[davhei]

Vackert! Jag var också ute och beundrade de nattlysande molnen efter midnatt från Värmdö.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Så trevligt! Tack för uppdateringen Hans.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Senaste dagarna har R CrB vänt och blivit ljusare igen. Imorse omkring 9,5 enligt skattningar hämtade från AAVSO. Låt se om det blir en återgång tillbaka till normal ljusstyrka eller om det kommer ytterligare förmörkelser.

Typiskt att nu när jag följt R CrB regelbundet under en tid så kommer en förmörkelse under den ljusaste perioden på året. Nåja, fler tillfällen kommer, det kan man nog vara säker på.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Hej Björn,

Kanske ett stickspår, men jag tänkte på det du nämnde om att man kan ”med tillräckligt hög förstoring se lika ljussvaga små objekt och detaljer oavsett sky brightness”.

Det stämmer att man med ökad förstoring gör himmelsbakgrunden mörkare medan den punktformiga stjärnan fortsätter ha samma ljusstyrka koncentrerad till en punkt. Alltså, kontrasten ökar och det blir enklare att se ljussvaga stjärnor.

Man skulle då kunna tänka sig att om himlen är ljus vid gryning/skymning eller under sommaren så är svaret att öka förstoringen tills himmelsbakgrunden är så svart att stjärnorna syns lika bra som vid lägre förstoringar under en mörk vinternatt.

Intuitivt kan man ana att det inte stämmer och det beror (bland annat) på teleskopets begränsning i upplösning. När du ökar förstoringen når du till slut en punkt där den punktformiga stjärnan börjar se ut som en skiva, en airy disk. Det är den diffraktionsbegränsade minsta storleken en ljuspunkt kan ha när du observerar med ditt teleskop. Ökar du förstoringen ännu mer förstorar du skivan som blir mörkare och beter sig som ett utdraget objekt. Någon förbättring av kontrasten mellan stjärna och bakgrund får du inte.

Kort sagt, även hur bra du kan observera stjärnor påverkas av ljusföroreningar och du kan bara använda ökad förstoring en bit för att kompensera. Utdragna objekt som galaxer och nebulosor påverkas ännu mer påtagligt som tidigare sagts.

Med det sagt så är inte ögat en kamera och hjärnan gör en tolkning av intrycken. Ett utdraget objekt kan därför ofta uppfattas som lättare att observera vid högre förstoringar trots att det blir ljussvagare per ytenhet i okularet.  Många förordar en utgångspupill kring 2mm för observationer av djuprymdsobjekt som galaxer, men det bästa är att prova sig fram.

En intressant sak apropå olika storlekar på teleskop är att ögonpupillens största storlek, kring 6-7mm, sätter en begränsning. En större utgångspupill än så innebär att ljus från teleskopet inte kan tillgodogöras utan slösas bort.

En galax som observeras med ett litet teleskop på 80 mm vid en förstoring x12 som ger en utgångspupill på ca 7mm har samma ytljusstyrka om den observeras med ett 500 mm teleskop med en lika stor utgångspupill. Den är alltså lika ljus per ytenhet i okularet i båda teleskopen, men i det större teleskopet är objektet större. Man skulle kunna säga att 500 mm-teleskopet alltså inte gör objektet ljusare, men däremot större (x12 jämfört med x75) med bibehållen ljusstyrka och därför enklare att observera.

Den lite märkliga slutsatsen: Inget teleskop kommer ge större ytljusstyrka för ett utdraget objekt än vad man ser för blotta ögat!

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

När det gäller hur ofta det är lämpligt att observera en stjärna, kadensen, erbjuder AAVSO en översikt som kan fungera som vägledning. Lämplig kadens beror på det specifika objektet men jag tycker man får en ganska god uppfattning här.

https://www.aavso.org/suggested-observing-cadences-variable-star-types

För att få reda på vilken typ av variabel ett visst objekt är kan man bland annat titta i informationsfältet i hörnet på de kartor man får i verktyget VSP. Där står bland annat magnitudspann, period och variabeltyp.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Bland Tools and Observer Resources på AAVSOs sida finns Variable Star Plotter (VSP) som är kartritningsfunktionen.

Om du skriver in t.ex. objektet Mis V1449 i rutan name of object och sedan väljer lämpligt synfält och gränsmagnitud så får du om du även klickar i alternativet ”SHOULD OTHER VARIABLE STARS BE MARKED?” en karta där andra variabler är utmärkta. De blir snabbt väldigt många så försök avgränsa till antingen ett snävt synfält eller en inte så djup gränsmagnitud.

Om du är ute efter inspiration kring målval i allmänhet brukar man kunna hitta förslag på observationsprogram hos t.ex. AAVSO och en sökning bland senaste tidens inrapporterade observationer kan ge en fingervisning om intressanta variabler som för närvarande står lämpligt till.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Hade samma problem i Safari igår, att mitt bokmärke till forumet ledde mig till SAAFs hemsida. Ändrade adressen i bokmärket till den där Nattmolnet är på SAAF-hemsidan och då fungerade allt som vanligt igen.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Grattis till dina första observationer som variabelobservatör!

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Petter,

AAVSO har guider för de som vill börja med fotometri. Kanske kan de ge vägledning?

Länk:

https://www.aavso.org/ccd-camera-photometry-guide

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Fascinerande att se Petter, snyggt!

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Johan,

Det var roligt att få in en obs till slut, har inte kunnat komma ut och leta upp supernovan förrän igår. Som du sa i ett tidigare inlägg, ljus himmel till trots var det riktigt fint att vara ute i försommarnatten och observera.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Observerade SN 2023ixf ikväll den 26:e maj 2238 UTC och skattade den visuellt till 11,2. Verkar ligga ganska stabilt.

Använde 10” dob hemifrån med solen 9,5 grader under horisonten. En djupblå kvällshimmel men SN syntes tydligt.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Läser att SN 2023ixf blivit klassificerad som en typ IIn, det vill säga att den uppvisar vissa smalbandslinjer i spektrumet. Just den typen har tidigare, vad jag kan se i ett par rapporter, uppvisat ett stort spann av ljusstyrkor, från närmare -17 till ljusare än -21 med ett medelvärde omkring -18,5 +/- 0,3.

Utifrån det och bortsett från osäkerheter kring extinktion, avstånd, skillnader mellan band med mera tycker jag man kan se en rimlighet i att supernovan kunnat nå 10:e magnituden. Medelvärdet skulle ju ge en skenbar magnitud 10,5. Optimisten kan även klamra sig fast vid hoppet om en exceptionell ljus typ IIn. Men så spelar ju som sagt extinktion med mera ofrånkomligen in.

Roligt att man på förhand inte kan vara säker på vad man ska förvänta sig tycker jag.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

[davhei]

Artikeln jag länkade sammanställer alltså ljusstyrkespann för bl.a. subtyper inom typ II, vilket var vad jag syftade på.

Att vissa subtyper av typ II når 10:e magnituden, baserat på avståndsmodul = 29,03 för SN 2023ixf, verkar enligt den inte osannolikt. Att en typ II blir ljusare än typ Ia verkar däremot inte sannolikt, men heller inte omöjligt.

Rubriksättande för att locka läsare, absolut.

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.
• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[davhei]

Utan att veta subtypen av SN typ II verkar absoluta magnitudspannet vara ganska stort, till skillnad från en typ Ia.

Har inte sett hur snabbt man kunnat konstatera subtypen för SN 2023ixf men om uttalandena var baserade på knapphändig information så kanske man utgått från ett absolut magnitudspann mellan -16,5 och -18,5 med superluminösa utliggare < -21.

En apparent magnitud inom 10:e magnituden vore inte allt för långsökt och det finns åtminstone en teoretisk möjlighet till ljusare än så om det vore en sällsynt superluminös typ II.

Jag tror ju dock att man som rubriksättare på sajten valt att formulera sig utifrån klickvänlighet snarare än utifrån sannolikheter.

Ref: Richardson et al 2014

https://iopscience.iop.org/article/10.1088/0004-6256/147/5/118/pdf

---

/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE

• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.
• Det här svaret redigerades för 3 år av davhei.

[Författare]

Inlägg