Ämnessvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Jag googlade namnet skrivet med kyrilliska alfabetet.
När man gör det är det bra att först bekräfta ryska stavningen av namnet på något sätt, t.ex. genom att titta på hur andra personer med samma namn stavar. Wiki visar ofta ryska namn både med latinska och kyrilliska alfabeten. När man söker efter namnen är det dock lätt hänt att blanda engelsk och svensk transliterering vilket kan ge problem i sökningen, det är bra om man kan vara konsekvent.
De ryska resultaten kan man sen köra genom google translate. Att förstå lite grann, kanske bara att kunna ljuda orden hjälper mycket för att sålla bland träffarna.
Googles översättning till engelska tycker jag för övrigt fungerar bättre grammatiskt än den till svenska.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAENatalia Michailovna Artiuchina (1918-2006)
Finns en hel del om henne på ryska sidor.
Examen inom astronomi från Moskvauniversitetet 1941 där hon sedan arbetade som forskare vid dåvarande institutionen för studier av variabla stjärnor.
Gjorde även betydande arbete kring fördelningen av stjärnor i öppna och klotformiga stjärnhopar som bekräftade Shapley och Trumplers forskning kring stjärnhoparnas halo eller koronastruktur. Hon studerade även dessa tillsammans med sin andra make, Pavel Nikolajevitj Cholopov som du nämnde, och tillsammans publicerade de en rad artiklar i bland annat The Astronomical Journal.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 2 timmar av
davhei.
-
Det här svaret redigerades för 2 timmar av
davhei.
När jag läste tråden tänkte jag att nog borde jag sett en vit dvärg någon gång men blev osäker på vilken i så fall och när. Lade för säkerhets skull till van Maanens stjärna i Fiskarna på obslistan och observerade den ikväll 17 september med 10-tums dob.
En ensam vit dvärg 4,3 parsec bort och med en apparent magnitud om 12,4. En radie ca 20% större än jordens.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 1 vecka av
davhei.
Stämmer! De var snabba att få upp det.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEDeltog någon mer på webinariet igår? Det var intressant och välpresenterat av Schaefer tyckte jag. Här kommer några nyckelpunkter jag tog med mig.
Även om utbrottet 1946 var välstuderat så är nyttan av spektrumen som togs då begränsad, bland annat eftersom de inte var fluxkalibrerade och därför svåra att använda för jämförelser.
Det finns ett antal unika fenomen vid utbrotten som inte kunnat förklaras med befintliga modeller och som studier av kommande utbrott kan ge svar på.
Nature of pre-eruption high state
Nature of pre-eruption dip
Nature of second eruption after eruption
Andra frågor där man hoppas få svar är om det är en neonnova, vilket i så fall betyder att systemet inte kommer kunna utvecklas till en SN Ia, hur binära systemets period förändras i samband utbrottet samt hur stor massa utbrottet skickar ut.
Schaefer gissade att utbrottet skulle komma att upptäckas av amatörer med enkel utrustning och bästa sättet att rapportera är att helt enkelt logga observationen hos AAVSO precis som vanligt. Automatiska larm finns på plats som reagerar om obsar ljusare än ca 8.5 registreras så som jag uppfattade det. Efter att ha rapporterat in på AAVSO rekommenderades även att posta i AAVSO-forumets tråd om T CrB och på CBAT.
Tiden för uppgång till max kunde vara en fråga om en timme eller timmar och det är därför viktigt att så snabbt som möjligt rapportera obsar. Minst lika viktigt var dock att vara väldigt säker på sin sak innan man gör det. Schaefer menade att många professionella teleskop skulle köra igång target of opportunity-observationer av T CrB inom en timme från inrapporterat utbrott, eventuellt utan att invänta bekräftande observationer. Man vill inte dra igång falsklarm med andra ord.
Observationer varje natt (varje timme innan utbrottet till och med) under kommande år efterfrågades, även flera år efter utbrottet. Visuella observationer samt B och V om man sysslar med CCD. Inga icke-standardfilter eftersom jämförbarheten med historiska data var dålig och sådana obsar sållas bort av de professionella.
Vill man bidra med spektrum måste man fluxkalibrera och täcka neonlinjerna (Ne III) vid 3869Å och 3967Å för att kunna avgöra om det är en neonnova eller inte.
Bara att gå ut och observera så mycket man kan alltså.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEÄr också intresserad, tack Magnus!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEHemifrån är jag visuell observatör och har vare sig utrustning eller kunskap om astrofoto, tror inte jag har motivationen att börja heller. Ännu, ska jag kanske säga.
Men jag deltog nyligen i ett AAVSO-webinar där de bland annat uppmuntrade medlemmar att utnyttja nätverket. Man lämnar in observationsförslag till tidsallokeringskommitten (TAC) och de överlämnar efter godkännande uppdraget till ett av fjärrteleskopen med lämplig utrustning och placering.
Färdigkalibrerade och platesolvade bilder skickas till konto i webapplikationen VPhot där beställaren gör fotometrin och laddar upp resultaten i databaserna.
Förslagen man skickar till TAC behöver inte vara mer avancerade än att man är intresserad av ett visst objekt, men kan man motivera det på ett sätt som visar på vetenskaplig nytta verkar det inte alls svårt att få godkänt. En förutsättning är dock att det inte redan finns pågående liknande uppdrag i nätverket.
Uppdrag kan löpa under lång tid, har sett exempel på ett år, och med bilder tagna t.ex. varje natt i olika band om man så önskar. Däremot verkar TAC ofta modifiera förslagen vad gäller kadens och filter. Detta för att maximera nyttan som de ser det.
Har gått igenom några tutorials av VPhot och väntar nu på att första bilderna ska levereras så jag kan börja jobba med dem och se hur det verkar. Ska bli intressant.
Så mycket moln som det varit tänkte jag att jag borde utnyttja väderläget på andra platser än hemifrån.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 1 månad av
davhei.
Tack Hans!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEIntressant föredrag av Tambovtseva och Grinin, fint arrangerat! Det underlättar verkligen att få en muntlig genomgång av rapporten. Inte minst mekanismerna för skivvind tyckte jag var intressant.
Vladimirs utlägg om UXOR-objekt i IC 348 fastnade jag lite för. Finns det anledning att bygga på ljuskurvorna för några av de objekt han nämnde? Har börjat doppa tårna i AAVSOs fjärrteleskopnätverk och kanske kan bidra med några obsar därifrån om jag kommer igång.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 1 månad av
davhei.
Planetariska nebulosan WeBo 1.
Mer om den här:
https://iopscience.iop.org/article/10.1086/344809/pdf
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEVackert! Jag var också ute och beundrade de nattlysande molnen efter midnatt från Värmdö.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAESå trevligt! Tack för uppdateringen Hans.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAESenaste dagarna har R CrB vänt och blivit ljusare igen. Imorse omkring 9,5 enligt skattningar hämtade från AAVSO. Låt se om det blir en återgång tillbaka till normal ljusstyrka eller om det kommer ytterligare förmörkelser.
Typiskt att nu när jag följt R CrB regelbundet under en tid så kommer en förmörkelse under den ljusaste perioden på året. Nåja, fler tillfällen kommer, det kan man nog vara säker på.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 3 månader av
davhei.
16 juni, 2023 kl. 14:28 som svar på: Att välja Dobson-teleskop: Skyliner vs ES Ultralight Truss #5251Hej Björn,
Kanske ett stickspår, men jag tänkte på det du nämnde om att man kan ”med tillräckligt hög förstoring se lika ljussvaga små objekt och detaljer oavsett sky brightness”.
Det stämmer att man med ökad förstoring gör himmelsbakgrunden mörkare medan den punktformiga stjärnan fortsätter ha samma ljusstyrka koncentrerad till en punkt. Alltså, kontrasten ökar och det blir enklare att se ljussvaga stjärnor.
Man skulle då kunna tänka sig att om himlen är ljus vid gryning/skymning eller under sommaren så är svaret att öka förstoringen tills himmelsbakgrunden är så svart att stjärnorna syns lika bra som vid lägre förstoringar under en mörk vinternatt.
Intuitivt kan man ana att det inte stämmer och det beror (bland annat) på teleskopets begränsning i upplösning. När du ökar förstoringen når du till slut en punkt där den punktformiga stjärnan börjar se ut som en skiva, en airy disk. Det är den diffraktionsbegränsade minsta storleken en ljuspunkt kan ha när du observerar med ditt teleskop. Ökar du förstoringen ännu mer förstorar du skivan som blir mörkare och beter sig som ett utdraget objekt. Någon förbättring av kontrasten mellan stjärna och bakgrund får du inte.
Kort sagt, även hur bra du kan observera stjärnor påverkas av ljusföroreningar och du kan bara använda ökad förstoring en bit för att kompensera. Utdragna objekt som galaxer och nebulosor påverkas ännu mer påtagligt som tidigare sagts.
Med det sagt så är inte ögat en kamera och hjärnan gör en tolkning av intrycken. Ett utdraget objekt kan därför ofta uppfattas som lättare att observera vid högre förstoringar trots att det blir ljussvagare per ytenhet i okularet. Många förordar en utgångspupill kring 2mm för observationer av djuprymdsobjekt som galaxer, men det bästa är att prova sig fram.
En intressant sak apropå olika storlekar på teleskop är att ögonpupillens största storlek, kring 6-7mm, sätter en begränsning. En större utgångspupill än så innebär att ljus från teleskopet inte kan tillgodogöras utan slösas bort.
En galax som observeras med ett litet teleskop på 80 mm vid en förstoring x12 som ger en utgångspupill på ca 7mm har samma ytljusstyrka om den observeras med ett 500 mm teleskop med en lika stor utgångspupill. Den är alltså lika ljus per ytenhet i okularet i båda teleskopen, men i det större teleskopet är objektet större. Man skulle kunna säga att 500 mm-teleskopet alltså inte gör objektet ljusare, men däremot större (x12 jämfört med x75) med bibehållen ljusstyrka och därför enklare att observera.
Den lite märkliga slutsatsen: Inget teleskop kommer ge större ytljusstyrka för ett utdraget objekt än vad man ser för blotta ögat!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE -
Det här svaret redigerades för 2 timmar av
-
FörfattareInlägg
Senaste inläggen
-
Ang LaPalma
svar av
Håkan Barregård
-
Ang ljusföroreningar
tråd av
Hakann
-
36″ Dobson
svar av
Hakann
-
Solen i Ha 230923
tråd av
PeterR
-
Uxor-projektet
svar av
Hans Bengtsson
-
Wolf 1346 (HD 340611) i Räven
svar av
davhei
-
Online Platesolve
svar av
Datarolf
-
Kometen Nishimura 9 sep
svar av
Johan Warell
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 72 st
Senaste 7 dagarna: 972 st
Senaste 30 dagarna: 3945 st