Forumsvar skapade
-
Nedan ges dygnsvis efemerid för 12P för den närmaste tiden. Som klockslag valde jag 19 UTC (dvs 20 svensk normaltid = 21 svensk sommartid), och som obsplats 15 grader ost, 60 grader nord.
För närvarande (13 mars) är kometen ungefär en magnitud ljusare än vad som indikeras i efemeriden.
Jag bifogar också en karta som visar positionen den 15 mars klockan 19 UTC, den innehåller magnituder för lämpliga jämförelsestjärnor.
En länk som kan vara användbar:
https://theskylive.com/12p-info
PS:
Någon här som sett den spiralstruktur i de centrala delarna som har rapporterats?
https://spaceweather.com/archive.php?view=1&day=12&month=03&year=2024
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Lite kuriosa när det gäller egenrörelse:
Det finns faktiskt en stjärna med grekisk bokstavsbeteckning som genom sin egenrörelse år 1992 gled in i en grannstjärnbild. Det är Rho Aquilae som då hamnade i Delphinus!
Väldigt rolig animation, jag har inte sett någon sådan för Sirius tidigare.
Jag får samma resultat som Peter vad gäller egenrörelsen. Enligt Bailer-Jones (2015) är den 1.33941 bågsekunder per år. Mellan din första och sista bild är tidsintervallet 12.9308 år. Multiplikation ger 17.32 bågsekunder.
Under den senaste veckan tycks oregelbundenheterna hos NSV 1161 i stort sett lyst med sin frånvaro. Det betyder att vi för denna tid får ett snyggt och prydligt fasdiagram, se klipp.
Mörkgrönt = TG-mätningar (Åström)
Ljusgrönt = V-mätningar (Larsson)
Gult = V-mätningar (Karlsson)
Attachments:
En ny jättefin TG-serie gjordes av Petter igår kväll (7 mars), denna gång under ett snabbt avtagande. Vilken dynamik det finns inneboende i NSV 1161!
Attachments:
Ok. Det är inte så att det finns en massa negativa obsar i ASASSN och ZTF vid tiderna för djupa TESS-minima? Jag tänker att sådana negativa obsar kanske per automatik trillat bort i ditt analysmaterial eftersom de inte går att använda på vanligt sätt vid periodanalys.
Man ser ju i detta diagram en systematisk skillnad på minst en magnitud mellan TESS och ASASSN. Kan detta ha att göra med våglängdsområde? Eller kanske något som uppstått vid konvertering från flux till mag?
Timo:
Inte illa. Och inte heller så oväntat!
—- Nedan en karta för ikväll den 7 mars klockan 19 UTC. Ljusaste stjärnan är Alfa Andromedae.
PS:
Kollade nu ikväll 7 mars kometen från balkongen i Göteborg, klockan 19:05 till 19:10 UTC, med 10×50, 12×80 och refraktor 8 cm f/5. Enkelt objekt i alla tre instrumenten, bäst i refraktorn. Brydde mig inte om att lyfta ut Newton-teleskopet.
Magnitud 6.
PS 2:
Tog en ny titt ikväll 8 mars klockan 18:45 UTC med 10×50 och 12×80. Skulle nog sätta mag 5.5 ikväll, den verkar aningen ljusare även om skillnaden är liten.
PS 3:
För tredje kvällen i sträck kunde jag ikväll 9 mars ta en titt på 12P, denna gång med 10×50, 12×80 och Newton 20 cm. Teleskopet gjorde verkligen stor skillnad! Kometen ser där ut som en ljusstark cirkulär klothop, i kikarna mera som en oformlig diffus fläck. Bedömd magnitud 5.5.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Ifall vi nu kollar fasdiagrammet för Åströms stjärna så finner vi direkt att det ser mer eller mindre kaotiskt ut. En kurva som ritas med V-data (inte TG-data) som grund får exempelvis dubbla minima och dubbla maxima under en och samma cykel, se bifogat klipp.
Det är inte obsarna det är fel på! Det är stjärnan som tycks vara inne i ett stadium då oregelbundenheterna försöker sabba fasdiagrammet. När det kommer fler och fler obsar kan vi förvänta oss ett mera städat fasdiagram … förutsatt att stjärnan inte fortsätter vara lika irreguljär förstås.
Thomas:
Vet du om det finns något i data från ASASSN och/eller ZTF som stöder alternativt talar emot TESS-data under september 2021?
Attachments:
Ljusstyrkan för 12P har ökat till magnitud 6, och elongationen har minskat till 42 grader. Dags för utbrott snart?
Vår nya utgångspunkt är att Åströms stjärna är en klassisk T Tau-stjärna av undertypen AA Tau. Detta efter uttalande från Vladimir Grinin, han menar också att det handlar om ett extremt exempel. Jag tror då att det främst är den mycket stora amplituden av de cykliska variationerna han syftar på när han skriver att stjärnan är extrem.
Synnerligen intressant är den plötsliga episod av väldigt ljussvag nivå hos Åströms stjärna som Thomas hittade. Jag har ännu inte nämnt detta för Grinin eftersom Thomas tänkte att det kanske kunde handla om brister i TESS-materialet. Men just en sådan episod hos AA Tau finns beskriven i länken nedan!
Thomas:
Har du möjlighet att fixa en ljuskurva med den mycket ljussvaga episoden plus ett litet stycke före och ett litet stycke efter den episoden? När jag tar klipp i mobilen av den mycket smala och långsträckta kurvan som du gett så får jag för dålig upplösning i bilden. Kan vi säga hyggligt exakt mellan vilka datum den ljussvaga episoden inträffade?
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2013/09/aa21389-13.pdf
PS:
De olika variabeltyper som används i VSX hittar man i länken nedan. Dock omnämnes AA Tau inte där.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Solar Flare (Ivar Hamberg)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- SH2-129 Flying Bat & OU4 Giant Squid Nebula (Mårten Frosth)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
