[Magnus Larsson]

Hej!

Här är nattens körning. Jag har nu kört på 60 sek exponering här hemma och det funkar OK (tidigare hade jag problem med 120 sek…. ). Här är kurvan och två periodanalyser, en runt spin-perioden – där det dyker upp en ny (?) period på 0.014815d förutom den nu kända på 0.0137. Och så en analys av kortare perioder runt exponeringstiden. Jag är inte klar över vad den säger. Kanske händer nåt annat om man tar in mer data, förstås.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-11_MU_Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Exponeringstiden var 45 sek. Lägg till lite tid för nerladdning osv. Så närmar det sig vad du fick fram…. kanske?

🙂

Magnus

 

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är ett spektrum av SU Tau från den 2/4. Jag har inte kunnat validera det mot något spektrum på nätet, men en koll med hjälp av Margareta Westerlund-teleskopets Star Analyser 200 pekar på att det är rimligt att anta att det är rätt (dvs att det är rätt objekt).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   su_tau_20230402_815_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, UBVRI finns i Oria, plus ett StarAnalyser 200 gitter, som vi dock inte hunnit använda så mkt.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag prenumerar på vsnet-alerts, där kommer en massa som händer – lite för mycket ibland…

Här är gårnattens obsar av SU Tau från MW-teleskopet i Oria. Ganska stilla…

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-02_SU_Tau.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul! Det finns många variabler i Cam ju 🙂

Hur har ni tänkt när ni valt ut just dessa, finns det nåt speciellt intresse eller plan bakom? Det är ju lite olika typ av variabler.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Nu har RR Tau vänt upp, i förrgår var den på 12.2 visuellt och igår tog jag ytterligare ett spektrum. Nedan alla tre jag tagit på senaste tiden. Nu är det mycket svagare emission i Hbeta men det finns fortfarande en viss emissionstopp där. Och Halfa är betydligt svagare.

Nästa steg är att kunna mäta flux här, men det är just nu över min horisont.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rr_tau_20230323_0321_0221_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

RR Tau är svagare just nu, igår ca 12.9 visuellt, och jag lyckades få till ett lågupplöst spektrum, denna gång med min C11 och Lowspec, 300 l/mm, exponering 10×900 sek, bin 1×1. Här är det tillsammans med ett tidigare spektrum från februari när den var ca på magnitud 11,1. Emissionen i Ha är betydligt starkare nu, och Hbeta är både emission och absorption (den svaga “dalen” som toppen är inbäddad i). Jag vet inte om man vågar anta att Hbeta-absorptionen är doppler-breddad, dvs ett tecken på utkastad gas som rör sig snabbt och är kallare (och därmed absorberar)?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rrtau_2023_0221_2023022_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Så fin bild!! Och bara 4 timmars exponering – snyggt jobbat! Jag gissar att den nya PI-modulen BlurXterminator hjälpt till här, med alla de fina detaljerna du fått fram?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag gjorde en tidsserie senare i går kväll och fann ett stabilt värde. Tyvärr kan jag inte mäta fler filter än V med ASTAP, så behöver vänta på jämförelsestjärnor från AAVSO. V-magnituden ligger rätt stabilt på 13,9. Om jag nu inte fel-identifierat stjärnan…. men koordinaterna stämmer bra.

 

Magnus

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Mätte denna precis i V-bandet till 13.9 med hjälp av ASTAP, så lite osäker på jämförelsestjärnor. Men där är definitivt nånting.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Det där var ju kul 🙂 Jag hade inte sett det själv – prioriterade HT Cam och tappade lite bort MU Cam, jag tyckte mina data såg så kaotiska ut. Men då finns det skäl att fortsätta, då! 🙂

Jag är fortfarande rätt undrande inför vad det är som gör att rotationstiden (spin-et) syns i ljuskurvan…..

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lägligt så var det ju klart och spektroskopet igång 🙂 Här är ett spektrum av R Cas, med nästan samma utrustning. Lowspec osv, men på en C11 nu, bin 1×1.

Här är Hgamma och Halfa i emission. Och samma tydliga Tio-band. Nu är det nästan en månad efter max, eller hur? Det vore ju kul att se om det ändrar sig längs cykeln.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   r_cas_20230306_761_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Ytterligare en mira nära max, den här gången VX UMa. Jag misslyckades med att mäta den (saturerade stjärnorna) men detta är 4 dagar innan maximum. Också här är spektrat helt dominerat av TiO-band och Balmer-serien är inte direkt synlig.

Utrustningen är Lowspec, 300 l/mm gitter, C8 vid f/10, och en Atik 314, denna gång bin 2×2 så lite sämre upplösning.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

• Det här svaret redigerades för 3 år av Magnus Larsson.

Attachments:

1. 

   vx_uma_20230305_909_LMN.png
   

[Författare]

Inlägg