Forumsvar skapade
-
AR3590 har hittills haft tre X-flares, den senaste nådde X6.3 vilket innebär att detta var den kraftigaste flare som uppträtt under innevarande solcykel. Dock skedde ingen koronamassutkastning (CME) i samband med dessa tre flares.
Se bifogat klipp från SpaceWeatherLive.
Attachments:
Man kan redan nu se att SVO-data bekräftar en period kring 2.1 dygn. Se klipp nedan, där Petters TG-mätningar är gröna och Thomas V-mätningar är gula.
Vad som orsakar denna mycket stora och snabba och ganska regelbundna variation är än så länge oklart. Det är inget man skulle förvänta sig av ett ungt stellärt objekt.
Mer SVO-data behövs förstås för att ytterligare belysa fenomenet.
Attachments:
Det är verkligen roligt att ni kämpar på med denna konstiga variabel!
Alla tycks vara överens om att stjärnan är ett ungt stellärt objekt (YSO). De flesta sådana objekt är T Tauri-variabler, vilket också är klassen som ges i VSX.
Perioden drygt 2.1 dygn verkar aldrig ha blivit publicerad förrän förra året, och då i en speciell YSO-katalog. Den perioden återupptäcktes alldeles nyligen av Thomas.
Det är helt normalt för ett YSO att ha stjärnfläckar, och man kan då få en periodicitet som motsvarar rotationstiden. Och drygt 2 dygn är ingen ovanlig rotationstid. Men amplituden blir bara någon enstaka tiondels magnitud. NSV01161 har alldeles för stor amplitud för att variationen ska kunna bero på stjärnfläckar!
Det är där vi har själva mysteriet: kombinationen av stjärntyp, period och amplitud.
T Tauri-stjärnor är ofta dubbelsystem med två komponenter. Man kan fundera på om någon form av eklips ligger bakom den stora amplituden. Samtidigt ser ljuskurvan närmast ut som om den härrör från pulsationer?
Som sagt, här finns mycket att försöka utreda. Och många goda mätningar är viktiga i sammanhanget.
Jag menar också att detta är en ovanligt spännande och svårtolkad variabel som Petter fäste uppmärksamheten på. Får en känsla av dubbelstjärna med förmörkelser (?) plus oregelbunden aktivitet hos ena eller båda komponenterna. Eller kanske en regelbundet pulserande komponent och en med mera vilda variationer?
Tycker vi inte ska släppa taget om stjärnan. Det behövs framför allt ett antal tidsserier som är några timmar långa (ju längre desto bättre) så att man får en uppfattning om hur variationen kan se ut under en given natt.
Med mera data tillgängliga kan jag kolla med Amanda om det finns möjlighet att ta ett högupplöst spektrum från La Palma.
Edit:
Jag hittade nu en katalog från 2023 där perioden 2.11 dygn anges, se klipp.
Genomgående i moderna kataloger är att stjärnan klassas som YSO (ungt stellärt objekt), med stoft, spektrum ca K4. Svårt att få ihop med en som det verkar rätt regelbunden kort period (ca 2.11 dygn) och mycket stor amplitud, närmast cepheid-liknande variationer.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
NOT-folket har nu fått så många goda spektra för UX Ori att uppdraget gällande den stjärnan kan anses slutfört för säsongen. Verkligen bra jobbat alla!
Amanda ber oss nu att fokusera på BF Ori och CQ Tau fram till projektets slut 31 mars. Ju fler obsar desto bättre.
Supernovan SN2023ixf syns fint på bilden. Den är nu av visuell magnitud 16.5.
Jag zoomade in en del av ditt foto där jag markerade supernovan, se nedan.
Attachments:
Den 9 februari lämnar 12P Cygnus och träder in i Lacerta.
Kometen är nu av magnitud 8. Vad många hoppas på är förstås ett nytt utbrott, gärna flera magnituder stort.
En liten uppdatering när det gäller de tre uxorerna, se bifogade klipp.
Prototypen UX Ori har efter en något ljusare period åter avtagit. Vilket förstås är bra. Som vanligt hålls NOT-folket underrättat.
Attachments:
Aha, det visste jag inte att det var Copeland som upptäckte nyckelhålet!
Jag stötte på namnet Copeland för första gången 1985, när jag läste en utförlig berättelse om honom på färjan hem till Göteborg, i boken ”The Story of Astronomy in Edinburgh” av Hermann A. Brück, inköpt på observatoriet där. Tror att jag sedan skrev en artikel om Copeland i GAK:s månadsskrift Aurora, eller åtminstone tänkte jag göra det … men hans upptäckt av nyckelhålet i NGC 1999 kände jag inte till.
Nedan ses ett klipp från boken som visar Copeland.
Som alltid intressant att läsa om dina obsar!
Det var Herschel den äldre som upptäckte NGC 1999, men han nämnde inget om nyckelhålet vilket möjligen är lite överraskande. Det borde nog egentligen ha gått att se med hans 18.7-tummare.
När jag tittade på Herschels rapport (se klipp) så mötte jag förkortningen ”chev” som jag först inte förstod. Men efter lite googlande så hittade jag en översättning (se annat klipp): chevelure. Och nu i efterhand märker jag att chevelure finns utskrivet i rubriken i klippet … Det ordet är franska och betyder hår. Varför han använde franska i en i övrigt engelsk text är okänt. Om det nu inte var så att ordet på den tiden förekom även i engelskan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Snyggt jobbat!
Tills vidare håller jag på 0.51806 dygn som period, med de diagram du ger som underlag. Eller om den publicerade perioden faktiskt stämmer? Vore jättebra med några fler tidsserier för att få klarhet.
Problemet med perioder som ligger nära 0.5 eller 1.0 dygn är att obsar under olika kvällar tenderar att ge data vid samma fas av kurvan. Men i det här fallet blir det trots allt en gradvis förskjutning, eftersom perioden dessbättre tycks skilja sig något från exakt ett halvt eller ett helt dygn.
Edit:
Stjärnan finns nu i SVO med samma namn som i AAVSO:
CSS_J033013.8+311649
Observera understrecket efter CSS.
Thomas:
Det finns sedan tidigare en stjärna i SVO där namnet skiljer sig från AAVSO: CSS J213715.9+071511. Ska finnas understreck för att matcha med AAVSO.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Petter:
Det vanligaste är att RA anges med timmar, minuter, sekunder, medan DE anges med grader, bågminuter, bågsekunder. Före siffrorna brukar komma bokstaven J, vilket betyder ekvinoktium 2000.0.
Men vid beräkningar kan det ibland vara lämpligt att ange RA med grader och decimaler av grader (1 timme = 15 grader). Även varianten timmar och decimaler av timmar förekommer ibland.
När det gäller DE används aldrig timmar, minuter, sekunder. Däremot förekommer grader och decimaler av grader.
En sak som är viktig att tänka på är att minuter och bågminuter är två olika saker, liksom sekunder och bågsekunder är två olika saker.
https://www.swift.psu.edu/toop/convert.php
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- Nålgalaxen, NGC 4565 (Filip Gloria)
-
- C 2025 R3 PANSTARRS (Magnus Lindstrand)
-
- Patchick 4 (Sven Eklund)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
