Kan detta vara en variabel ?

[TimoNor]

Hej !

Letade exo transitar den 09 mars och vid analys av bilderna dök denna kurva upp.

Kan det vara en variabel stjärna ? Jag hittar inga uppgifter på den.

Har bara dessa två beteckningar på den :

Gaia edr3 1695384537041850112 och GSC4413:1444

Mvh

Timo Nordberg

[Hans Bengtsson]

Stjärnan finns med i många kataloger, men inte som variabel.

APASS ger B-magnitud 14.796 och V-magnitud 13.940.

Data från ASASSN ger V-magnitud 13.94 och g-magnitud 14.35. Deras data visar inte någon långsiktig variation (se bifogad kurva, där hoppet beror på övergång från V till g) men det är fullt möjligt att periodanalys skulle visa kortperiodiska variationer. I så fall möjligen med periodicitet ca 2.239364 dygn? Stjärnan katalogiseras som möjlig dubbel med den omloppstiden.

Jag tycker att saken bör följas upp med mätningar. Det är fullt möjligt att detta är en tidigare okänd kortperiodisk variabel.

Attachments:

1. 

   IMG_7588.jpeg
   

2. 

   IMG_7587.jpeg
   

3. 

   IMG_7585.jpeg
   

[Thomas Karlsson]

Jag kollade också ASAS-SN datat och hittade ingen periodisk variation. Den kan ju ändå ha en snabb, liten och oregelbunden mikrovariation som inte syns i ASAS-SN mätningarna. Jag blev lite nyfiken på din exo transit jakt, hur gör du den?

[Hans Bengtsson]

Timo N:
Har du någon uppfattning om vad ökningen i fluxvärde i din graf skulle motsvara magnitudmässigt?

[TimoNor]

Hej på er !

Spännande att det kan vara en tidigare okänd kortperiodisk variabel.
Då jag inte sysslar med variabler så hoppas jag att någon av er kanske kan ta över och bevaka den ?

Leta efter nya exo transitar är ju ungefär som nålen i höstacken. Jag väljer ut 3 G, K eller M stjärnor och gör en sekvens i N.I.N.A.  Just nu har jag bara en montering iOptron CEM70 så bara ett teleskop som används och rödfilter på Player One Ares M Pro.
Det ger en exponering ungefär var 90 sekund så fler stjärnor än de tre vill jag inte ha. Håller till rakt ut från Vintergatsplanet i området kring Ursa Minor då massor av transitar har redan hittats i Vintergatsplanet. Så egentligen inga konstigheter men det gäller att “gilla vägen dit” då det för det mesta blir “bomskott”.
Svårt att få kontinuitet på letande med det väder vi har här i Norden. Drömmen är att ha teleskopet i norra Portugal/Spanien.

[TimoNor]

Hans,
nej det har jag inte tittat på. Använde för första gången Exoplanet searcher i Seti Astro Suite för denna sekvens och har bara gjort analysen/plotten. Den är mångdubbelt snabbare än Muniwin när det gäller att köra en analys inkl kalibrering. Men tänkte att senare idag göra motsvarande analys i Muniwin och jämföra. AstroimageJ har jag inte lärt mig än men har den nerladdad. Den verkar ta lite tid att lära sig fat det finns tutorials.

[Hans Bengtsson]

Spännande!

Visade de andra stjärnorna i stort sett konstant flux samtidigt som den nu aktuella stjärnan ökade flux? Det är ju alltid själva jämförelsen med konstanta stjärnor som avgör eventuell variabilitet.

Eftersom Thomas analys av ASASSN-data inte gav någon periodicitet kan vi nog utesluta kortperiodisk variabel. Däremot kan ju en stjärna även ha ickeperiodiska snabba variationer.

Det som du sysslar med när du letar transitstjärnor är variabelastronomi! Den typen av förmörkelsevariabler där det handlar om planeter som förmörkar förkortas EP och har V0376 Peg som prototypstjärna.

[TimoNor]

OK, det var ändå kul att få någon träff på observationerna.

Bifogar bild på en närbelägen stjärna och de andra såg ut ungefär som denna. Stor atmosfärisk oro den natten
och ännu värre på objekt nr 3 som låg bara ett antal grader ifrån denna men där plotten hoppade enormt.
Javisst är det en variant av variabelastronomi.
För din info så 2022 läste jag och tenterade första halvan av astrofysiker utbildningen på Australian National University för att en stor del av den handlar om Exoplaneter och beräkningar för dessa. Nu ser det ut som de plockat bort den kursen fast jag kommer fortfarande in med min inloggning. Hela kursen består av beräkningar och åter beräkningar av massa, avstånd, omloppstider, inklination m.m. så absolut den bästa kurs i astrofysik för den som vill kunna mer om hur proffsen beräknar det data de får in från de stora teleskopen.
Möjligen provar jag att ta några fler exponeringar på den vi pratat om bara för att se om något liknande händer.

[TimoNor]

[Hans Bengtsson]

Kurvan för stjärna 52 ser ju helt normal ut för en konstant stjärna. Ingen trend uppåt eller neråt, bara vanlig spridning. Detta till skillnad från nr 47.

Jag är inte insatt i hur mätningarna går till. På något sätt måste finnas en referens till konstanta jämförelsestjärnor för att få fluxvärdet? Annars kan väl en uppåtgående trend bero på att stjärnan gradvis fått högre altitud under nattens lopp, så att ”absolutvärdet” av flux därigenom ökat?

[TimoNor]

Nu har jag bara använt denna mjukvara en gång men såg att den plate solvar om man är uppkopplad till Internet. Kommer inte ihåg vad den plate solvar mot men det ser jag nästa gång jag använder Seti Astro Suite Pro eller så går man bara in på deras hemsida, det måste stå där.

[TimoNor]

Hittade en video av funktionen Exoplanet Transit Detector som Seti Astro lagt in på Youtube !
Har redan lärt mig fler funktioner i programmet. Är ni intresserade så finns de flesta
svar vad gäller Exoplanet Transit Detector här :
https://www.youtube.com/watch?v=dBDPbJuCEaw

• Det här svaret redigerades för 1 månad av TimoNor.
• Det här svaret redigerades för 1 månad av TimoNor.

[Hans Bengtsson]

Det är en klart sevärd film du länkar till. Programvaran är avancerad. Vet dock inte riktigt varför man nöjer sig med flux som enhet för ljusstyrka. Eftersom det görs ensemble-analyser i specificerade (?) våglängder borde flux översättas till magnitud, kan man tycka.

Programvaran kan uppenbarligen användas för att upptäcka tidigare okända variabler. Det gjorde ju faktiskt den som gjorde filmen, även om han nog inte var medveten om det själv. 2MASS-stjärnan med den tydliga fluxkurvan finns ingenstans registrerad som variabel, det handlar om en regelrätt upptäckt. Att han fick fram ”Pulsating” för stjärnan är något som programvaran tolkat, det kommer inte från någon katalog, men är förmodligen en riktig analys. Även om man kan tänka sig förmörkelsevariabel också.

En kvarstående fråga är varför fluxkurvan för den ena stjärnan du följde har en starkt uppåtgående trend under timmarnas lopp. En annan fråga är om en transit verkligen skulle synas på sådana bilder. Drunknar inte en transit, med typisk amplitud några hundradelar av en magnitud, i den naturliga spridningen av mätpunkter?

[TimoNor]

Ja man kan undra varför de valt enbart flux. Tror jag skickar en fråga till honom.

Det går utmärkt att detektera transitar med våra amatör instrument men då fångar
vi bara de större gasplaneterna. Men atmosfären har stor inverkan på utfallet.
En dip kan absolut drunkna i mätpunkterna.
Som amatör kan man delta i Planet Hunters TESS där man får lära sig analysera
data och sen hjälpa till men riktiga analyser av data från TESS.
https://science.nasa.gov/citizen-science/planet-hunters-tess/

Sen har vi ynnesten att ha en “riktig” planetjägare boendes här i Skåne nämligen
Malcolm Fridlund, numera pensionerad. Han arbetade ju hos ESA som
projektansvarig för bl.a. Darwin och även Plato har jag för mig.
Hade en del kontakt med honom för många år sen när min dotter funderade på
karriär inom ESA.

 

[Författare]

Inlägg