Forumsvar skapade
-
Enklaste frågan är den som rör AAVSO-kartan, där finns ett tydligt svar. Alla variabler i VSX skrivs ut på kartan om man anger en gränsmagnitud som är svagare än den maxmagnitud som variabeln har i VSX. Förutsatt att man har kryssat i cirkeln där man anger att alla variabler ska visas.
Den nu aktuella ZTF-stjärnan finns med i VSX. Den är ett klart och tydligt IR-objekt, vilket du ju helt oberoende av katalogdata har funnit på egen hand, något som är en fin prestation!
Det finns ett antal ”problem” med IR-objekt. De är väldigt svaga i andra mera normala våglängder. Kanske helt osynliga i visuellt (V eller TG) och givetvis i blått (B). De är svaga men synliga i rött (R). Ungefär så.
Jämförelsestjärnor med magnituder är ju viktiga för att få standardiserade magnituddata för variabeln. Och sådana saknas ofta i IR-området. Så där har vi ett problem. Lösningen kan vara att ge differentiella magnituder i förhållande till någon jfr-stjärna, men sådana blir svåra att rapportera.
IR-objekt är oftast, som i detta fall, pulserande röda jättar eller superjättar. De kan ha stor amplitud (stora variationer) i kortare våglängder, men i IR-området (det enda område där de är lätta att fånga) är amplituden mycket mindre, och stjärnan kan alltså i IR verka ständigt ganska ljus men nästan konstant.
Detta leder till att IR-objekt är relativt enkla att upptäcka men svåra att följa. Ofta är R-området (dvs i BVRI-systemet) bäst, en kompromiss mellan hygglig ljusstyrka och hygglig amplitud. Och förhoppningsvis med tillgängliga R-magnituder för jfr-stjärnor.
Man ska inte lita på VSX-data för mycket när det gäller IR-objekt. Att den nu aktuella ZTF-stjärnan verkligen är ett variabelt IR-objekt råder inga tvivel om. Att det är en Mira-stjärna ska vi inte lita för mycket på, det kan alternativt vara en halvregelbunden röd variabel. Och den angivna perioden behöver inte stämma (trots alla decimaler!), den har gått in från automatgenererade analyser men kan vara helt fel.
Generellt gäller för Mira-stjärnor och andra röda pulserande variabler att en obs vart tionde dygn är lämpligt för att få en kontinuerlig ljuskurva. Men man kan också lägga in obsar under många år som en ”enhetscykel”, det vi kallar fasdiagram.
Sammantaget är nog denna ZTF-stjärna ett svårt objekt för dig att följa enligt standardmetoder. Intressant men svårt eftersom det bara är i IR som den lyser ordentligt. Lösningen på sikt vore nog monokamera och R-filter. Men det finns ju en oerhörd mängd andra variabler som är mer tacksamma.
Jag har kollat den nordligaste av de fyra IR-intensiva stjärnor du markerat på kartan. Det är mycket riktigt en röd jätte, en pulserande variabel av Mira-typ. Amplitud flera magnituder.
På kartan nedan ges en period med ett antal decimaler, den kan du nästan bortse från, den är bara en matematisk beräkning som bygger på ett för litet obs-material.
Stjärnan skulle vara ett mycket lämpligt objekt för vidare studier, den är dåligt känd. Idealet är mätningar med sådär 10 dygns mellanrum, men det går utmärkt att bara ta några mätningar per år också, om man håller på och mäter under några år.
Jag kan lägga in den i SVO om du vill mäta TG på den, säg bara till. Om den är tillräckligt ljusstark för dig i TG? Det är kanske tveksamt om den är så ljus ens kring max att du kan mäta TG för den.
Återkommer i morgon med de övriga tre.
PS.
Jag lägger också in två DSS-bilder ( = POSS-bilder) från DSS Plate Finder. På IR-bilden syns stjärnan tydligt, på blåbilden syns den inte alls.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Det är en förmörkelsevariabel av typ W UMa. Ljuskurva från ASASSN, se bifogat klipp.
Men: det tycks råda lite delade meningar om vilken av de två ungefär lika ljusa stjärnorna som är variabel! Man får faktiskt olika svar i VSX och i ASASSN. Intressant. Se kartor nedan. Har dock bara hunnit kolla i all hast.
Kanske har ASASSN mätt båda tillsammans? Sådant händer. Och positionerna i NSVS är i sig inte alls särskilt exakta. Behöver kollas upp mera.
Edit:
Närmare koll visar att även ASASSN markerar den södra stjärnan som identisk med variabeln. Det var bara krysset på bilden som tydligen hamnat lite fel (förmodligen råkade jag flytta krysset lite grann när jag förstorade upp bilden i mobilen).
Petter:
För fotometri i infraröda våglängder tror jag det krävs monokrom kamera utrustad med fotometriskt I-filter (dvs i BVRI-systemet), och även då brukar det bli rätt osäkra värden. Bättre med TG med din utrustning (men jag är ingen fotometriker, så andra får säga mera säkert).
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Den bilden är ju fantastiskt vacker! Dvärgnovan är tydligt blå på bilden, och att den skulle vara nästan osynlig kan jag inte tycka.
Bilden nedan är ett klipp från din bild, roterad 90 grader.
Attachments:
Det du behöver göra är att kryssa i cirkeln som jag markerat nedan. Då får du med alla variabler i VSX, ner till den gränsmagnitud som du angett på samma sida.
Tänk på att det alltid är decimalpunkt som gäller, inte decimalkomma. När jag i mobilen går tillbaka till en kartbeställning jag just gjort (för att ändra någon detalj) brukar punkten bytas ut mot kommatecken, och då måste man ändra tillbaka till punkt.
Tänk också på att man kan få en DSS-bild om man kryssar i den funktionen.
PS.
Även om en viss stjärna (som en helt nyupptäckt nova eller supernova) ännu inte hunnit komma in i VSX så kan man ändå få en mycket prydlig karta. Man skriver in rektascension och deklination och skriver sedan stjärnans namn som titel på kartan. Ofta mycket användbart, även om en AAVSO-sekvens skulle saknas i det läget. Vad gäller SN 2023ixf fanns redan en sekvens, pga en tidigare supernova i M101. Så där löste det dig extra snabbt och smidigt.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
Hambsch i Belgien påbörjade den gångna nattens (8-9 juni) CV-serie av Mis V449 lite senare än Magnus och kunde följa superpucklarna något längre fram mot morgonkröken. Se diagram nedan. Snyggt samarbete.
Attachments:
Petter, bra att veta är att man i AAVSO:s kartmaskin VSP kan få en lista med alla detaljerade magnituddata för de jfr-stjärnor som AAVSO valt ut som särskilt lämpliga. Detta genom att markera”Photometry”, se klipp nedan.
Också bra att veta:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Superhump
Attachments:
Det är mycket enkelt att radera sina egna obsar både i SVO och i AAVSO. En rutinsak och inga konstigheter alls.
Du är den förste svensk genom alla tider som fotograferat denna stjärna i utbrott. Inte illa!
Svaret på de andra frågorna överlämnar jag med varm hand till Magnus eller annan.
Magnus:
Fin mätserie som ju bekräftar superpucklarna och därmed UGSU-typen för denna spännande dvärgnova.
Petter:
Din rapporterade TG-mätning motsvarar tiden för superpuckelmaximum, men ligger kanske ändå lite högt i diagrammet? De enskilda mätningar som du gett i diagram tidigare i denna tråd borde ge ett något ljussvagare värde? Nu är ju TG inte exakt samma som CV, och det är inte helt säkert att Tonnys serie ligger alldeles exakt i y-led (magnitud), men kanske bör du titta närmare på detta. Möjligen kan det finnas anledning att ge de enskilda mätningarna istället, med tanke på att magnituden ändras en hel del på kort tid (superpucklar).
Se AAVSO-diagram nedan, med Tonnys och Magnus serier, och din TG-mätning.
Attachments:
Här är en riktig närbild. WISE-stjärnan ligger i mitten och är markerad med ett kryss (eller snarare ett plustecken).
Den variabel som står i headingen på AAVSO-kartor ligger alltid exakt i kartans mitt.
De variabla stjärnorna utgör ett enormt smörgåsbord, och det gäller att fokusera på sådana objekt som man tycker känns extra intressanta och passar den utrustning man använder. Annars kan det nästan bli så att man drunknar i information, en sorts överflödets förbannelse. AAVSO:s katalog VSX omfattar i skrivande stund 2277384 olika variabler!
Man kan skriva in variabelns namn och trycka Search:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top
En annan länk som kan vara bra ha är en förteckning över alla variabeltyperna och deras förkortningar. Rena uppslagsverket, finns nog nästan ingen som i huvudet har koll på alla typerna.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- SH2-136 (Göran Stenberg)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- C 2025 R3 PANSTARRS (Magnus Lindstrand)
-
- Patchick 4 (Sven Eklund)
-
- M51 (Petter Åström)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
