[Thomas Karlsson]

Om man kombinerar observationer från AAVSO och våra från SVO får jag följande fasdiagram. Gula punkter är AAVSO, gröna UAA, röda mina från COAST-bilder. Förutom mina obsar, som jag behöver kontrollera igen, stämmer serierna ganska bra överens.

Attachments:

1. 

   LOCVn.png
   

[Thomas Karlsson]

Perfekt Hans. Jag har börjat ta fram aktuella periodelement genom att kombinera våra obsar med data från AAVSO. Det finns en del serier där från de senaste åren. Då kan det vara bra att veta vilka stjärnor som har Blazhko-effekten.

PS. Om du ändrar datum i SVO-länken du gav ovan hittar du fler obsar. Just nu finns det data från 2023 och framåt i SVO.

[Thomas Karlsson]

Jag föreslår att vi flyttar över diskussionen om M3-variablerna till denna tråden istället…

Hans skrev:
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Yes! En ny och omfattande samling mätningar av M3-variabler har inkommit till SVO, natten 19-20 april.

Jag föreslår att följande avvikande obsar tas bort (klockslag UT) :

IZ CVn: 00:37:09 mag 15.494
LL CVn: 22:02:21 mag 14.584
OU CVn: 22:42:57 mag 13.944
QQ CVn: 23:25:17 mag 14.872
V0447 CVn: 22:19:20 mag 15.262
V0453 CVn: 22:42:57 mag 13.992

Några andra kommentarer:

KZ CVn: Diagrammet är svårtolkat, ser kaotiskt ut med V 15.1 – 16.2. Katalogen säger V 14.3 – 15.3. Vi får se hur diagrammet så småningom ser ut efter ännu fler obsar.

V0377 CVn: En par oväntade toppar tycks finnas utanför den väntade. Kanske vanlig spridning trots allt? Intressant stjärna.

V0444 CVn: Här tror jag obsarna är kontaminerade av annan (ljusstarkare) stjärna strax intill. Katalogen säger V 16.0 – 16.3, men SVO-diagrammet är kaotiskt och visar ungefär V 15.0 – 16.2. Tveksamt om stjärnan bör behållas i programmet?

Väldigt spännande att följa detta!
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Jag är skyldig till en del av det du tar upp. Jag har lagt in en del äldre mätningar av dessa variabler från bilder från COAST och PIRATE teleskopen. För de allra flesta variablerna följer mina mätningar helt perfekt med de nya från Uppsala. Men det finns några stjärnor där det skiljer, särskilt tror jag det gäller variabler som ligger närmare centrum hopen. Här är det lättare att stjärnorna påverkar varandra och seeing och fokusering kan spela roll för att ljus från olika stjärnor blandas, förutom risken att fel stjärna mäts.

KZ CVn är en där jag misstänker att Lasse och Tomas mätt fel stjärna. Den ska enligt VSX ligga på mellan mag 15.1-16.15, men Uppsalas obsar är 14.3-15.3, mina är också lite för ljusa, 14.8-15.8, men det är en svår stjärna som ligger trångt.

V377 CVn misstänker jag har stora egenvariationer i sin period, där behöver det inte vara något fel.

V444 CVn tycker jag ser helt ok ut, var det en annan du menade?

Jag har en del bilder till från COAST och PIRATE jag tänkt lägga in, sedan har jag tänkt att se över perioderna, i en del fall är det nog det som behövs för att få kurvorna jämna.

Några andra “problemstjärnor” jag stött på:
V397 CVn, är inte så intressant att ha med, har liten variation och har beteckningen LB (långsam oregelbunden jätte)
OX CVn, är en rätt tät dubbelstjärna, ljusblandning nästan oundviklig.
V446 CVn, är den av samlingen som ligger närmast centrum, också risk för ljusblandning.
KO CVn, här tror jag Uppsalagänget har mätt fel stjärna eller har med en granne i mätningen. Mina obsar ligger 1-1.5 magnitud svagare.

[Thomas Karlsson]

Det verkar som att flera av M3-variablerna behöver få sin period och/eller epok justerade lite grand. Det var 5 stjärnor som saknade epok i GCVS. För dessa har jag räknat ut nya periodelement för 4 utifrån de obsar som fanns i AAVSO kombinerat med våra. En stjärna saknar fortfarande period, det är V0397 CVn. Den verkar ha en rätt liten amplitud och betecknas som LB (oregelbunden jättestjärna). För övriga som verkar vara ur fas får vi nog göra fler observationer för att se hur de ev. behöver justeras.

Som Hans skriver gör Blazhko-effekten som vissa RR Lyrae-stjärnor har att deras max förskjuts fram och tillbaks mellan cyklerna.

[Thomas Karlsson]

Modulen “Visa Observationsprogram” i SVO har nu fåt nya valmöjlighter. Nu kan man också välja att visa observationer mellan två datum, välja observationer med vissa filter, visa resultatet som fasdiagram, och välja att inte ha med ej sedda-observationer.

Jag har också fixat så att diagram alltid ska ritas, även om obsar eller periodelement saknas. Tidigare fick man en felbild eller texten “Data saknas”.

Ett nytt observationsprogram för M3-variablerna som Lars Hermansson och Tomas Wikander nyligen fångade finns också inlagt så man kan se alla M3-variablerna samlade på en sida.

[Thomas Karlsson]

Excelarket med aktuell information om de 50 bortglömda mirorna är nu uppdaterat med data till och med första kvartalet 2026. Som tidigare har jag noterat tidpunkter för maximum och minimum samt uppdaterat mirornas O-C diagram, perioder och färgindex. För första kvartalet noterades 16 nya maximum och 13 nya minimum. Sedan projektet startade 2012 har vi nu observerat 1692 max och min för de här 50 mirorna.

Excelarket finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”.

[Thomas Karlsson]

Jag är inte så van att använda Stellarium, men installerade den senaste versionen. Det finns en funktion som heter “Fönster för astronomiska beräkningar”. När jag testar det för “Fenomen” hittar den ockultationen men anger bara en tid, 21:05. Antar att det är mittpunkten för ockultationen.

Om jag använder stjärnkartan och stegar fram tiden tills Regulus försvinner bakom månkanten fick jag ungefärliga tider 20:52:48 och 21:14:14 för Virsbo. Den version av Stellarium jag använde heter 25.4.

[Thomas Karlsson]

Timo, jag startade igång mitt gamla planetarieprogram för att se vad det visade för ockultationen ocg Virsbo. Om du minns fick jag en hel del gammal ockultationsdata från dig för drygt 15 år sedan som jag använde för att trimma in mitt program.

Tiderna jag fick fram för Virsbo är inträde: 20:52:38 och utträde: 21:14:13.

[Thomas Karlsson]

Jag blev också väldigt förvånad över mängden nya obsar. Hur var det ens möjligt med så många obsar på en natt? Att alla variablerna var i M3 förklarar en hel del. Hoppas Lars gör uppföljningar, så det blir möjligt att korrigera perioderna.

Kanske så långa serier inte är nödvändiga, hellre kortare serier och fler observationstillfällen.

[Thomas Karlsson]

Vilken fin illustration av månlibrationen.

[Thomas Karlsson]

Jag läste samma författares förra artikel om tolkning av mirors ljuskurvor kopplat till stjärnornas fysikaliska egenskaper. Det är lite samma ämne som Stefan Uttenthaler, som föreläste för oss, forskar om. Ämnet är verkligen spännande med helt nya infallsvinklar och rön. Sista ordet är nog inte sagt inom området om tolkningen av mirornas ljuskurvor.

[Thomas Karlsson]

Jag kollade också ASAS-SN datat och hittade ingen periodisk variation. Den kan ju ändå ha en snabb, liten och oregelbunden mikrovariation som inte syns i ASAS-SN mätningarna. Jag blev lite nyfiken på din exo transit jakt, hur gör du den?

[Thomas Karlsson]

Jag kollade stjärnan UCAC4 698-051409 i VizieR, men hittar ingen uppgift om att den skulle vara ljusare än magnitud 16-17. Även APASS i VizeR har manituden 17.042V när jag tittar.

[Thomas Karlsson]

Jag har uppdaterat min bevakning av V405 Aur med observationsserier från AAVSO och från hösten 2025 och våren 2026, inklusive en fin serie från Magnus Larsson nyligen.

Perioden för denna snabbspinnande intermediära polar fortsätter att variera på ett oberäkneligt vis. Jag har tidigare påpekat den paraboliska sektionen i O-C diagrammet med start runt 2015 och som visar att stjärnans period ökar i jämn takt. Denna jämna ökning avbröts 2023 då stjärnans period tog ett snabbt hopp uppåt. Sedan 2024 har perioden legat still på denna högre nivå.

I perioddiagrammet ser man detta tydligare. 2016-2022: jämnt ökande period, 2022-2024: snabb ökning och 2024-2026: konstant eller lätt avtagande period.

Attachments:

1. 

   V405Aur.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Thomas Karlsson]

Jag har ingen bra idé om vad det kan vara fråga om. Låter inte som någon av de “vanliga misstänkta”, som satelliter eller flygplan.

[Författare]

Inlägg