[Hans Bengtsson]

Såg dem även från Göteborg. Under juni var det nästan tomt på NLC, men i juli har jag sett dem vid 9 olika tillfällen, vilket är nästan varje gång jag försökt.

[Hans Bengtsson]

Efemeriden nedan visar hur 12P rör sig över himlavalvet de närmaste månaderna, med position klockan 22:00 UTC.

Även bl a förutsagd magnitud (m1) ges, och då under förutsättning att den inte ligger i utbrott (vilket den ju gör nu). Blir extra intressant ifall den skulle ha utbrott i exempelvis februari/mars 2024 …

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2899C1C2-A5B3-4589-9734-2CDC34679C4F.png
   

[Hans Bengtsson]

Kartan nedan visar kometens position den kommande natten (21-22 juli), klockan 23:00 UTC (dvs 01:00 svensk sommartid).

 

Attachments:

1. 

   3DED4CE6-AA38-4E35-8D9E-11EAA38CA487.png
   

[Hans Bengtsson]

Den aktiva regionen AR3379, som nyligen kom in på solskivan, visar en intressant konfiguration med flera fläckar. Blir intressant att se vad som händer där. Se bild från SpaceWeatherLive.

Lägger också in ett diagram som visar att förra solcykeln var den minst aktiva på sisådär ett sekel. Det nu stundande maximet blir nog mera normalt, som det verkar hittills.

Slutligen ett diagram som illustrerar något vi vetat ganska länge, nämligen att solens aktivitet inte är det som i mätbar grad orsakar den mycket snabbt stigande globala temperaturen. Irradiansen, dvs den inkommande solstrålningen, har snarast minskat en aning samtidigt som temperaturen rusat iväg.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2F2B4799-D367-45C9-AE2F-A81C6ECFF0BF.png
   

2. 

   5F414E52-9A20-43FC-8ED0-5E9937FA494F.png
   

3. 

   2FCE42CC-25A1-4041-AA52-D3D2D10E0287.png
   

[Hans Bengtsson]

Ett nytt ATel om novan finns nu att läsa (observera felet i titeln, där 2023 har råkat bli 2003) …

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16141

 

Edit:

Ytterligare ett ATel …

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16143

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Lysande och monumentalt arbete av bestående värde!

När det gäller TY Cas, så minns jag att jag blev förvånad i samband med ett max 1991-92. I september 1991 gjorde jag några försök att se stjärnan, den borde då ha legat nära max enligt den info jag hade, men syntes inte. Gjorde nya försök i december, och då fanns den där, i stigande med ett max kring nyåret 1991-92. Se diagram nedan.

TY Cas är definitivt intressant, inte bara genom den ovanligt långa perioden utan också genom periodvariationen som alltså nu har blivit noga belyst.

 

Attachments:

1. 

   00337D82-0344-4B45-AD1F-584DF4D25DD0.png
   

[Hans Bengtsson]

AAVSO-sekvens för V6598 Sgr är nu tillgänglig.

Stjärnan finns nu också i SVO med det namnet.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   8011E01E-D29C-4751-8697-9FB7DDCF8F3D.png
   

[Hans Bengtsson]

Det är nog mycket vanligt att man precis som Pearce vill vara ensam vid visuellt observerande av variabler. Ett visst mått av koncentration krävs ju. Om man är fler än en på plats så observerar man ändå separat med var sitt instrument.

 

[Hans Bengtsson]

Det tycks som om novan hade en ganska spetsig topp igår (15 juli), nu i morse hade den avtagit till magnitud ca 11.

Om någon i SAAF vill obsa novan så är det bara att säga till, då lägger jag in den i SVO. Vi kan också förvänta oss att ett slutligt variabelnamn kommer att offentliggöras inom några dygn.

Detta är årets tredje nova i Sagittarius.

Edit:

Att objektet är en nova har nu bekräftats spektroskopiskt:

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16135

Edit 2:

Novan har nu fått det slutliga namnet V6598 Sgr.

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   A5242F5D-11F1-423A-8AA1-1E1C3B4EBDD9.png
   

[Hans Bengtsson]

Här är en mycket trevlig och läsvärd artikel om supernovans upptäckare Itagaki:

https://www.science.org/content/article/amateur-astronomer-may-worlds-top-supernova-hunter?utm_campaign=SciMag&utm_source=Facebook&utm_medium=ownedSocial&fbclid=IwAR1eBQd-P-CcqOTiRVLvB1mEFyG9l8gav59tui1xjwOMXjEHZ2D07qbvQK4

[Hans Bengtsson]

Och nu är det dags för proofreading, den allra sista korrekturläsningen innan Oxford University Press publicerar.

Inget som vi i SAAF behöver fundera över. Proceduren är onekligen mera komplex i MNRAS än i exempelvis Telescopium!

[Hans Bengtsson]

Yes!

 

Attachments:

1. 

   DA51A6F4-774E-4B93-9601-F4E41D070F67.png
   

[Hans Bengtsson]

Objektet år 1217 måste vara det som listas i nedanstående artikel. Ligger i rätt del av himlen. Men någon säker identifikation av T CrB kan inte detta sägas vara.

Det påstådda utbrottet 1787 har jag inte hittat något spår av. Handlar det om några handskrivna papper som William Herschel efterlämnade och som inte publicerats?

 

Edit:

Ett nytt ATel med info om den spektrala statusen hos T CrB …

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16120

 

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   4FC8F8B4-563F-4CCD-8E0D-28D925373DFF.png
   

2. 

   E995B5B5-5D37-4F9D-A291-7C7D062C2C12.png
   

[Hans Bengtsson]

Det finns en egendomlig passus i den nya artikeln som förutsäger utbrott för T CrB år 2024, nämligen att utbrott skulle ha observerats 1217 och 1787.

Jag har aldrig hört talas om detta tidigare, och kan inte se någon referens. Mystiskt.

 

 

Attachments:

1. 

   97A8E8F5-B5A6-49E5-B1B7-8565917EBE41.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Om vi utgår från Lindby-observatoriet skulle fältet (med söder uppåt) vid M7 se ut som på kartan nedan vid passagen exakt i söder. Den teoretiska horisonten ligger längs med kartans övre kant. Positionen utgår från refraktion 30 bågminuter.

Mitt i kartan finns en av de ljusaste stjärnorna i hopen, V0906 Sco. Utan refraktionens hjälp ligger stjärnan (med hänsyn tagen även till precessionen) 12 bågminuter under horisonten, men med refraktion 18 bågminuter över.

Så oerhört nära horisonten blir förstås extinktionen (utsläckningen av ljus) mycket stor.

Ibland kan refraktionen vara större än 30 bågminuter men sådana förhållanden är nog inte riktigt lämpliga när det gäller att se svaga stjärnor.

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2F9E63AB-EC85-40F3-9184-A57E95EB97EA.png
   

[Författare]

Inlägg