Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
20 februari, 2023 kl. 20:27 som svar på: VSP: sydliga Herschel 2500-galaxer, supernovor och en okänd variabel? #3287
Angående den misstänkta variabeln:
Jag kollade VizieR och POSS-bilderna men hittade ingen säker variabilitet hos stjärnan där, den finns som väntat med i många kataloger.
Hos ASASSN är den för det mesta osynlig, men de positiva mätningarna ger V-magnitud i snitt 16.85 och g-magnitud i snitt 17.36. Skillnaden g-V är ungefär vad man kan vänta av en måttligt röd stjärna.
Några ASASSN-mätningar ligger mellan 14.8 och 15.6, men i dessa fall har gränsmagnituden varit dålig, och mätningarna motsägs av andra data från samma kväll. Det är normalt med enstaka ASASSN-mätningar som ligger en smula fel.
Om stjärnan är variabel så handlar det inte om något långperiodiskt eller särskilt rött, utan om något mycket kortperiodiskt. Men jag kunde som sagt inte hitta något som direkt stöder variabilitet, förutom din obs. Men allt är möjligt, det finns inte tillräckligt med data för stjärnor som är så ljussvaga som denna.
Även jag har (från Göteborg) sett ett par ovanligt röda solnedgångar den här månaden utan att det såg särskilt disigt ut. Vet inte orsaken, såg en teori för länge sedan som sade att det beror på ”alla raketer dom skickar upp som gör hål i luften och sen vet man inte vad som kommer ner genom hålen” . 🙂
En film från England (5 februari) …
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Vilket bra jobb!
Hos en släkting, Beta Lyr, är maximet före primärminimet aningen ljusare än maximet efter primärminimet. Dessutom är stjärnan rödast under primärminimet. Båda dessa egenskaper kan man ana att även OQ Dra besitter, se diagram, dock ligger kanske skillnaderna på gränsen till att vara insignifikanta. Färgdiagrammet avser (V-R).
http://www.physics.sfasu.edu/astro/betalyra/index.html
Hos prototypstjärnan W UMa är förhållandet det omvända, där är maximet som följer efter primärminimet något ljusare. Se klipp.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
VSX:
Thomas K skrev en detaljerad instruktion som jag brukade följa exakt och som gjorde att jag klarade mig rätt helskinnad när jag ”submittade” till VSX.
OQ Dra:
Jag upptäckte alldeles nyss att jag var ute och cyklade när jag skrev att de element jag använde i det nedre fasdiagrammet stämde perfekt. Se ”Edit 2” som jag gjorde i inlägget.
Grattis i efterskott till jubileet!
Den 24 februari kan vi förresten fira en annan sak. Någon som vet vad jag tänker på?
Häftigt!
Fyrfärgfotometri (BVRI) av kolstjärnor är ett område där det finns massor att göra för amatörastronomer, och inte minst i kombination med spektroskopi.
Någon BVRI-fotometri av X Cas har jag inte sett tidigare. Stjärnan brukar saknas i listor över de allra rödaste stjärnorna men tillhör utan tvekan dessa, det visar ditt (B-V)-värde.
En sak man kan notera är att den traditionella metoden att ange spektralklasser ganska mycket håller på att tyna bort, det är något som moderna astrometriska och fotometriska studier inte omfattar. Det kan illustreras med X Cas. VSX ger som spektrum C5,4e(N1e). Dessa uppgifter härrör från år 1944 (C-klassen) och år 1935 (N-klassen)!
Attachments:
Snygga bilder!
Det har verkligen varit några molndominerade månader i södra Sverige. En rätt god överblick kan man få genom att kolla solskensstatistiken. Under månaderna nov 2022, dec 2022 och jan 2023 har Lund fått 70 %, Göteborg 72 % och Stockholm 78 % av den normala solskenstiden (baserat på standardperioden 1991-2020).
Det blir spännande att se vad som händer den här solfläckscykeln.
Den förra cykeln var som helhet modest. En tydlig egenskap var maximets dubbelnatur. Cykelns två högsta månadsvärden (SILSO) inträffade med stora mellanrum: november 2011 (139.1) och februari 2014 (146.1). Själva mellanrummet, således på en lägre nivå, kallas en Gnevyshev-lucka.
Januari 2023 gav 143.6, det är frestande att jämföra med toppen i november 2011, för nästan exakt en solcykel sedan. Kommer vi nu att få en liknande Gnevyshev-lucka före primärmaximet? Time will tell.
Attachments:
Lite synd att ett sådant verktyg saknas på sidan, det är ju ofta fasdiagram och period man är mest intresserad av. Och ZTF-folket använder ju själva sådana program för att analysera, det ser vi i VSX.
Men men, man kan inte få allt.
Tack för info! Jag kände inte till den länken, verkar mycket intressant. Hoppas kunna kolla lite närmare nästa vecka. Men man måste ha Peranso för att få ett framräknat periodvärde, det finns ingen sådan funktion direkt via sidan du länkar till?
Det är uppenbart att ZTF-perioderna för miror inte är tillförlitliga eftersom tidsspannet 2018-20 (som VSX-data refererar till) är alltför kort. Betydligt bättre med 2018-22 även om det spannet egentligen också är för kort. För kortperiodiska variabler däremot tillräckligt för bra bestämningar.
Ja, jag var så helt inställd på att det var jätte-batchen från OGLE som gett alla för mig nya perioddata att jag inte kollade referenserna i VSX ordentligt, i första skedet. Men sedan såg jag att det var ZTF-data publicerade 2020.
När du analyserade ZTF för Bn V04, använde du då också nyare ZTF-data? Jag har aldrig tittat på sådana data så jag har ingen koll på hur det funkar, uppdateras de löpande? Om du hade data efter 2020 skulle det ju förklara varför du fick en period för stjärnan som är OK eftersom tidslinjen blev längre.
Precis! Jag blev rejält konfunderad över att OGLE-perioderna för så många av stjärnorna är totalt olika beroende på om det är gula eller röda data som analyserats. Visar på någon brist i analysen. Även den för miror lätt bisarra ”noggrannheten” med 7 decimaler väcker frågetecken, det blir ju en massa siffror utan någon som helst signifikans.
Edit:
Jag kan nu konstatera att det är ZTF-data och inte OGLE-data som ges i VSX för Bn V-stjärnorna. Kort tidslinje och därmed osäkra perioder för miror.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Utomordentligt snyggt!
Den bilden borde också komma i tryck i Telescopium. Tycker jag.
Man kan faktiskt undra varför bimånar är så sällsynta. Har inte grävt i frågan, men spontant skulle jag tycka:
Solen eller månen är ju bara en fråga om olika intensitet på ljuskällan. Bisolar är mycket vanliga, de syns ofta som den mest intensivt lysande delen av 22-graders-halon. Men så är aldrig eller nästan aldrig fallet vid en månhalo. Inte ens om 22-graders-halon kring månen är väldigt stark, som på Johans bild, ser man normalt några bimånar. Trots att bisolar vid en motsvarande bild av en 22-graders solhalo skulle varit dominanta och mycket väl ha kunnat överträffa halon i övrigt vad gäller intensitet.
Det finns förstås en fysikalisk förklaring till detta men den har jag i skrivande stund inte kläm på.
PS
Formellt är bisolar/bimånar inte en del av 22-graders-halon men ligger i nära anslutning.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Från Göteborg kunde jag se en 22-graders halo kring solen, och kortvarigt en bisol, i samband med frontuppdraget på torsdagseftermiddagen.
Efter mörkrets inbrott syntes även månhalo, dock var Cs-molnen här lite väl opaka (åtminstone när jag tittade) för att halon skulle bli riktigt stark.
Förresten:
Finns det någon här som har sett bimånar, dvs motsvarigheten till bisolar? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin har gjort det.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Optolong L-Extreme 2”
tråd av
Jergelind
-
NOT och solen
tråd av
Hans Bengtsson
-
Fred Espenak har avlidit
svar av
timokarhula
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
M97, Ugglenebulosan
tråd av
Lars Sundqvist
-
ASI2600MM Pro
tråd av
luckelaser
-
Blazaren 4C 11.69
tråd av
Hans Bengtsson
-
Den mörka emun
svar av
timokarhula
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 212 st
Senaste 7 dagarna: 3464 st
Senaste 30 dagarna: 13745 st