Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Det stämmer att röda jättar och röda superjättar är variabla. Pulsation är en normal ingrediens i en sådan stjärnas liv, och därmed också variabilitet (ibland stor, ibland liten).
Även röda dvärgar är normalt variabla, men då i form av snabba flares.
Jag kollar gärna upp några exempel på stjärnor som syns röda på dina bilder, om du vill.
Den bilden är ju fantastiskt vacker! Dvärgnovan är tydligt blå på bilden, och att den skulle vara nästan osynlig kan jag inte tycka.
Bilden nedan är ett klipp från din bild, roterad 90 grader.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
11 juni, 2023 kl. 12:32 som svar på: Hur kan jag skapa en karta i VSX med samtliga kända variabla stjärnor? #5137Det du behöver göra är att kryssa i cirkeln som jag markerat nedan. Då får du med alla variabler i VSX, ner till den gränsmagnitud som du angett på samma sida.
Tänk på att det alltid är decimalpunkt som gäller, inte decimalkomma. När jag i mobilen går tillbaka till en kartbeställning jag just gjort (för att ändra någon detalj) brukar punkten bytas ut mot kommatecken, och då måste man ändra tillbaka till punkt.
Tänk också på att man kan få en DSS-bild om man kryssar i den funktionen.
PS.
Även om en viss stjärna (som en helt nyupptäckt nova eller supernova) ännu inte hunnit komma in i VSX så kan man ändå få en mycket prydlig karta. Man skriver in rektascension och deklination och skriver sedan stjärnans namn som titel på kartan. Ofta mycket användbart, även om en AAVSO-sekvens skulle saknas i det läget. Vad gäller SN 2023ixf fanns redan en sekvens, pga en tidigare supernova i M101. Så där löste det dig extra snabbt och smidigt.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Häftigt!
Avtagandet tycks nu gå i snabbare takt än tidigare, det är rätt typiskt för RCB-stjärnor att de börjar falla relativt sakta och sedan accelererar. Den gångna natten mag ca 8.1 (AAVSO).
Petter,
jag tror inte du gör något fel, tvärtom så är det fantastiskt att följa hur bra det går. Att mäta mycket små magnitudvariationer från norra Västergötland i juni månad för ett ganska ljussvagt objekt, det trodde jag knappt var möjligt.
SNR blir förstås i minsta laget, oundvikligen. Men det vore intressant att se de individuella mätningarna uttryckta som differentiell magnitud, dvs magnituden för variabeln minus magnituden för chk-stjärnan. Kanske kan superpuckelperioden spåras då?
Alla sådana här erfarenheter är jätteviktiga att ha i bagaget vid fortsatta variabelstudier. Det hela har ju avancerat i raketfart för din del!
Hambsch i Belgien påbörjade den gångna nattens (8-9 juni) CV-serie av Mis V449 lite senare än Magnus och kunde följa superpucklarna något längre fram mot morgonkröken. Se diagram nedan. Snyggt samarbete.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Petter, bra att veta är att man i AAVSO:s kartmaskin VSP kan få en lista med alla detaljerade magnituddata för de jfr-stjärnor som AAVSO valt ut som särskilt lämpliga. Detta genom att markera”Photometry”, se klipp nedan.
Också bra att veta:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Superhump
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Det är mycket enkelt att radera sina egna obsar både i SVO och i AAVSO. En rutinsak och inga konstigheter alls.
Du är den förste svensk genom alla tider som fotograferat denna stjärna i utbrott. Inte illa!
Svaret på de andra frågorna överlämnar jag med varm hand till Magnus eller annan.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Magnus:
Fin mätserie som ju bekräftar superpucklarna och därmed UGSU-typen för denna spännande dvärgnova.
Petter:
Din rapporterade TG-mätning motsvarar tiden för superpuckelmaximum, men ligger kanske ändå lite högt i diagrammet? De enskilda mätningar som du gett i diagram tidigare i denna tråd borde ge ett något ljussvagare värde? Nu är ju TG inte exakt samma som CV, och det är inte helt säkert att Tonnys serie ligger alldeles exakt i y-led (magnitud), men kanske bör du titta närmare på detta. Möjligen kan det finnas anledning att ge de enskilda mätningarna istället, med tanke på att magnituden ändras en hel del på kort tid (superpucklar).
Se AAVSO-diagram nedan, med Tonnys och Magnus serier, och din TG-mätning.
Attachments:
Den 8 juni har R CrB hunnit sjunka ungefär till visuell magnitud 7.6, enligt AAVSO-data.
Här är en riktig närbild. WISE-stjärnan ligger i mitten och är markerad med ett kryss (eller snarare ett plustecken).
Den variabel som står i headingen på AAVSO-kartor ligger alltid exakt i kartans mitt.
De variabla stjärnorna utgör ett enormt smörgåsbord, och det gäller att fokusera på sådana objekt som man tycker känns extra intressanta och passar den utrustning man använder. Annars kan det nästan bli så att man drunknar i information, en sorts överflödets förbannelse. AAVSO:s katalog VSX omfattar i skrivande stund 2277384 olika variabler!
Man kan skriva in variabelns namn och trycka Search:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top
En annan länk som kan vara bra ha är en förteckning över alla variabeltyperna och deras förkortningar. Rena uppslagsverket, finns nog nästan ingen som i huvudet har koll på alla typerna.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
WISE-stjärnan finns med i SVO på så sätt att obsar för den kan registreras, även om det ännu inte finns några obsar.
Ett klipp med stjärnan markerad, från ditt foto, ges nedan.
Jättebra!
Att du fick SPEG beror på att inledande bokstaven Å tydligen inte översattes till A utan hoppades över, och så blev det andra bokstaven i efternamnet istället. PE är första och andra bokstaven i förnamnet. G betyder att det fanns sex andra SPE före dig (SPEA, SPEB, osv). Kan vara kul att veta bakgrunden till dessa autogenererade signaturer.
Fortsättningen, när det gäller rapporteringen, överlämnar jag helst till Thomas K eller Gustav H eller Magnus L eller annan med mera modern erfarenhet, och sådan som är knuten till denna typ av obsar. Jag har för egen del alltid gjort visuella skattningar och har därför bara koll på just den delen.
Men allt verkar vara under full kontroll!
Spontant tror jag det bör gå via ”Exportera fil (AAVSO Ext)”, se klipp nedan, men andra får bekräfta detta.
PS.
SVO har en permanent koppling mellan SVO-signatur och AAVSO-signatur, man behöver alltså i SVO ange sin AAVSO-signatur en enda gång, sedan sker den omvandlingen alltid automatiskt när man exporterar fil till AAVSO-format.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Låter utmärkt!
Det är egentligen först när obsar nått AAVSO som hela processen är klar, då har de blivit säkrade för all överskådlig framtid. AAVSO är en av astronomins mest betydelsefulla organisationer. Stora ekonomiska och organisatoriska resurser. Fler än en amerikansk multimiljonär har under årens lopp testamenterat gods och pengar dit! En salig blandning av proffs och amatörer, av anställd personal och oavlönade volontärer.
Signaturen du har i SVO är annorlunda än den du kommer att få i AAVSO. Thomas Karlsson har fixat väldigt bra övergångar mellan SVO och AAVSO när det gäller rapportering. För att ta det steg för steg, börja med registrering i AAVSO så att du får en signatur där. Med stor sannolikhet blir den APE plus en fjärde bokstav som är beroende av hur många APE som redan finns (gissar på att det blir APEA men vi får se!). Man behöver inte vara medlem i AAVSO för att rapportera obsar dit.
https://www.aavso.org/user/register
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Så väldigt bra!
Jag har nu som giltigt variabelnamn i SVO lagt in:
Mis V1449
(med mellanslag efter Mis)
Om du kan mäta även V2193 Cyg, så gör gärna det. En röd variabel med ganska liten amplitud, visuellt brukar den ligga kring 9.5. Namnet finns redan i SVO.
Edit:
En intressant variabel som syns fint på din bild är den stjärna som i SVO och AAVSO heter:
WISE J203659.3+322742
(med mellanslag efter WISE)
Detta är en Algol-stjärna som normalt är av visuell magnitud 14.17 men vid förmörkelser sjunker till 14.36. Perioden (som också är systemets omloppstid) anges till ca 2.334 dygn. Men: även med halva den perioden avtar magnituden till 14.36. Det kan bero på en av två möjliga saker:
1. Omloppstiden är ca 2.334/2 dygn och katalogdata är fel. Något sekundärminimum syns i så fall inte i tillgängliga data (vilket händer ganska ofta).
2. Primärminima och sekundärminima är nästan precis lika djupa, och katalogdata är korrekta.
Karta bifogas.
Edit 2:
Mis V1449 har nu bekräftats vara en dvärgnova av typen SU UMa:
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Anholt
svar av
Hans Bengtsson
-
Optolong L-Extreme 2”
tråd av
Jergelind
-
NOT och solen
tråd av
Hans Bengtsson
-
Fred Espenak har avlidit
svar av
timokarhula
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
M97, Ugglenebulosan
tråd av
Lars Sundqvist
-
ASI2600MM Pro
tråd av
luckelaser
-
Blazaren 4C 11.69
tråd av
Hans Bengtsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 272 st
Senaste 7 dagarna: 3935 st
Senaste 30 dagarna: 13909 st