[Magnus Larsson]

Hej!

Ytterligare en mira nära max, den här gången VX UMa. Jag misslyckades med att mäta den (saturerade stjärnorna) men detta är 4 dagar innan maximum. Också här är spektrat helt dominerat av TiO-band och Balmer-serien är inte direkt synlig.

Utrustningen är Lowspec, 300 l/mm gitter, C8 vid f/10, och en Atik 314, denna gång bin 2×2 så lite sämre upplösning.

Magnus

• Det här svaret redigerades för 2 år av Magnus Larsson.

Attachments:

1. 

   vx_uma_20230305_909_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul att du gillar!! 🙂

Ja, alltså, det är riktigt bra konstruktioner, både Lowspec (som är min lågupplösta) och StarEx. Om man tittar på vad Christina Buil, som har konstruerat StarEx, lyckats göra med den…. ja… wow räcker inte långt…. Så det här med hemmabyggda spektrografer är en mycket seriös väg in i den här delen av hobbyn, om man inte vill köpa en färdig (som Hans gjorde). Samtidigt är det ju pill och fix med att bygga, och vissa stannar i bygg-stadiet och så blir det inte så mkt obsat 🙂

Min spalt här är 23 um. Det är samma saker som i Lhires, dvs köpt av Shelyak. I det här fallet en skiva med 4 spalter, där jag valt 23 så här långt. Sen ska jag förstås kolla igen om mitt R-tal verkligen är rätt (finns många felkällor) – men att det är i den häraden – det är förväntat!

Tyvärr kommer man inte ner så långt med högupplöst som med lågupplöst. Fotonerna sprids ut mer. Här ville jag se vad som var möjligt. Och jag kan tänka mig att med lite mer optimering så kommer jag ner till 10-11 med den här, men inte längre. Jag hade väldigt gärna klarat att ta nåt på RR Tau, men det är nog förbi min kapacitet.

Med min lågupplösta Lowspec har jag nu spektra av Z Cam när den är svagare än mag 13 (!!). Det imponerar på mig. De dyker upp här så småningom.

Sen kommer vi ju längre ner med Star Analser 200 som vi har på Oria-teleskopet – men där är upplösningen mycket lägre också.

Magnus

 

[Magnus Larsson]

Hej!

Ah, ja just, spin-perioden är ca 1/10 av denna. Jag såg fel på en nolla 🙂

Om jag fattar såna här intermediate polars rätt (jag tar hjälp av Helliers bok från 2001), så är ackreationsskivans yttre delar inte påverkade av magnetfältet och roterar alltså enligt Keplers lagar. Inre delarna är låsta av den vita dvärgens magnetfält och roterar med samma hastighet som denna – vilket är mycket fortare.

I Kemp et al (2002) etablerar man Porb spektroskopiskt:  “we are confident that the radial velocities correctly identify as Porb 0.059712 days.”

Men i deras fotometriska data verkar inte nån sån period finnas alls. Där pratar man bara om spin-perioden som är 1/10 av denna, som du också mätt upp. Thomas.

Nu tänker jag, som du också antyder, Thomas, om jag förstår dig rätt, att ackreationsskivan kanske har en lite längre period än omloppsperioden? Det skulle då stämma med det vanliga resonemanget och observationen att superpuckelperioder i SU UMa-variabler är lite längre än omloppsperioden, orsakat av precession i en elliptisk ackreationsskiva (typ).

Är detta nu rätt tänkt och förstått då?

Det som förvirrar mig är att Kemp et al (2001) inte alls verkade hitta nån sån här period i sina fotometriska data. Plus att OM det nu är ackreationsskivan som är elliptisk och detta är ett SUUMa-liknande fenomen – är det verkligen förväntat i en IP-variabel?

Nu har jag inte plöjt igenom alla artiklarna som finns om HT Cam…svaret finns kanske där?

Fler frågor än svar.

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Nu börjar jag få igång min StarEx (hemmabygget som jag visat bilder på här på Nattmolnet) på allvar efter inköp av ny kamera och ommöblering bland mina teleskop. Nu använder jag denna StarEx i högupplöst konfiguration med ett gitter med 2400 linjer/mm och på min C11 med reducerare, med en fokallängd på 2000 mm, dvs ca F=7. Detta ger R=18481 med en QHY183 mono-kamera.

Här är så ett försökt med H-alfa-linjen hos CQ Tau. Det är fortfarande test-stadium men man kan i alla fall se en lite komplicerad struktur här med både emission och absorption från olika delar av stjärnans atmosfär, samt en breddning på grund av doppler-effekt. Jag är själv lite undrande inför de dubbla absorptionslinjerna. Om de är data och inte brus så antyder det ju absorption i olika lager med olika hastighet. Men som sagt, det kan mycket väl vara brus och en tillfällighet. Arbetet fortgår!

Magnus

Attachments:

1. 

   cq_tau_20230305_786_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

När jag kör mina egna obsar av HT Cam från den 21/2 och fram till i förrgår (3/3) så får jag en period på 0.061125 dagar, som alltså, som Hans och Thomas angett, bör bara spin-perioden (rotationsperioden) för den vita dvärgen. I såna här intermediate polars bör den ligga på ca 1/10 av omloppsperioden, vilket den väl då gör.

Jag hoppas bli lite klokare på vad man mer kan få ut av detta genom att åka på variabelmötet i Barcelona i maj (se separat tråd om det).

Magnus

Attachments:

1. 

   2023-03-05_HT_Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Robin Leadbeater (mycket skicklig amatör) har skrivit en liten artikel om denna dimning av RW Cep, baserat på hans egna observationer och spektra, i den brittiska tidskriften:

https://britastro.org/vss/VSSC195.pdf

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag har växlat mellan att obsa den hemma, med min C11 och Clear, och med Oria-teleskopet med Lum = C. Jag har haft stor tur med vädret 🙂 Men, det som behövs är långa serier och det har strulat lite på sistone. Jag hoppas kunna få in fler riktigt långa också. Envishet ger utdelning. Kanske.

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

En alldeles ny video beskriver det här projektet på ett inspirerande och bra sätt (och på engelska!):

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är så mitt första spektrum av T CrB – den kommer nu upp på observerbar höjd i någotsånär rimlig tid.

Magnus

Attachments:

1. 

   tcrb_20230301_998_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Japp, med mono+V-filter ska du välja V där. Det är lite oklart, i alla fall för mig, vad du har för våglängdsband när du har V på en färgkamera och så tar ut G-kanalen. Kanske är V bästa alternativet då också? Har du nån info om vad G-bandet i din kamera fångar för våglängder?

Mvh

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Det är ju kul!! Superbra jobbat, Thomas!

Men vad kan det vara hos den vita dvärgen som ger ljusskillnader? Vi pratar om fläckar på sekundärstjärnan men inte på den vita dvärgen, väl. Här är det magnetfält inblandade, så att ackreationen åtminstone delvis sker längs magnetlinjerna. Men kan det ge upphov till såna här ljussvängningar….? Jag kanske borde kunna men jag kan i alla fall inte begripa det nu (upptagen med att bearbeta spektra och mer HT Cam-obsar). Nån som har nåt bra bud?

Mvh

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Nä alltså, CBAs program annonseras bara på deras egna listor. Jag har hängt med ett tag men det har varit svårt att bidra, oftast är det svaga stjärnor på för låg Dec, men den här funkar faktiskt både hemma (med min nya kamera :)) och med den utmärkta utrustningen i Oria.

Ja, den där artikeln är precis av det här gänget! 🙂

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, och det här gör jag för HT Cam är på CBA, Center for Backyard Astrophysics, observationsprogram. Fast det är nog en del V och del C-mätningar, Hans…?

HT Cam är en sk intermediate polar, vilket betyder att den har ett relativt starkt magnetfält. Jag vet att Joe Patterson, som är en motor i CBA, har ett intresse för intermediate polars, men mer precist vad forskningen handlar om är  jag inte klar över.

Mer mätningar är på väg. Den är ovanligt tillgänglig för att vara på CBAs observationsprogram, och den nya utrustningen på Margareta Westerlund-teleskopet gör såna här projekt väldigt möjliga!

Magnus

[Magnus Larsson]

Spännande. Välkommen till en mycket kul men också beroendeframkallande del av astrohobbyn 🙂 Vi hjälper dig fram så mycket vi kan!!

Jag tror inte det funkar så bra med PI, dock. Jag vet visserligen inte vad det finns för nya verktyg där, men att mäta ljuset krävs oftast andra program för. Ett gratis-program som du kanske kan kolla på är annars ASTAP – där finns en fotometrisk funktion. Om du använder kartor från AAVSO så du kan välja rätt jämförelsestjärnor så funkar not ASTAP rätt bra. Jag tror det finns nån funktion i AstroImageJ också, men vet inte närmare (också gratis). Jag har använt AIJ för att kalibrera bilder ibland.

ASTAP har en enkel funktion för att dra ut den gröna kanalen för fotometri, så kanske väl värt en koll?

Magnus

[Magnus Larsson]

Hej!

OK, ja jag tyckte bilden så bra ut, förutom de där ränderna.

Jo, jag har rätt mycket erfarenhet av fotometri, det är nästan det enda jag gör, förutom numera också spektroskopi 🙂

Vilka slags stjärnor hade du planerat att mäta? Har du nåt program att mäta med? Jag kan varmt rekommendera AAVSOs online-system VPhot – men man måste vara betalande medlem för att använda det. Det är väldigt bra för att komma igång, om inte annat, men också kraftfullt nog att hålla fast vid senare också.

AAVSO har också lite manualer och beskrivningar – har du hittat dem? Och det finns en jättebra guide till fotometri med DSLR på sektionens sida, https://var.saaf.se/. Din kamera är ju inte DSLR men ett färgchip fungerar på samma sätt.

Magnus

[Författare]

Inlägg