Forumsvar skapade
-
Hej!
Så klarnade Hans upp (eller försvann, så himlen klarnade?) och det blev en serie till av denna:
Pucklarna fortsätter men ändrar väl form lite.
Magnus
Hej!
Såna här utbrott är inte enkla 🙂 Systemet består av två stjärnor varav en ena, den vita dvärgen, “suger” åt sig material från den andra (typiskt en röd dvärg). De är väldigt nära varandra, omloppstiden för systemet är nån timme, ungefär. Den röda dvärgen (sekundärstjärnan) fyller sin s k Roche-lob, och är väldigt deformerad, och så dras material över till den vita dvärgen. Beroende på en massa saker, inte minst rörelsemängdens bevarande och momentets bevarande så kan inte detta material falla rakt in på stjärnan utan formar en skiva, sk ackreationsskiva. Det är bland annat på grund av detta som de är så intressanta. Det är samma “typ” av skiva som finns runt svarta hål och ur vilken planeter skapas i ett planetsystem, så såna här dvärgnovor blir “ackreations-laboratorier” som Christian Knigge säger (kolla in webinaret med honom i vårt arkiv!).
Utbrottet, då, det handlar om att det händer nåt i skivan. När det kommit en massa material som också är varmt så uppstår det ibland ett utbrott i skivan, där den punkt i skivan som material landar på blir het och flammar upp (inte termonukleärt utan av värme så att säga (andra är säkert bättre på fysiken här än jag)). Det som händer då är att vågor i skivan gör att ljuset varierar – superpucklar tenderar att höra samman med en 3:1 resonans vilket gör att deras period oftast är ca 10 % längre än systemets omloppstid (om jag nu minns rätt). Superpucklarna berättar alltså en massa om skivans fysik.
Jag kan varmt rekommendera Helliers bok “Cataclysmic variables” även om den är ca 20 år gammal nu – den ger en bra inblick i de här mycket spännande systemen! Som du så klart ska observera så mycket du kan 🙂
Hoppas det här hjälper nåt…
Magnus
Hej!
Ja det är ett komplicerat system 🙂
Coel Hellier skriver i sin bok Cataclysmic Variable Stars om att linje-fotonerna kommer från ett mindre djup i ackreationsskivan jämfört med kontinuum-fotonerna – för linjefotonerna är av en frekvens som lätt absorberas av väte, eftersom, ja, de är emitterade av väte…. Är skivan då optiskt tunn, så de kan smita ut, så får vi emissionslinjer. Är skivans yttre lager optiskt “tjocka”, dvs kan absorbera (t ex är kallare) så får vi absorptionslinjer.
Vid utbrott kommer en värmevåg utifrån och in eller inifrån och ut. Nuvarande utbrott ser ut att vara utifrån-in, för det är en rätt brant stigning (utifrån-in går fortare än inifrån-ut) – allt enligt Hellier.
Så, när Hbeta försvinner borde det väl då ha att göra med att det uppstår en kallare halo runt ackreationsskivan som absorberar “lagom” så emission och absorption är i balans (utan nån dopplerbreddning…). Men varför just Hbeta, som du säger, i den där tyska serien?
I mitt fall verkar det ha funnits en Hbeta emission i viloläget. Sen försvann den den 25:e för att vara tillbaka den 28:e, se bilagan där jag har med ett spektrum från den 3/6.
Uppenbarligen är utbrotten olika. Men varför de olika balmerlinjerna skulle påverkas olika…. mysteriet djupnar 🙂
Magnus
Attachments:
Hej!
Fångade spektrum av SS Cyg precis i starten av utbrottet (25/6) och igår (28/6), se nedan. C8 med Lowspec, 300 l/mm, Atik 314L+, 12 x 900 sek, R = 1554.
Det som förvånar mig är att Hb den 25/6 visade det typiska absorptionsmönstret, utan emission, men igår – mitt i utbrottet – är tillbaka med en tydlig emissionslinje – eller rättare, Hbeta visar faktiskt en emissionslinje i en absorptionsgrop. Men tittar man i Walkers Spectral Atlas så liknar hans version av utbrott, mag 8.5, mer hur det ser ut den 25/6 än den 28/6.
Min förståelse är att i utbrottet så blir ackretionsskivan mindre genomsläppling på grund av ökande temperatur och att vätet delvis jonieras (samtidigt som viskositeten minskar), vilket då träder fram just som absorption. Tills vätet är helt joniserat och skivan blir mer transparent igen och emission syns igen. Men jag måste erkänna att jag famlar lite – kanske handlar det där mer om superpucklar än om SS Cyg…. Nån som vet mer?
Vädret ser inte så bra ut framöver här, så hoppet om att fortsätta följa utbrottet noga är tyvärr inte så stort.
Magnus
Attachments:
Hej!
Som lite inspiration och intressant – Robin Leadbeaters animation av en serie spectra från supernovan, där man ser utvecklingen och förändringen:
https://britastro.org/observations/observation.php?id=20230614_144855_b767104d96087a30
Magnus
Senaste diskussionerna
-
svar av
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 2146 (Petter Åström)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- 3I/ATLAS (Petter Öhman)
-
- NGC 2403 (Gabriel Wiklund)
-
- IC 410 (Hans H)
-
- LDN 1235 The Dark Shark (Arvid Emtegren)
-
- C2025 K1 (Atlas) (Stefan Österdahl)
-
- Värmland Star Party 2026
-
-300x300.jpg)
- Jupiter och de Galileiska månarna (Petter Öhman)
-
- Saturnus och de Galileiska månarna (Petter Öhman)
-
- Saturnus (Petter Öhman)
-
- Saturnus, Titan, Rhea (Petter Öhman)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
- Telescopium nr 2 2025 ute snart!
- Telescopium nr 1 2025 ute snart!
- Telescopium nr 4 2024 ute snart!
- Telescopium nr 3 2024 ute snart!