[PeterR]

Att din kamera är omoddad gör att NGC 7000 känns som en mystisk slöja, otroligt vacker bild!

Vad har du använt för enhetsexponeringar?

/*Peter R

[PeterR]

Hej Christoffer, trevligt att du har plockat fram teleskopet igen.

Ja, det är många steg fram till slutbilden framför allt som du fotograferar med monokamera i R-G-B och lång derotering i Winjupos men du har fått till en fin färgbalans och en riktigt snygg slutbild.

Ett litet tips är att du kan förbättra den högra planetranden som ofta lider av lite kantstuds och färgfel genom att retuschera in kanten från en av de första bilderna i din sekvens. Den kommer att ha en snyggare högerkant när den deroteras till ett senare klockslag.

Hoppas få se flera bilder från dig nu när Jupiter och även Saturnus har börjat komma upp på bra höjder.

/*Peter R

[PeterR]

Här har jag gjort om projektionen för att visa att den paraselena cirkeln löper som en linje på samma höjd runt hela horisonten

 

/*Peter R

[PeterR]

Ett enkelt sätt att färgbalansera Jupiter är att använda kurvor i Photoshop. Man klickar på “Alternativ” och testar med “Förbättra kontrast per kanal” eller “Sök mörka och ljusa färger”. Man kan kombinera med “Fäst neutrala mellantoner” som ibland ger bättre resultat. Jag har alltid skuggor och högdagrar på 0,00% (Photoshop default tror jag är 0,10%, låter som lite men kan ha en kraftig effekt och klippa i hög- och lågdagrarna).

 

Om det inte blir helt perfekt brukar det i alla fall vara en bra utgångspunkt för vidare korrigeringar, exempelvis om man vill sänka mellantonerna en aning.

/*Peter R

 

[PeterR]

Grattis till en riktigt fin bild på Jupiter med bra detaljer ända ner i GRS.

Det enda jag skulle anmärka på är att färgbalansen drar en aning mot grönt, i övrigt topp 👍🏻

/*Peter R

[PeterR]

Igår kväll blev det klart en kort stund och jag hann rigga min 250mm Newton och ta några sekvenser på Jupiter. Tyvärr blåste det stundtals rejält så det gick bara att få ihop några hundratal användbara frames i taget.

Det blev totalt 5 stackade bilder från kl. 22:12 till 22:30 (lokal tid) som jag har deroterat i Winjupos till kl. 22:22 och stackat i Photoshop och då blev det ändå ett användbart slutresultat.

Teleskop: CT-10 Newton från OrionOpticsUK, 250 mm f/4,8 + 4x TeleVue Powermate, totalt 4.800 mm.

Kamera: ASI 462-C med L-filter

 

[PeterR]

Det hade varit en fantastisk syn men det var nog helmulet i stora delar av landet.

Jag lägger upp 2 bilder från den 19 juni 2020 då det var klart på morgonen under Venusockultationen.

Som tur var lyste Venus starkt för månens tunna skära gick inte att hitta i dagsljuset.

 

/*Peter R

Attachments:

1. 

   MG_0564-3XXH.jpg
   

2. 

   MG_0595-3XXH.jpg
   

[PeterR]

Det här tycker jag var helt enastående, så smart tillämpling av vetenskapen tillgänglig för oss amatörer och finfint resultat.

Jag räknade vidare med utgångspunkt på ditt värde på Jupiters diameter och fick fram ett avstånd till Jupiter på 648.000.000 km.

På nätet fann jag värdet 598.000.000 km så det skiljer bara 8%.

 

/*Peter R

[PeterR]

Grattis till dina fina planetbilder på Jupiter och Saturnus. Du verkar ha hållit på i några år, har bra teknik och utrustning.

Du skrev “Jag råkade ut för just detta 7 maj 2018. Konstaterade först dagen efter när jag editerade att seeingen måste ha varit ULTRA BRA ..men då var det ju för sent att ta tillvara tillfället. Aj-aj..”

Om du har kvar filerna så är det inte för sent för du kan använda PIPP för att splitta längre sekvenser i flera kortare som du sedan stackar separat, exempelvis kan en 2-minuters tagning bli 3 st 40-sekunders.

Jag ser fram emot fler bilder framöver nu när vi går mot mer gynnsamma förhållanden än på flera år.

/*Peter R

[PeterR]

Jag har gjort en ny animation där jag har plockat bort några mellanbilder för att få till ett jämnare flöde.

Om jag försöker ladda upp den här som ett svar så animeras inte gif-filen utan visas bara som en stillbild.

Om någon vet om det finns en enkel lösning så är jag tacksam om ni hör av er. Under tiden har jag lagt upp den nya animationen på Youtube:

 

/*PeterR

[PeterR]

Wow, tack Petter, det var inget dåligt omdöme 😀

Jag har nu jobbat vidare och förbättrat resultatet. Filmklippet ligger på https://youtu.be/wBmpsIo54T4 . Jag kan inte ladda upp den på Nattmolnet då den ligger på över 80Mb men jag ska försöka länka den.

https://youtu.be/wBmpsIo54T4

 

[PeterR]

Det här är verkligen en makalöst vacker och spännande bild. Om du tog flera bilder av den så kanske du har fått med rökslingor efter passagen.

Jag är ingen specialist men har försökt att hitta uppgifter på svenska och norska meteorkameror men hittar inget, finns det flera rapporter om den i pressen eller på sociala medier?

/*Peter R

 

[PeterR]

Jag tror att det är 2 faktorer som har samverkat och förstärkt varandra:

Om man tittar på den dallrande delen av animationen så ser man att skuggan ser ut att svälla och Io ser ut att krympa när den dallrar mot den mörka bakgrunden. Det andra är en bildbehandlingseffekt att det mörka sväller på bekostnad av det ljusa som krymper när man skärper digitalt en oskarp bild

I bilden nedan har jag ersatt Io och dess skugga med 2 exakt lika stora cirklar. Skuggan har jag fyllt med svart och Io har jag fyllt med färgen från ursprungsbilden men också lagt en svag uttoning då ljuset kommer från höger. På bilden i mitten har jag lagt på oskärpa för att simulera turbulensen och på bilden till höger har jag skärpt denna oskarpa bild. Då ser man att skuggan har svält och Io har krympt.

Hade det varit bättre förhållanden så tror jag inte att skillnaden i storlek i slutbilden hade varit lika påtaglig.

• Det här svaret redigerades för 2 år av PeterR.

[PeterR]

Lars fotograferade med sin C14 med 0,6x reducerare från hans obs som ligger på en mörk plats en bit från Örebro. Bilden till vänster är vad jag har utgått ifrån och den verkar inte visa mycket. Det är ett antal 6 minuters exponeringar i Ha och stackade till en masterfil i 16 bitar. Efter stretchning i flera steg framträder inte bara stjärnorna och ringen utan även nebulosans yttre skal. Efter hand har Lasse även tagit exponeringar med rödfilter som har kompletterat Ha för att färglägga de röda yttre områdena.

 

Under tiden fotograferade jag ringen i RGB från min obsplats inne i Stockholm och den har bidragit till luminans och färg av de centrala delarna av mebulosan.

• Det här svaret redigerades för 2 år av PeterR.

[PeterR]

Snyggt fångat, trots gryningsljuset så ser man att svansen sträcker sig över hela bilden. Nishimura verkar vara en spännande komet med hög aktivitet i svansen men ganska svårobserverade från Sverige. Det kan nog vara värt att ställa väckarklockan på måndag morgon då det ser ut att kunna bli klart här i Stockholm och dessutom T-shirt väder med 16-18°, Det är troligtvis sista chansen innan den försvinner ner från vår nordliga horisont.

/*Peter R

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av PeterR.

[Författare]

Inlägg