Forumsvar skapade
-
Petter,
Om vi glömmer bort den nordliga av de två algolerna (eftersom den inte finns på dina bilder) och kallar den sydliga CSS (den finns ju i CSS-katalogen) så lägger jag märke till en sak:
Perioden för CSS enligt ASASSN-data är 1.0357727, vilket vi kan avrunda till 1.036 dygn.
Den kortare perioden som du hittade är 0.25913, vilket vi kan avrunda till 0.259 dygn.
0.259 x 4 = 1.036
Det är nog ingen slump att din period är precis 1/4 av ASASSN-perioden. En misstanke man faktiskt kan få är att perioden egentligen är ca 0.518 dygn, och att det som i ASASSN-data ser ut som en sekundärförmörkelse egentligen också är en primärförmörkelse, och att det är felmarginalerna i ASASSN som skapar en bild av ett rejält djupt sekundärminimum. Sekundärförmörkelsen är kanske ganska liten (bara ca 0.2 mag).
Det skulle vara intressant med nedladdning av ASASSN- data och test med period ca 0.518 dygn! Magkänslan säger mig att det är den korrekta tolkningen, men jag har haft fel förr … vad som behövs är bevis i form av ett antal fotometriska tidsserier (gärna några timmar långa) med hyggligt stor tidsmässig separation mellan serierna.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Med Amandas tillåtelse bifogar jag två mejl från henne angående NSV01161.
Länk till artikeln som Amanda nämner:
https://arxiv.org/pdf/1508.04705.pdf
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Det finns två fina Algol-variabler vid NGC 1333, jag har markerat dessa med röda pilar på kartan nedan. Båda har korta perioder och distinkta minima. Lämpar sig jättebra för tidsserier, dvs täta obsar under några timmar, och sedan upprepning av tidsserier andra nätter.
ASASSN-data (V-magnitud) visas i fasdiagrammen. Observera att fas noll (som är lika med fas 1) inte är kopplad till minima i dessa diagram, av någon anledning.
De båda stjärnorna finns ännu inte registrerade i SVO, men det kan förstås göras snabbt och lätt om det blir aktuellt med några obsar av dem.
Attachments:
Nedan finns info om kända variabler vid NGC 1333, med endast ASASSN-data 2018-2020 som bas. Jag har satt NGC-objektets position till 032911.3+311836 och valt radie 1 grad.
Namnet på den katalog jag använde är i VizieR:
II/366/catalog
Man får upp den info man beställt genom att fylla i som klippet nedan visar, samt trycka GO. Längst till höger får man då också länkar till diagram.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Jag tror att den period du hittade nog kan vara rotationsperioden som ger signal.
Via VizieR hittade jag perioden 3.07576 dygn, från ASASSN-data, vilket ju stämmer mycket bra med den period du fann.
Det kan nog behövas studier även med data från andra källor än ASASSN för att vara säker. ASASSN-kamerorna är relativt vidvinkliga och DDE 42 ligger inte så långt över deras gränsmagnitud. Så fotometriska studier med teleskop som ger gränsmagnitud 18-19 eller så skulle säkert avslöja ifall periodiciteten kring 3 dygn finns eller inte.
Det är kanonbra att du utnyttjar dina bilder till fullo!
Jag har nu i SVO lagt in stjärnan med samma namn som den har i AAVSO:
DDE 42
(med mellanslag efter DDE)
Många variabler är icke-periodiska, men ibland kan en period finnas även om ingen tidigare känt till den. Förmodligen saknar DDE 42 period, men det är kanske ingen som undersökt saken.
Frågan om att göra periodanalys överlämnas med varm hand till Thomas eller annan som kan detta.
Attachments:
Det låter utmärkt!
Jag fick svar från Amanda, även hon är förbryllad över kombinationen med kort period och stor amplitud, och öppnar för möjligheten att försöka fixa spektra när tillfälle ges.
Det hela är mycket intressant, tycker jag. Mejlade just Amanda för att se om hon har några tankar kring detta.
Förresten är detta ett fint exempel på hur spännande resultat ofta kommer i ett par tre olika steg. Utan Petters insats hade ju stjärnan inte hamnat på tapeten.
Ojdå, det där är väl en helt ny upptäckt. Borde hamna i VSX innan någon annan gör upptäckten.
Med stor sannolikhet är det rotationsperioden du har funnit, den ligger på ett värde man kan förvänta sig hos en T Tau-stjärna (se klipp). Men överraskande stor amplitud för att vara en rotationseffekt. Finns någon förmörkelse inblandad?
Det blir kanske så stor amplitud pga de olika nivåerna i stjärnans generella ljusstyrka?
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Kometen 12P ligger just nu i Cygnus och är av magnitud ca 8.5.
Det är förstås oerhört svårt att veta i förväg hur ljusstyrkan kommer att utvecklas framöver, nedan finns ett förslag.
Attachments:
Denna bolid skulle egentligen kunna vara ett intressant ämne för ett gymnasiearbete. Det gäller i så fall att studera de individuella rutorna i VARF-filmen och bestämma rektascension och deklination för de olika delarna av spåret, samt utnyttja bilderna från Hoberg, Uppsala och Borlänge.
Stenen föll ju nästan vinkelrätt ner mot marken över Surahammar, bara lite lätt från nordväst ner mot sydost. Så longitud och latitud för flashen och slutlysandet borde kunna bestämmas på en kilometer när eller bättre.
Den tredimensionella geometrin kan man fixa utan att behöva räkna själv:
Som tumregel brukar man säga att det bara är kroppar som lyser närmare marken än ca 30 km som är aktuella när det gäller meteoriter, så troligen förintades denna meteoroid strax före den kritiska höjden.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Det finns nu data från det svenska övervakningsnätet som i stort bekräftar de ungefärliga beräkningar som jag gjorde. Det är fortfarande Surahammar som gäller, över denna ort upplöstes kroppen på 30-35 km höjd. Sannolikt nådde ingenting marken.
https://www.astro.uu.se/~meteor/triangulations/data/meteor_2024-01-15T18:46:18.875/
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- Nålgalaxen, NGC 4565 (Filip Gloria)
-
- C 2025 R3 PANSTARRS (Magnus Lindstrand)
-
- Patchick 4 (Sven Eklund)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
