[PeterR]

Närbild på den enorma protuberansen.

[PeterR]

Vilken fantastisk bild!

Nu kanske din mobilkamera snarare kan liknas vid en kamera med mobilfunktioner med tanke på 1″ sensorn men bilden går att jämföra med det bästa med fullfjädrade astrokameror och afokaltekniken ställer speciella krav. Vad använder du för hållare för mobilen?

Skulle vara intressant att få se lite högupplösta månbilder med din teknik och ser fram emot flera DSO framöver.

/*Peter R

[PeterR]

Attachments:

1. 

   Solen-230306.jpg
   

[PeterR]

Hej Hans,

Ja, mittfåran syns tydligt och den är inte speciellt lätt att fånga.

Jag har läst att det krävs en 8″ Newton för att kunna upplösa den och det kanske kan jämföras med en 6″ aporefraktor men det krävs också väldigt bra förhållanden.

Jag hoppas en dag även kunna se den visuellt men då gäller det att ha väldigt bra seeing, mycket tålamod och helst använda en högkvalitativ binoviewer enligt https://www.cloudynights.com/topic/696854-vallis-alpes-and-that-pesky-rimea/

 

/*Peter R

[PeterR]

Fotograferad med Tamron 150-600.

De 4 galileiska månarna ligger snyggt uppradade.

 

/*Peter R

 

[PeterR]

Väldigt fin bild Torbjörn. Här i Stockholm var det klart nästan hela dagen igår och så kom molnen in under eftermiddagen. Hoppas att det blir klart ikväll.

När jag var barn berättade min pappa om en händelse när flygvapnet hade skickats upp för att genskjuta ett främmande ljust föremål som kom in från öst, jag vet inte om det var på 50- eller 60-talet men precis som nu handlade det om planeten Venus.

Planeterna har ju synts och lyst ljusstarkt under en längre tid medan de har närmat sig varandra kväll efter kväll men helt plötsligt reagerar folk och rapportera misstänkta UFOs när de hamnar tätt intill varandra vilket är lite märkligt.

Det är dock inget nytt fenomen. En av teorierna bakom Betlhemsstjärnan är en trippelkonjunktion mellan Jupiter och Saturnus, alltså att planeterna har hamnat nära varandra 3 gånger under en begränsad tidsperiod men det finns även andra konjunktionskandidater  som även involverar Venus och stjärnan Regulus.

/*Peter R

• Det här svaret redigerades för 3 år av PeterR.
• Det här svaret redigerades för 3 år av PeterR.

[PeterR]

Jag kollade in Venus i kikare från mitt vardagsrum nu ikväll och märkte  att det var ett märkligt och intensivt solnedgångssken så som du beskriver det. Vulkanaska brukar ge en rosa-lila komponent och den fanns där ikväll.

Jag tog en bild med telefonen som också visar Venus som en lite ljusprick.

Jag spanade efter Neptunus ovanför och till vänster om Venus men var lite för ljussvag för detektion. Jag såg tydligt en stjärna på mag.7,2 medan Neptunus ligger på 7,95.

Lyckades du se konjunktionen ?

/*Peter R

 

Attachments:

1. 

   IMG_7180-03M.jpg
   

[PeterR]

Väldigt snyggt fångat. Det här är ju en klar fördel för fjärrteleskopen som ofta kan fånga unika händelser när vädret inte samarbetar här hemma.

Spännande att man kan ana en svag svans som sträcker sig upp till vänster på C/2022 U2 (ATLAS) i er bild, på andras bilder ser den mest ut som en svag difus boll utan riktning.

Möjligtvis tycker jag att er svans känns lite för gul-orange.

Har ni några planer på att fotografera C/2022 E3 (ZTF) nu på lördag när den passerar mindre än 1° från Mars i början av kvällen? Det kan bli en snygg färgkontrast.

 

/*Peter R

[PeterR]

Det var en fin samling bilder du har lagt upp men den här är med hästlängder (oj!) min absoluta favorit, snyggt bildbehandlad och bra djupkänsla, en av de finaste jag har sett om man räknar bort Hubble.

Din bild på NGC253 tycker jag är lite för gräll i kärnan. För mycket mättnad minskar gradationerna i luminansen alltså teckningen.

/*Peter R

• Det här svaret redigerades för 3 år av PeterR.

[PeterR]

Det var verkligen ett fint resultat du har lyckats få fram från en monokamera med färgfilter på kometen som rör sig mycket snabbt mot stjärnorna, jag förstår att det har varit mycket pill men väl värt det.

[PeterR]

Den här sidan kan vara ett bra hjälpmedel för att hitta 2023 BU när det blir dags för passagen:

https://theskylive.com/planetarium?objects=sun-moon-2023bu-mercury-venus-mars-jupiter-saturn-uranus-neptune-pluto&localdata=59.3252%7C18.0143%7CUnnamed+location%2C+Sverige%7CEurope%2FStockholm%7C0&obj=2023bu&h=23&m=15&date=2023-01-24#ra|9.665259581676239|dec|42.54621741818423|fov|53.64999999999998

Jag har angett mina koordinat för Stockholm men det går att sätta valfritt och det går också att zooma in i kartan.

/*Peter R

[PeterR]

Väldigt snyggt fångat. Det verkar som att antisvansen har ökat i styrka och stoft svansen överlappar med jonsvansen på de senaste bilderna som jag har sett idag 23/01, om jag tolkar dem rätt.

Du skrev under din andra bild på kometen att du hade använt dig av “custom tracking” på monteringen. Det låter som en suverän funktion. Hur fungerar det i praktiken, matar du in banelementen i själva monteringen?

Att tracka på själva kometen borde vara ganska enkelt för tillverkarna att implementera i alla lite mera avancerade monteringar kan tyckas.

/*Peter R

[PeterR]

Tack Johan,

Det har varit ganska bedrövliga väderförhållanden under hösten och vintern med 3 undantag då jag har haft magisk seeing, något av det bästa någonsin. Däremot har vibrationer på grund av vindpustar gjort att resultatet har blivit något sämre än förväntat.

Det här är ett av få tillfällen då jag över huvud taget har fått med tydliga detaljer i den blå kanalen men det hjälps upp av att jag bildbehandlar med hög kontrast och skärpning. Annars brukar den blåa kanalen mest påvisa moln och dis som albedo zoner. Men du har säkert rätt att den lilla obstruktionen av sekunden hjälper till för jag har nästan aldrig sett en bra blåkanal tagen med SC teleskop, inte ens med C-14 som verkar vara den vanligaste tuben bland planetfotografer.

Jag tog 19 sekvenser på Mars men jag anpassar hela tiden exponeringstiden när slöjmoln passerar. Jag försöker hålla histogrammet på mellan 75-82% men helst inte över så exponeringstiden har varierat mellan 10 till 27 ms.

Nej ingen derotation i Winjupos men jag tänker mappa de bästa bilderna snart och hoppas att vi ihop med dina bilder ska kunna få till en heltäckande karta över den här oppositionen. Tyvärr ser väderleken inte bra ut för de kommande 10 dagarna.

/*Peter R

• Det här svaret redigerades för 3 år av PeterR.

[PeterR]

 

En lite mera utförlig presentation av bilden,

Jag hade väldigt bra förhållanden vilket även syns i färgkanalerna där grönt och faktiskt även blått (kan vara svårt att se på grund av högre brus och sämre kontrast) är aningens skarpare än rött. Det är mycket sällan de kortare våglängderna ger bättre skärpa men det är på grund av turbulensen som ofta är väldigt hög och dämpas i rött och ir.

[PeterR]

Tack Torbjörn,

Den här säsongen verkar både Mars och Jupiter vara ganska lugna men de är ändå föränderliga vilket gör att de alltid är spännande att dokumentera. Härligt att Jupiter nu åter stiger på natthimmeln efter några svåra år. Jag tog min första färgbild av Jupiter för exakt 50 år sedan.

Bilden ovan visar syd uppåt och den stora ovalen upptill är Oval BA som uppstod när 3 vita ovaler gick ihop år 2000. Den har även ändrat färg till gul-orange och fick då tilläggsnamnet GRS Junior.

Man förväntade sig att Oval BA skulle slukas av GRS när de första gången passerade varandra men så blev det inte och de har passerat varandra flera gånger sedan dess, bl. a kunde vi dokumentera det i vårt gemensamma Jupiterprojekt 2014.

2020 fötograferade Hubble det senaste odramatiska mötet men vad man kan se är att Oval BA har tappat färgen och blivit gråvit vilket även syns i min bild.

• Det här svaret redigerades för 3 år av PeterR.

[Författare]

Inlägg