprogram som anpassas till individuella stjärnor.
Varje variabel är ju unik, och två variabler som placeras i samma klass kan ha vitt skilda egenskaper även om de har några viktiga som är gemensamma. Det är nog enklare med fåglar, där en gråsparv är just en gråsparv! För variabler blir klassifikationen ibland en smula godtycklig eftersom de kan befinna sig i gråzoner.
April 2024 präglades av stora variationer vad gäller det internationella solfläckstalet.
Månaden inleddes med ett riktigt lågt dygnsvärde (32), men efter ett tag började talet att öka dramatiskt och nådde toppen den 23 april med dygnsvärdet 266. Detta är högsta talet ända sedan 18 augusti 2002 då 270 noterades.
Sammantaget blev månadstalet för april 136.5, vilket är högsta värdet sedan juli 2023 då vi hade 160.0.
Det utjämnade värdet (13-månaders-talet) har kommit fram till oktober 2023, när det landade på 124.8. Fortfarande låg då kurvan på i stort sett en platå. Ingen tendens kan skönjas som skulle peka på att solmaximet kommer att bli särskilt starkt.
Attachments:
Det stod väl inte särskilt mycket om förmörkelsen i svenska tidningar, men jag har sett på Facebook att åtskilliga personer åkte från Sverige till USA och Mexiko, med lyckat resultat i många fall.
En länk till GP:
Förmörkelseveteranen Tora Greve:
Den uppgift som jag inte kan relatera till är att luftfuktigheten ökat med 60-70 %. Om det skulle gälla relativ luftfuktighet skulle det innebära att exempelvis 80 % ökat till 140-150 % vilket ju är fysikaliskt omöjligt. Den absoluta luftfuktigheten skulle man i princip kunna ange ha en procentuell ökning, men värdena 60-70 % blir inte realistiska. Så jag vet inte vad det är som ökat med 60-70 %.
SMHI har sedan många år tillbaka Öppna Data, vilket innebär att dataserierna fritt och gratis kan laddas hem av allmänheten, i csv-format (med semikolonseparation) som kan öppnas från Excel. Det betyder exempelvis att man på timnivå kan hämta relativ fuktighet för Ölands södra udde, Ölands norra udde och Kalmar flygplats. Rekommenderas! Sedan kan man i Excel behandla data som man vill, rita diagram, osv.
Bifogar ett klipp med relativ fuktighet från Ölands södra udde, för att visa hur filerna ser ut.
https://www.smhi.se/data/sa-anvander-du-tjansterna-for-oppna-data-1.145103
PS:
Det går faktiskt också att ladda hem Grib-filer med MESAN-data (och därmed timvis molnighet som baseras på satellitbilder). Men sådana filer blir snabbt monstruöst stora och skulle kunna krascha vilket system som helst, så det hela är begränsat till max 7 dygn i taget. Internt inom SMHI finns dock gränssnitt som ger möjlighet att på kontrollerat sätt ladda hem långa serier utan att man kraschar något. Det gav mig förresten musarm, men det är en annan historia …
https://www.smhi.se/data/ladda-ner-data/ladda-ner-fran-gribarkiv
PS 2:
Jag beräknade en gång antalet månatliga ”stjärntimmar” i Göteborg åren 1999-2011, se länk. Man måste läsa texten för att förstå tabellen.
http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=5121&sid=f66e00dff8eca7ca8dd0eda863a297a5
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
När det gäller luftfuktighet så är det ju så, att den absoluta luftfuktigheten ökar i takt med att vi får ett varmare klimat. Men jag vet inte riktigt varifrån uppgiften ”60-70 % högre luftfuktighet” skulle ha kommit. Visserligen blir det varmare och varmare, men inte i den takten att absoluta luftfuktigheten kan ändras så dramatiskt på bara några år.
Den absoluta luftfuktigheten är störst på sommaren, den relativa luftfuktigheten är störst på vintern. Här är en liten sammanfattning:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
Attachments:
Det sätt som man mäter molnighet på sedan några decennier tillbaka är mesoskalig analys (MESAN). Man kan då ange valfri longitud/latitud i norra Europa och för varje timme få molnigheten i procent, automattolkad från satellitbilder.
Med lite Excel-trixande kan man sedan sortera ut bara vissa klockslag, och med ytterligare trixande välja bara sådana klockslag då solen låg exempelvis mer än 15 grader under horisonten.
Jag har gjort ganska många sådana analyser, men är pensionerad sedan flera år tillbaka och har inte längre tillgång till rådata. Kan tänka mig att det dock genom SMHI Öppna Data faktiskt går att ladda hem data för den som är kunnig i programmering?
Det vore spännande att se en undersökning som baseras på molnmängsdata från MESAN och fokuserar på nattmolnighet. Kanske något för ett ex-jobb?
PS.
Om man kollar de fyra mörkaste månaderna, november-februari, så är det rimligt att förmoda att många klara nätter med stor utstrålning sänker månadsmedeltemperaturen, och att många mulna nätter med liten utstrålning i motsvarande grad höjer temperaturen.
För Falsterbo har medeltemperaturen för månaderna november-februari varit som följer. Serien startar med säsongen 2008-2009 och avslutas med 2023-2024.
3.0, 1.2, 0.1, 3.0, 1.9, 4.3, 4.5, 4.5, 3.2, 3.5, 4.3, 5.8, 3.9, 4.8, 4.5, 3.5.
För den klimatologiska standardperioden 1961-1990 var normalvärdet 2.1, och för standardperioden 1991-2020 var värdet 3.2. De senaste 11 ”vintrarna” (november-februari) har i Falsterbo utan undantag varit varmare än normalvärdet för 1961-1990, och endast en av dem har varit lika kall som normalvärdet 1991-2020. Det känns fullt möjligt att vi åtminstone storskaligt kan se nattmolnigheten vintertid öka i takt med den snabbt ökande temperaturen.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Aha, det hade jag ingen aning om. Jag omformulerade nu min text i förra inlägget så att den (tror jag) blev med verkligheten bättre överensstämmande.
Att stjärnan inte syntes vid det ena tillfället beror på att den var för ljussvag då. Katalogdata säger variation i rödmagnitud 17.9-19.7, vilket bygger på en mycket begränsad tidsrymd:
Minimum maj-juni 2018.
Maximum dec 2018 – jan 2019.
Minimum maj-jun 2019.
Det kan mycket väl hända (och är synnerligen troligt!) att stjärnan kan bli både starkare och svagare än vad VSX anger, det är statistiskt osannolikt att extremvärdena råkade inträffa just under den ganska korta tid då stjärnan studerades. Men det finns säkert mycket mera ZTF-data att hämta hem.
AAVSO-kartan (se klipp i mitt förra inlägg) har en jfr-stjärna 169 som ligger nära variabeln. I övrigt är ju de flesta stjärnorna i närheten katalogiserade variabler!
Ytterligare några jfr-stjärnor finns lite längre bort, se karta nedan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Det är ett ungt stellärt objekt som heter MGAB-V2926.
Verkligen bra gjort! Upptäckt av Murawski så sent som 2020.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=1542407
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- SN2026aaiv, NGC 7331, Deer Lick-gruppen, Stephans kvintett (Arvid Emtegren)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC 7380 Trollkarsnebulosan eller (Wizard Nebula) (Andreas Nilsson)
-
- Ngc 281 – Pacman (David Edvardsson)
-
- Sh2-157 Lobster Claw Nebula och NGC 7635 Bubbelnebulosan med kompisar – Widefield (Andreas Nilsson)
-
- IC 1805 Hjärtnebulosan, IC 1795 Fiskhuvudnebulosan och Melotte 15 samt WeBo 1. (Andreas Nilsson)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars