Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Nästan så man funderar på en sak:
Kanske var Herschels obs av NGC 459 felaktig? Kanske tyckte han sig se något men att han rent objektivt inte gjorde det (sådant händer) ? Och sedan har i efterhand denna rapport kopplats till närmaste möjliga galax (NGC 459) ?
Man blir lite undrande eftersom flera observatörer med stora teleskop rapporterat galaxen som mycket svår.
Enligt O’Meara skulle Herschels 18.7-tums speculum-spegel (endast 66% reflektionsförmåga) motsvara en modern 10-tummare. Den bedömningen tvivlar jag dock på, jag tror mera på 12 tum när man ser vilka objekt han faktiskt lyckades upptäcka.
Seeing-förhållandena vid NOT var så fantastiskt fina den gångna natten (20-21 december) att man gått ut med ett extra meddelande om detta!
Om man bortser från antalet höjdmeter som skiljer dig från NOT, befinner du dig just nu geografiskt mycket nära en av världens bästa platser för astronomi vid en av de bästa tidpunkter de någonsin haft där.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Roligt att du fick mycket bättre förhållanden!
I bergiga områden kan förhållandena variera något alldeles oerhört. Värst är det kanske på Hawaii-öarna där toppen på Mauna Kea får mindre än 200 mm nederbörd per år, medan en annan plats (Big Bog) får över 10000 mm per år, där ser man nästan aldrig några stjärnor. I Sverige har vi ju inte lika extrema kontraster, men Abisko är mycket torrt (300 mm) samtidigt som Riksgränsen 30 km västerut får ca 900 mm.
Hur det är på La Palma med nederbördsfördelningen vet jag inte, men NOT ligger ju över den nivå där de låga molnen håller till.
Håller med David. Det låter som att du hade dålig transparens pga många partiklar (våta eller torra) i luften, kanske ett disskikt på höjd.
Och dis betyder ofta bra seeing, kolla t ex Peter Roséns fantastiska Mars-bilder från en disig kväll (13 dec) i centrala Stockholm. Vid det tillfället måste seeingen varit utomordentligt god! Det är nästan bara från höga berg nära stora vatten (toppen på La Palma, Mauna Kea, La Silla) som bra transparens och god seeing ofta går hand i hand.
Det vore jätteintressant att veta vad Robin Leadbeater skulle säga om emissionen vid 5686…
Både natrium och titanoxid är typiska för M5-stjärnor. Tror att detta är antingen det ena eller det andra, men kan man veta vilket av dem och i så fall hur kan man veta?
Det handlar om att en flarestjärna övervakas kontinuerligt timme efter timme. Små flares, på någon tiondels magnitud, uppträder ofta. Då och då blir det också stora flares, på åtskilliga magnituder. Men jag tycker kanske att teleskoptid kan användas bättre om det gäller kontinuerlig övervakning, exempelvis för att registrera superpucklar hos dvärgnovor i superutbrott.
Troligen är alla eller nästan alla röda dvärgar flarestjärnor. Därför skulle sådana vara omöjliga som värdstjärnor till planeter med eventuellt liv.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Det låter troligt med TiO.
Tycker det är svårt att veta hur exakt man kan gå på våglängder. Jag har inte riktigt någon känsla för det, saknar erfarenhet när det gäller tolkning av spektra.
SW Cam har spektrum M5, och sådana stjärnor utmärks just av natrium (sodium på engelska) och titanoxid. Och båda dessa finns kring 5700.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Amatörastronomi på bästa nivå!
Kan det vara Na I som ligger vid 5686?
https://articles.adsabs.harvard.edu/full/1998A%26A…338..637B
Edit:
Det gick inte att göra länken ovan klickbar. Men man kan googla, se klipp nedan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Om du inte ska observera planeter eller dubbelstjärnor tycker jag inte du behöver bekymra dig så mycket om seeingen (dvs hur orolig luften är). Vid deep-sky-observationer är det viktigare att luften är transparent och himlen inte är ljusförorenad. Även om det förstås alltid är ett bonus med god seeing, man kan då använda högre förstoring.
Riktigt dålig seeing brukar man få längs bergssidor, där luftströmmen möter berget och där man ofta får vertikala strömningar. Det skapar förstås turbulens och dålig seeing. Men för deep-sky visuellt behöver det inte betyda särskilt mycket.
Jag skrev flera gånger om seeing på Astronet, exempelvis här:
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=14421
När det gäller molnighet på La Palma så är det mycket stor skillnad mellan sommar och vinter. Nu i december kan man räkna med att var tredje natt är klar, var tredje natt halvklar och var tredje natt mulen. Men det säger ju inte så mycket om hur det blir just i år.
PS:
Uppe på toppen (vid NOT) ligger seeingen en typisk sommarnatt kring 0.6” och en typisk vinternatt kring 0.9”. Se några data nedan. Men det är alltså längst upp, där är det bland norra halvklotets anläggningar bara Mauna Kea som har bättre värden! Så snart du kommer nedanför toppen får du förmodligen mycket sämre seeing-förhållanden.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Ljusutvecklingen i U-bandet under en flare hos prototypstjärnan UV Ceti ser vi nedan. Observera att tidsaxeln är graderad i sekunder.
Attachments:
Roligt att du fick med denna ganska närbelägna röda dvärg på din bild!
Röda dvärgar förekommer ju i mycket stort antal i vår galax. Och de allra flesta (alla?) får flares då och då. Men eftersom en flare håller på bara ett tiotal minuter eller så, är det sällan utbrotten fångas på övervakningsbilder.
Man kan säga att det är symptomatiskt att den allra närmaste stjärnan Proxima Centauri är en röd dvärg och också flarestjärna. Och det gäller även för många andra stjärnor i solens närhet.
11 december, 2022 kl. 14:29 som svar på: Mars ockulteras av Månen vid oppositionen den 8:e december. #2301Väldigt snyggt filmat.
Ja, ordet ”natt” kan ha olika innebörd beroende på sammanhang. Ibland indelar vi dygnet i enbart dag och natt, och då går gränsen vid solens upp- och nedgång.
Prins Eugen hämtade sin inspiration huvudsakligen från Stockholms skärgård, det var väl där han målade ”Nattmolnet” liksom ”Sommarnatt” och ”Den ljusa natten”.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Målningens namn är lite överraskande, tycker jag. Man hade direkt kunnat förstå ”Skymningsmolnet” men någon natt hittar man knappast i konstverket.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
C/2025 F2 (SWAN)
svar av
Petter Öhman
-
Lyriderna 2025
svar av
Hans Bengtsson
-
Försvunna inlägg
svar av
Hans Bengtsson
-
V405 Aur
svar av
Hans Bengtsson
-
Dagens sol
tråd av
Bergquist Christian
-
WR-134 i HOO
svar av
Georgios Dimitriadis
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
U Gem
svar av
Hans Bengtsson
-
NGC 4145 och NGC 4151
svar av
Petter Åström
-
NGC 2403
svar av
Hans Bengtsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 347 st
Senaste 7 dagarna: 3160 st
Senaste 30 dagarna: 11315 st