Forumsvar skapade
-
Det är samma stjärna, NSV01161. Se utsnittet nedan där jag roterat en del av din bild 90 grader så att orienteringen är samma som på AAVSO-kartan.
Attachments:
LkHA 271 har variabelnamnet:
NSV 1161 (i AAVSO)
NSV01161 (i SVO, utan mellanslag)
Jag har nu i SVO registrerat NSV01161, och det vore jätteroligt om du vill lägga in dina TG-mätningar där.
Stjärnan är av typen CTTS vilket är en förkortning av Classical T Tauri Star. Varierar snabbt och helt oberäkneligt mellan visuella magnituder 13.4 och 17.3.
PS:
VizieR innehåller bara objekt som ligger utanför vårt solsystem,
Attachments:
Det vore bra om alla kända filmer kunde användas vid en samordnad analys. En sådan skulle ge en god bild av händelsen. VARF + Uppsala + Borlänge + Hoberg + eventuella andra bilder. I det här fallet finns ovanligt fint källmaterial.
Troligen hann meteoroiden disintegrera pga ablationen innan en mörk bana hade påbörjats. Med andra ord blev det nog ingen meteorit, men det var förmodligen inte så mycket som skilde.
En meteoroid blir meteorit i samma ögonblick ablationen upphör, den behöver tekniskt sett inte ha nått marken, enligt IAU:s definitioner. Men eftersom en meteorit inte lyser, så har den distinktionen ingen större praktisk betydelse. Det har aldrig hänt att en meteorit fotograferats i flygande tillstånd, utan bara medan den ännu var en meteoroid.
Jag kollade lite grovt bilderna från Uppsala, Borlänge och Hoberg och kom till följande mycket preliminära resultat:
Start:
67 km höjd, long 16.02 E, lat 59.75 N.
Flash:
43 km höjd, long 16.12 E, lat 59.72 N.
Slut:
35 km höjd, long 16.21 E, lat 59.71 N.
Det finns förstås möjlighet att göra mera noggranna beräkningar, inte minst baserat på resultat från VARF. Men Surahammar borde komma ganska nära verkligheten, tycker jag.
Från VARF-filmen tog jag ett skärmklipp som tycks visa flera separata element nere till vänster om bolidens flash (om dessa element inte är lens flares?).
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Snyggt jobbat!
Alla tre småplaneterna kunde entydigt identifieras med Minor Planet Checker.
Nr 1 = Nr 3 = småplanet 34339
Nr 2 = småplanet 152559 = Bodelschwingh
Nr 4 = småplanet 31217
https://www.minorplanetcenter.net/cgi-bin/checkmp.cgi
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Intressant!
Jag kollar ofta på engelska Wikipedia, men här hade jag faktiskt inte gjort det.
En bra artikel ges där referens till:
https://arxiv.org/pdf/1005.2202.pdf
Nyckelhålet verkar alltså vara en hålighet (kavitet) i nebulosan. Det är kanske ändå lite svårt att föreställa sig hur det hela ser ut tredimensionellt?
Uppenbarligen finns det också två svaga stjärnor som syns i nyckelhålet (dock osynliga på Hubble). Dessa är utsatta för mindre extinktion (utsläckning av ljus) än ett par andra stjärnor i området, sådana med ljus bakgrund. Tyder på att nyckelhålet inte är en mörk nebulosa mellan oss och den ljusa nebulosan.
Känns ändå lite konstigt att nyckelhålet är så svart och stjärnfattigt. Får nog läsa artikeln mera i detalj för att förstå bättre.
Centralstjärnan i NGC 1999, dvs V0380 Ori, har mätts fotometriskt (BVI) vid många tillfällen av Gustav Holmberg och Thomas Karlsson. De senaste resultaten framgår av SVO-diagrammet nedan.
Attachments:
Det vore kul att se en animation med Petters bilder och Hubble-bilden. Någon som kan fixa det? Detta för att se eventuella förändringar i nyckelhålet. Man kan ju inte alls utesluta sådana, V0380 Ori är en uxor med snabba variationer och konstigheter.
Det finns en del artiklar att läsa om NGC 1999, jag har tyvärr inte gjort det ännu. Rent spontant får man intrycket att nyckelhålet ligger inne i eller bakom den ljusa nebulosan, snarare än framför? Men jag vet inte. Det är ett udda objekt. Inte en enda stjärna syns i nyckelhålet. Bok-globul?
PS:
För att illustrera vad jag menar bifogar jag en detalj från Hubble-bilden. För mina ögon ser det ut som ljusa filament mot en mörk bakgrund, inte som en mörk nebulosa mot en ljus bakgrund. Men det är kanske en synvilla? Man får kanske motsatt effekt om man gör bilden negativ?
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
En bild av det mörka området har tagits med Hubble-teleskopet, se klipp.
”Orions nyckelhål” föreslår jag som populärnamn …
Attachments:
Fascinerande bild!
Du har ju också lyckats fånga ett litet mörkt område inne i NGC 1999. Man ser det jättebra när man zoomar in. Såg först ut som någon liten artefakt men är i högsta grad reellt.
Jämför med AAVSO-kartan nedan. Det mörka partiet (som jag aldrig hade hört talas om tidigare) ser likadant ut på den bilden.
Man ser förresten på AAVSO-kartan att variabelmarkeringarna konsekvent ligger en aning till vänster om de verkliga bilderna av variablerna.
PS:
Går det att se det mörka området visuellt? Någon här som försökt?
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- Nålgalaxen, NGC 4565 (Filip Gloria)
-
- C 2025 R3 PANSTARRS (Magnus Lindstrand)
-
- Patchick 4 (Sven Eklund)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
