[Thomas Karlsson]

Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.

Attachments:

1. 

   NSV1161_period.png
   

[Thomas Karlsson]

Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.

Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.

I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.

[Thomas Karlsson]

Jag fick precis en bild från COAST och nu var den rätt svag, 16.045. Petter, när jag kombinerar dina med övriga obsar i SVO fick jag nu 2.08 som bästa period. Tänkte undersöka om perioden varierar något över tid i det material jag har.

[Thomas Karlsson]

Ha, ha, vilken astrohumor! Förklaringen i artikeln tycker jag verkar vara den bästa hittills. Om jag fattat det rätt är det frågan om gas och stoft i en skiva eller klumpar runt stjärnan som påverkas av stjärnans magnetfält och en interaktion i den inre delen av skivan där skivans omloppstid sammanfaller med stjärnans rotationstid.

Hans jag har mailat dig nya diagram.

[Thomas Karlsson]

Lite fler jämförstjärnor finns nu inlagda, se följande meddelande.

Hi Thomas,
Especially pleasing to do this one, as I run the YSO section!
Unfortunately, as with many of these stars, there is strong reddening from the ISM – so even though the B-Vs of some of the comp stars look high, most of that figure is due to the ISM and not intrinsically to the star itself. In such conditions, one has to pick ‘the best of the worst’!
The large amount of dark nebulosity in the area also means that some comp stars are farther from the target than I normally like. Comp stars are within a 30′ diameter field.
Michael Poxon, Norwich, UK
sequence team

[Thomas Karlsson]

Jag kan skicka in en begäran om ny sekvens till AAVSO. Gör det nu!

[Thomas Karlsson]

Hans, jag kontaktar dig.

Magnus jag har använt APASS-magnituder. Har mailat min sekvens till dig. Kul att få se vad du får för resultat.

Petter, jag tycker stjärnan ska ha ett coolare egennamn. För extra uppmärksamhet kan vi också nämna att utomjordiska megastrukturer inte helt kan uteslutas…

[Thomas Karlsson]

Här är ytterligare tre månaders data på Åströms stjärna som jag lyckats få fram från TESS. Detta tror jag är allt som fanns från TESS just nu. Det är tre sammanhängande månader augusti till oktober 2021. Materialet består av flera filer som jag pusslat ihop och försökt kalibrera så de olika segmenten har ungefär samma max magnitud i topparna. Det är inte säkert att det är precis så det verkligen ser ut… Jag är också osäker på om den period i mitten där stjärnan blir riktigt svag är verklig. Det kan också vara en artefakt från teleskopet. Men man ser ändå tydligt den regelbundna variationen. För de här månaderna var medelperioden 2.106 som jag lagt in som lodräta streck i diagrammet.

Attachments:

1. 

   NSV1161_Tess2.png
   

[Thomas Karlsson]

Verkligen ett ambitiöst och imponerade arbete. Du har ju tidigare dokumenterat Krabbans expansion visuellt och nu även spektroskopiskt.

[Thomas Karlsson]

Jag funderade på om man kunde hitta NSV 1161 i rymdteleskopet TESS data. Data från TESS finns via MAST, en inte helt lätt webbsida att navigera i. Jag fick fram att stjärnan har observerats av TESS flera gånger, men lyckades inte få fram någon data.

Därefter hittade jag några guider på Youtube från projektet Planet Hunters, som använder TESS-data, och hur man kan komma åt ljuskurvor från TESS via Python och Jupyter Notebook. Jag installerade dessa programvaror och följde deras guider och efter en hel del trixande har jag till slut fått fram en månads data med 30 minuters kadens för NSV 1161.

TESS mäter inte i magnitud utan i flux, men här har jag räknat om fluxvärdena till en magnitudskala, ungefärligt kalibrerad till de resultat vi mätt upp. Tidperioden är 2 – 27 november 2019. Bifogat är dels en vanlig ljuskurva och dels ett fasdiagram med perioden 2.12. Blir vi klokare på vad detta är för typ av variation?

• Det här svaret redigerades för 2 år sedan av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161_Tess_F.png
   

2. 

   NSV1161_Tess.png
   

[Thomas Karlsson]

Petter, jag brukar använda funktionen “Sök Obsar” och inte export när jag ska föra över data från SVO till Peranso. Sen tar jag mellanvägen över Excel där man vid behov kan sortera bort “ej sedda” och obsar med andra filter än de man vill ha med.

Vi kan börja ana ljuskurvans form från våra obsar nu. Men från ASAS-SN och ZTF vet vi ju att det verkar vara två olika variationer, den regelbundna på 2.11 dagar och en mer oregelbunden variation. Jag tror det är den oregelbundna variationen som gör att det är 2.18 som ser bäst ut för dig just nu med den data du har. Vi får se om det ändrar sig med fler observationer.

[Thomas Karlsson]

Här är en ny faskurva för NSV 1161 med alla data från ASAS-SN fram till 3:e februari. Gröna punkter V-magnitud, svarta punkter g-magnitud. Jag blir inte riktigt klok på denna stjärna. Den genomsnittliga amplituden för perioden på 2.1 dagar är ungefär 1.5 magnitud. Detta är den enda perioden jag funnit för stjärnan. Sen verkar den också ha oregelbundna variationer så att den totala amplituden kan uppgå till 3-3.5 magnituder. Hur dessa oregelbundna variationer ser ut eller om det finns några väldigt korta perioder går inte att se i ASAS-SN datat då de bara gör en mätning per dygn.

Man kan också se i ASAS-SN kurvan att den periodiska variationen inte verkar vara helt sinus-formad.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161.png
   

[Thomas Karlsson]

M13 väl?

[Thomas Karlsson]

Jag har bytt namnet på CSS_J213715.9+071511 nu. Om perioden är 0.518 har den bara primärt minimum utan synligt sekundärt minimum. Och förmörkelsen varar ca. 30% av cykeln. Jag tror nog mer på 1.036 som period. Det blir då två lika starka minimum och som vardera varar 15% av omloppstiden.

[Thomas Karlsson]

Petter, pröva att dra i den streckade linjen som markerar bästa perioden i PerWin-fönstret i Peranso till den period Hans fann hos ASAS-SN och se hur din kurva då stämmer med deras. Om man bara har korta segment av en ljuskurva är lätt att man kan hitta falska perioder. För variabler med så här korta perioder behövs det oftast många mätpunkter från olika nätter eller några längre tidsserier (flera timmars) för att man ska bli säker på rätt period.

Med det sagt så har inte ASAS-SN visat sig ofelbara, men deras kurvor för de här variablerna ser rätt övertygande ut.

[Författare]

Inlägg