Forumsvar skapade
-
En liten uppdatering när det gäller de tre uxorerna, se bifogade klipp.
Prototypen UX Ori har efter en något ljusare period åter avtagit. Vilket förstås är bra. Som vanligt hålls NOT-folket underrättat.
Attachments:
Aha, det visste jag inte att det var Copeland som upptäckte nyckelhålet!
Jag stötte på namnet Copeland för första gången 1985, när jag läste en utförlig berättelse om honom på färjan hem till Göteborg, i boken ”The Story of Astronomy in Edinburgh” av Hermann A. Brück, inköpt på observatoriet där. Tror att jag sedan skrev en artikel om Copeland i GAK:s månadsskrift Aurora, eller åtminstone tänkte jag göra det … men hans upptäckt av nyckelhålet i NGC 1999 kände jag inte till.
Nedan ses ett klipp från boken som visar Copeland.
Som alltid intressant att läsa om dina obsar!
Det var Herschel den äldre som upptäckte NGC 1999, men han nämnde inget om nyckelhålet vilket möjligen är lite överraskande. Det borde nog egentligen ha gått att se med hans 18.7-tummare.
När jag tittade på Herschels rapport (se klipp) så mötte jag förkortningen ”chev” som jag först inte förstod. Men efter lite googlande så hittade jag en översättning (se annat klipp): chevelure. Och nu i efterhand märker jag att chevelure finns utskrivet i rubriken i klippet … Det ordet är franska och betyder hår. Varför han använde franska i en i övrigt engelsk text är okänt. Om det nu inte var så att ordet på den tiden förekom även i engelskan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Snyggt jobbat!
Tills vidare håller jag på 0.51806 dygn som period, med de diagram du ger som underlag. Eller om den publicerade perioden faktiskt stämmer? Vore jättebra med några fler tidsserier för att få klarhet.
Problemet med perioder som ligger nära 0.5 eller 1.0 dygn är att obsar under olika kvällar tenderar att ge data vid samma fas av kurvan. Men i det här fallet blir det trots allt en gradvis förskjutning, eftersom perioden dessbättre tycks skilja sig något från exakt ett halvt eller ett helt dygn.
Edit:
Stjärnan finns nu i SVO med samma namn som i AAVSO:
CSS_J033013.8+311649
Observera understrecket efter CSS.
Thomas:
Det finns sedan tidigare en stjärna i SVO där namnet skiljer sig från AAVSO: CSS J213715.9+071511. Ska finnas understreck för att matcha med AAVSO.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Petter:
Det vanligaste är att RA anges med timmar, minuter, sekunder, medan DE anges med grader, bågminuter, bågsekunder. Före siffrorna brukar komma bokstaven J, vilket betyder ekvinoktium 2000.0.
Men vid beräkningar kan det ibland vara lämpligt att ange RA med grader och decimaler av grader (1 timme = 15 grader). Även varianten timmar och decimaler av timmar förekommer ibland.
När det gäller DE används aldrig timmar, minuter, sekunder. Däremot förekommer grader och decimaler av grader.
En sak som är viktig att tänka på är att minuter och bågminuter är två olika saker, liksom sekunder och bågsekunder är två olika saker.
https://www.swift.psu.edu/toop/convert.php
Petter,
Om vi glömmer bort den nordliga av de två algolerna (eftersom den inte finns på dina bilder) och kallar den sydliga CSS (den finns ju i CSS-katalogen) så lägger jag märke till en sak:
Perioden för CSS enligt ASASSN-data är 1.0357727, vilket vi kan avrunda till 1.036 dygn.
Den kortare perioden som du hittade är 0.25913, vilket vi kan avrunda till 0.259 dygn.
0.259 x 4 = 1.036
Det är nog ingen slump att din period är precis 1/4 av ASASSN-perioden. En misstanke man faktiskt kan få är att perioden egentligen är ca 0.518 dygn, och att det som i ASASSN-data ser ut som en sekundärförmörkelse egentligen också är en primärförmörkelse, och att det är felmarginalerna i ASASSN som skapar en bild av ett rejält djupt sekundärminimum. Sekundärförmörkelsen är kanske ganska liten (bara ca 0.2 mag).
Det skulle vara intressant med nedladdning av ASASSN- data och test med period ca 0.518 dygn! Magkänslan säger mig att det är den korrekta tolkningen, men jag har haft fel förr … vad som behövs är bevis i form av ett antal fotometriska tidsserier (gärna några timmar långa) med hyggligt stor tidsmässig separation mellan serierna.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Med Amandas tillåtelse bifogar jag två mejl från henne angående NSV01161.
Länk till artikeln som Amanda nämner:
https://arxiv.org/pdf/1508.04705.pdf
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Det finns två fina Algol-variabler vid NGC 1333, jag har markerat dessa med röda pilar på kartan nedan. Båda har korta perioder och distinkta minima. Lämpar sig jättebra för tidsserier, dvs täta obsar under några timmar, och sedan upprepning av tidsserier andra nätter.
ASASSN-data (V-magnitud) visas i fasdiagrammen. Observera att fas noll (som är lika med fas 1) inte är kopplad till minima i dessa diagram, av någon anledning.
De båda stjärnorna finns ännu inte registrerade i SVO, men det kan förstås göras snabbt och lätt om det blir aktuellt med några obsar av dem.
Attachments:
Nedan finns info om kända variabler vid NGC 1333, med endast ASASSN-data 2018-2020 som bas. Jag har satt NGC-objektets position till 032911.3+311836 och valt radie 1 grad.
Namnet på den katalog jag använde är i VizieR:
II/366/catalog
Man får upp den info man beställt genom att fylla i som klippet nedan visar, samt trycka GO. Längst till höger får man då också länkar till diagram.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Attachments:
Jag tror att den period du hittade nog kan vara rotationsperioden som ger signal.
Via VizieR hittade jag perioden 3.07576 dygn, från ASASSN-data, vilket ju stämmer mycket bra med den period du fann.
Det kan nog behövas studier även med data från andra källor än ASASSN för att vara säker. ASASSN-kamerorna är relativt vidvinkliga och DDE 42 ligger inte så långt över deras gränsmagnitud. Så fotometriska studier med teleskop som ger gränsmagnitud 18-19 eller så skulle säkert avslöja ifall periodiciteten kring 3 dygn finns eller inte.
Det är kanonbra att du utnyttjar dina bilder till fullo!
Jag har nu i SVO lagt in stjärnan med samma namn som den har i AAVSO:
DDE 42
(med mellanslag efter DDE)
Många variabler är icke-periodiska, men ibland kan en period finnas även om ingen tidigare känt till den. Förmodligen saknar DDE 42 period, men det är kanske ingen som undersökt saken.
Frågan om att göra periodanalys överlämnas med varm hand till Thomas eller annan som kan detta.
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- M31 Andromeda (Alex Linde Thomas Hansson)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- M82 (Petter Åström)
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
-
- NGC7635 (Göran Stenberg)
-
- IC405 (Göran Stenberg)
-
- NGC 3079 (Gabriel Wiklund)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Årsmöte 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF
- Leoträffen – ny observationsträff på Öland!
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
