Forumsvar skapade
-
Kometen C/2023 A3 ska vi inte glömma bort. Om den inte förstörs vid passagen runt solen kan den bli riktigt spektakulär från mitten av oktober i år.
Den senaste efemeriden för klockan 18 UTC ges nedan. Som obsplats använde jag 15 grader ost, 60 nord.
Attachments:
Man skulle lätt kunna tro att det klassiska meteorologiska instrumentet molnräfsa (se bild) var en tidig föregångare till molnpistol … men ändå inte riktigt, namnet till trots.
Attachments:
Kometen 12P har nu avancerat in i Pisces och har en totalmagnitud av ca 5. En karta för ikväll den 17 mars klockan 19 UTC (klockan 20 svensk normaltid) bifogas. Kometen ligger då i västnordväst.
Den ljusaste stjärnan på kartan (magnitud 2.1) är Beta Andromedae.
Edit:
För mycket cirrostratusmoln över Göteborg den 17 mars. Men nu klockan 18:58 UTC den 18 mars kunde den ses problemfritt med 12×80, mellan moln. Tycks ligga rätt konstant vid magnitud 5.5 för närvarande.
Attachments:
I förlängningen tycker jag man kan tänka sig en artikel i JAAVSO, kanske under 2025 eller så?
Egentligen har vi rätt bra koll på hur stjärnan uppträder i visuella våglängder. Men det skulle behövas mera flerfärgfotometri för att se hur färgindexen beter sig. Och det vore förstås också väldigt bra med fler spektra. Är absorptionen mitt i H-alfa-emissionen en bestående egenskap eller något mera tillfälligt?
Stjärnan är definitivt väl värd att följa vidare. En rar blomma i den stellära floran.
Väldigt spännande, och det är verkligen roligt att det går att få så bra spektra för så svaga stjärnor med MWT.
Som jag förstår saken togs spektret på kvällen den 13 mars. Viktigt att det också finns fotometri ungefär samtidigt, och det finns det klockan 21:13 UTC. Thomas mätte från Teide:
V = 14.050
B-V = 1.107
V-R = 0.935
Som framgår av fasdiagrammet nedan bör detta ha varit strax efter maximum. Jag kan tänka mig att det nog kan bli rätt stora spektrala variationer under en cykel? Ett problem är förstås att stjärnan blir svår att studera spektralt under ljussvagare faser.
Att tolka spektra, så att man kan omvandla informationen till en fysisk modell, för såhär komplexa stjärnor är oerhört svårt. Det handlar om att en specialist som Grinin ägnar massor av timmar med modelleringsprogram. För min egen del skulle det kännas enklare att lösa problemet med cirkelns kvadratur, lära mig tala japanska utan brytning på fem veckor, samt bli uttagen som mittfältare i Argentinas fotbollslandslag.
Men jag har en del mejlkontakt med Grinin, så man vet aldrig om han någon gång måhända fastnar för NSV 1161 så mycket som skulle behövas … time will tell.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Attachments:
Nedan ges dygnsvis efemerid för 12P för den närmaste tiden. Som klockslag valde jag 19 UTC (dvs 20 svensk normaltid = 21 svensk sommartid), och som obsplats 15 grader ost, 60 grader nord.
För närvarande (13 mars) är kometen ungefär en magnitud ljusare än vad som indikeras i efemeriden.
Jag bifogar också en karta som visar positionen den 15 mars klockan 19 UTC, den innehåller magnituder för lämpliga jämförelsestjärnor.
En länk som kan vara användbar:
https://theskylive.com/12p-info
PS:
Någon här som sett den spiralstruktur i de centrala delarna som har rapporterats?
https://spaceweather.com/archive.php?view=1&day=12&month=03&year=2024
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Lite kuriosa när det gäller egenrörelse:
Det finns faktiskt en stjärna med grekisk bokstavsbeteckning som genom sin egenrörelse år 1992 gled in i en grannstjärnbild. Det är Rho Aquilae som då hamnade i Delphinus!
Väldigt rolig animation, jag har inte sett någon sådan för Sirius tidigare.
Jag får samma resultat som Peter vad gäller egenrörelsen. Enligt Bailer-Jones (2015) är den 1.33941 bågsekunder per år. Mellan din första och sista bild är tidsintervallet 12.9308 år. Multiplikation ger 17.32 bågsekunder.
Under den senaste veckan tycks oregelbundenheterna hos NSV 1161 i stort sett lyst med sin frånvaro. Det betyder att vi för denna tid får ett snyggt och prydligt fasdiagram, se klipp.
Mörkgrönt = TG-mätningar (Åström)
Ljusgrönt = V-mätningar (Larsson)
Gult = V-mätningar (Karlsson)
Attachments:
En ny jättefin TG-serie gjordes av Petter igår kväll (7 mars), denna gång under ett snabbt avtagande. Vilken dynamik det finns inneboende i NSV 1161!
Attachments:
Ok. Det är inte så att det finns en massa negativa obsar i ASASSN och ZTF vid tiderna för djupa TESS-minima? Jag tänker att sådana negativa obsar kanske per automatik trillat bort i ditt analysmaterial eftersom de inte går att använda på vanligt sätt vid periodanalys.
Man ser ju i detta diagram en systematisk skillnad på minst en magnitud mellan TESS och ASASSN. Kan detta ha att göra med våglängdsområde? Eller kanske något som uppstått vid konvertering från flux till mag?
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- Nålgalaxen, NGC 4565 (Filip Gloria)
-
- C 2025 R3 PANSTARRS (Magnus Lindstrand)
-
- Patchick 4 (Sven Eklund)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
